In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover. / I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande.  Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions. Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most. We believe that auditors should focus more on consulting. Especially when the limits for mandatory audit expects to increase in Sweden to harmonize with the rest of the European Union. The fact that some companies still hire an auditor is probably because of a long collaboration which feels to convenient to end.   This study is limited to merely cover companies who does not need to be audited and only authorized accounting consultants. The studie concerns credit institutions and Skatteverket. Emprical information was gathered with both quantative and qualitative studies. Our conclusion is that SME companies are better off with an authorized accounting consultant than an auditor. The accounting consultants often charge lower fees and have a relatively high trust in comparison with auditors, which probably will be even higher in the future because of the authorization. We also believe that auditors will have to focus more on consulting if they are going to be able to face the abolishment of mandatory audit and compete with the accounting consultants. It now seems that the time for audit in small companies has come to an end. / Revisionsplikten avskaffades år 2010 för mindre företag i Sverige. Samtidigt utvecklades auktorisationen för redovisningskonsulter med syfte att höja kunskapen i branschen samt att öka statusen för dessa. Efter revisionspliktens avskaffande har Bolagsverket upptäckt fler fel i redovisningen från företagen, främst från de företag som varken har anlitat en revisor eller en redovisningskonsult. En anledning till att ha en revisor sägs vara deras betydelse för kreditgivning. Dock framkommer det från empirin att oberoendet som anses vara en av revisorns viktigaste egenskaper inte är det som kreditgivarna framställer som viktigast hos revisorn. Det är yrkeskunskapen som anses viktigast och rådgivning är det som små och medelstora företag (SME) verkar efterfråga mest. För att revisorerna ska kunna konkurrera med redovisningskonsulterna i de företag som inte omfattas av revisionsplikten bör revisorerna rikta in sig mer på rådgivning. Framförallt då gränserna för revisionsplikt i framtiden förmodligen kommer att höjas och bli mer likt övriga EU. Anledning till att många företag fortfarande har kvar revisorn anser vi kan beror på ett långt samarbete som känns för bekvämt för att avsluta. Undersökningen är avgränsad till att endast omfatta aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten samt auktoriserade redovisningskonsulter. De intressenter som studien berör är kreditinstitut samt Skatteverket. Med Skatteverket genomfördes en intervju medan resterande respondenter fick enkäter varför både en kvantitativ och kvalitativ metod använts. Slutsatsen är att SME företag tjänar på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult istället för en revisor. Redovisningskonsulten tar mindre i arvode samt har i jämförelse med revisorerna ett relativt högt förtroende vilket troligtvis kommer öka med tiden på grund av auktorisationen. Vi anser även att revisorerna kommer bli tvungna att rikta in sig mer på rådgivningstjänster för att kunna konkurrera med redovisningskonsulterna om företag utan revisionsplikt. Revisionens tid för mindre företag verkar vara förbi.

Revision används som ett medel för att utomstående intressenter, exempelvis aktieägare, ska få en kvalitetsstämpel på den information som förmedlas av ett företags ledning. Om revisorerna vill påpeka någonting angående företagets redovisning eller förvaltning utfärdar de en så kallad oren revisionsberättelse. I denna studie undersöker vi om denna orena revisionsberättelse får någon effekt på företagets aktiekurs. Den problemformulering som besvaras är: Har en oren revisionsberättelse någon effekt på svenska publika företags aktiekurser? Tidigare forskning på området har nästan enbart genomförts i utlandet. Denna forskning har dock inte kommit fram till något entydigt resultat. Viss forskning hävdar att en oren revisionsberättelse har en negativ effekt på aktiekursen medan annan gör gällande att den inte påverkar. Ytterligare forskning menar att effekten en oren revisionsberättelse har på aktiekursen beror på faktorer som exempelvis informationsmiljö eller vilken typ av revisorsanmärkning det rör sig om. De teorier vi använder oss av berör främst förhållandet mellan aktieägarna och företagsledningen. Bland dessa teorier kan nämnas agentteorin och teorin om informationsasymmetri. Vi använder oss av en kvantitativ metod och gör en händelsestudie. En händelsestudie går förenklat ut på jämföra en akties verkliga avkastning med dess förväntade avkastning under en tidsperiod runt en specifik händelse. Händelsen i vår studie är offentliggörandet av den orena revisionsberättelsen. Vårt slutliga urval består av 101 observationer av orena revisionsberättelser från 64 svenska börsnoterade aktiebolag som fått minst en oren revisionsberättelse mellan 2004-2013. Vi testar först om det finns någon signifikant effekt på aktiekursen för samtliga observationer. Därtill testar vi även om det finns effekt på aktiekursen för olika branscher, börslistor, typer av orena revisionsberättelser och om den orena revisionsberättelsen inträffar för första gången. Resultaten visar att den orena revisionsberättelsen generellt inte har någon signifikant effekt på svenska publika företags aktiekurser. Vi finner en viss nedåtgående trend under dagarna efter händelsen. Trenden är dock inte statistiskt signifikant. Det väcks därmed ett visst tvivel kring om revisionsberättelsen uppfyller sitt syfte för aktieägarna. Resultaten visar också att effekten på aktiekursen inte nämnvärt skiljer sig åt mellan upprepade orena revisionsberättelser och de som kommer första gången. Inga andra test av hela händelseperioden rörande exempelvis bransch visar på statistisk signifikanta negativa effekter på aktiekursen. Dock finns det enskilda dagar under händelseperioden som visar på signifikans. Några direkta slutsatser av detta är emellertid svåra att dra utan vidare undersökning.

The determinants of audit fees and report lag: A comparative study of Egypt and the UK Despite the occurrence of recent economic and political events such as the global financial crisis and Arab spring in the Middle East, researchers have not addressed the effects of such events on the auditing profession. That is has given a motive to this study to explore this point of research. This study has three main objectives. The first objective is to investigate the determinants of audit fees and audit report timeliness in the Egyptian and UK contexts. The second objective is to point out how the economic and political events could affect these determinants. The third objective is to make a comparison between the response of auditors towards economic and political instability in both countries. These objectives are set to solve the research problem of this study which is to investigate how the price behaviour of audit fees and report timeliness can vary in two different contexts: Egypt and the UK, and to highlight how auditors respond to such economic (Global Financial Crisis) and political events (Egyptian Revolution). A special attention has been addressed to tourism industry while investigating audit pricing and timeliness decisions throughout this study for two reasons. First, tourism industry play a critical role for the economy of many developing and developed countries. Second, tourism industry is highly affected by any economic and political events. For these reasons, tourism industry is surrounded by high risk during the economic or political instability, and thus this might result in special procedures and decisions taken by the auditors regarding tourism industry clients during instable periods. To take into account the most recent economic and political events, the study sample covers the period of six financial years from 2008 to 2013. This sample period has been chosen to capture the global financial crisis that has taken place during 2008-2009 and also to investigate the effects of the Egyptian revolution that has taken place on January 25, 2011, and subsequent political events. The study sample includes 212 Egyptian companies listed in the Egyptian stock market and the top 350 companies (FTSE 350) listed in the London Stock Exchange. For guaranteeing the preciseness of the findings, advanced panel data Prais-Winsten statistical analysis technique has been used throughout this study. Results of this study reveal consistency between Egypt and UK in most signs of coefficients of audit fees determinants. However, a lot of differences exist between the audit report lag determinants in the Egyptian and UK context that suggest that a one-size-fits-all approach cannot be generalized in audit report lag determinants for various countries. Despite that tourism is a very risky industry that is easily affected by economic and political instability, results reported in Egypt and UK reveal that audit fees charged and audit delay reported for tourism did not differ from other industries in both contexts. Results also reveal that Big N auditing firms in the UK have competitive advantages of not charging an audit fee premium and offering a more timely audit report than non-big N. These advantages increase the demand of Big N in the UK and increase their dominance. On the other side, in Egypt, Big N auditing firms do not offer such advantage of timely audit reports than non-big N, besides, they charge their clients with audit fee premium. That enabled medium sized and small auditing firms to penetrate the Egyptian auditing market and increase their market share, and thus, Big N dominance is not high in the Egyptian audit market as that in the UK. Different auditor responses to global financial crisis (GFC) have been documented in both countries. As auditors in Egypt decreased their audit fees and offered more timely audit report to face the economic recession and the anxiety of investors accompanied with the GFC. However, neither the pricing of auditing services nor the audit report lag have been affected during the GFC in the UK audit market. According to the results of this study, during the Egyptian Revolution, auditors tended to charge audit fees premium without increasing/decreasing audit delay. This implies that the increase in audit fees during revolution was a risk premium due to the instability in economic and political conditions and was not accompanied by any increase in audit effort and delay.

The diploma work is focused on the internal audit issue. The goal of the work is on a basic of theoretical knowledge and practical experience to explain and describe the internal audit and the internal auditor job. The work is divided into the theoretical and practical part. The theoretical one is focused on the internal audit history, internal auditor character and profession, internal audit quality assessment and compare internal audit with the external audit. The practical one is focused on the internal audit unit in the business company and at first describes the internal audit regulatory frame and after that is already focused on the internal auditor job from audit planning, over the audit performance and audit report, to the monitoring of corrective measures.

The previous audit report has been considered too standardized which has led to debates about its value and relevance as it was considered to have no direct connection to the company. With the financial crisis and audit scandals as a catalyst in the early 2000s, the process to create a new audit report was initiated. This resulted in that IAASB implemented a number of new standards that would affect the form of the auditor's report but also the content in 2016. One of these new standards was ISA 701, which infer that all listed companies must communicate Key Audit Matters. The purpose of this part of the audit report is to provide stakeholders with more qualitative information about the audit and entity specific information. Discussions have taken place as to whether KAM works in practice to provide relevant information that is unique to the company and thus increase the audit report's value and relevance. Some believe that KAM will generate more entity specific information, while others express that there may be reason to assume that the new section will be a new standardized part of the new audit report.  The purpose of this study is to examine the direction of development for communication of KAM in a Swedish context. Furthermore this study aims to examine whether there is a direction of development with elements of tendencies towards a standardization of KAM. To examine the purpose of the study, a random sample of 100 companies operating in the regulated market was conducted. The audit reports have been studied with the help of an content analysis for the period 2016–2020. The study seeks support in agent theory, institutional theory but also previous research on structure and KAM in analysis of the direction of development for KAM.  The study can provide support for a direction of development that has tendencies towards standardization in the form of a uniform structure regarding its length and how many KAMs that are communicated. Nevertheless, the study can also support a direction of development with a lack of standardization regards to the communicated KAM company-specific character that has been relatively unchanged during the period. Taking into account the observations made by the study, the study cannot draw unequivocal conclusions that there is a direction of development with tendencies towards standardization of the communication of KAM for Swedish companies. / Den tidigare revisionsberättelsen har ansetts vara alltför standardiserad vilket har lett till debatter kring dess värde samt relevans då den saknar direkt anknytning till företaget. Med finanskrisen och revisionsskandaler som katalysator i början av 2000-talet initierades arbetet för att skapa en ny revisionsberättelse. Detta resulterade i att IAASB implementerade ett antal nya standarder som skulle komma att påverka revisionsberättelsens utformning men även innehåll år 2016. En av dessa nya standarder var ISA 701 som innebär att bolag som verkar på en reglerad marknad ska kommunicera Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO). Syftet med denna del i revisionsberättelsen är att tillgodose intressenter med mer kvalitativ information om revisionen och företagsspecifik väsentlig information. Diskussioner har förts hur SBO verkar i praktiken för att tillgodose relevant information som är unik för företaget och på så sätt öka revisionsberättelsen värderelevans. Somliga anser att SBO kommer att generera mer företagsspecifik information medan andra uttrycker att det kan föreligga skäl att anta att nya avsnittet blir en ny standardiserad del i den nya revisionsberättelsen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingsriktningen för kommunikationen av SBO i en svensk kontext. Vidare syftar denna uppsats studera om det föreligger tendenser till att det sker en standardisering av kommunikationen av SBO. För att undersöka studiens syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 100 stycken bolag som verkar på den reglerade marknaden varav revisionsberättelser studerades genom en innehållsanalys för perioden 2016–2020. Studien söker stöd i agentteorin, den institutionella teorin men även tidigare forskning om struktur och SBO vid analys om SBO utvecklingsriktning.  Studien kan ge stöd för en utvecklingsriktning som har tendenser till standardisering i form av en enhetlig struktur gällande dess längd och hur många SBO som kommuniceras. Likafullt kan studien stödja en utvecklingsriktning med en avsaknad av standardisering med avseende till de kommunicerade SBO företagsspecifika karaktär som har varit relativt oförändrad under undersökningsperioden. Med beaktning till de observationer som studien frambringat kan denna studie inte dra entydiga slutsatser om det föreligger en utvecklingsriktning med tendenser till standardisering av SBO för svenska bolag.

Bakgrund Key Audit Matters infördes år 2016 i Sverige som en del av den utökade revisionsberättelsen med syfte att göra revisionsberättelsen mer informativ samt företagsspecifik. Key Audit Matters ska tas upp i revisionsberättelsen där revisorn upplyser om de områden som anses vara de mest betydelsefulla riskerna i företaget. Storbritannien var en av de första länderna som införde en utökad revisionsberättelse år 2013. Debatter och diskussioner hägrar i Sverige angående om den nya revisionsberättelsen med KAM uppfyller sitt syfte med att vara företagsspecifik eller om risken finns att den nya revisionsberättelsen blir standardiserad. Syfte Studiens syfte är att utforska om det sker en standardisering av Key Audit Matters. Metod I studien har en deduktiv ansats använts med ett eklektiskt angreppsätt. Studien är kvantitativ och använder sig av sekundärdata som dess empiri. Studiens sekundärdata kommer från två olika år samt två olika länder. Slutsats Studiens slutsats är att det inte sker någon statistisk säkerställd standardisering. Dock slår studien fast att det finns skillnader i graden standardisering mellan Sverige och Storbritannien. / Background Key Audit matters were introduced in Sweden in 2016 as a part of the expanded audit report with the purpose of being more informative and firm specific. Key audit matters are a section in the audit report where the auditor uses the professional judgement to disclose the most vital parts of the audit. Great Britain was one of the first countries to establish the expanded audit report in 2013. Debates and discussions in Sweden are occurring about whether Key Audit Matters are living up to its purpose of being firm specific or is there a risk that the new audit report will be standardized. Purpose The purpose of this study is to investigate if a standardization of Key audit matters is occurring. Method In this study a deductive and eclectic approach. The study is also quantitative and uses archival data for the empirical data. The empirical data consists of data from two different years and two different countries. Conclusion The conclusion of this study is that there is no proof that there is a standardization occurring, but the study gives proof that there are differences in the degree of the standardization between Sweden and Great Britain

Submitted by CARLA MARIA GOULART DE MORAES (carlagm) on 2015-06-24T20:16:39Z No. of bitstreams: 1 FlaviaVeronicaSilvaJacques.pdf: 774362 bytes, checksum: fd8547cc75d8c48a3bc88c4b9401fed1 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-06-24T20:16:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 FlaviaVeronicaSilvaJacques.pdf: 774362 bytes, checksum: fd8547cc75d8c48a3bc88c4b9401fed1 (MD5) Previous issue date: 2011-04-12 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / A evidenciação de informações, segundo perspectivas da teoria de agência, apresenta-se como uma forma de reduzir a assimetria informacional entre os agentes econômicos no mercado. Contudo, algumas desvantagens são apontadas pela teoria de custo do proprietário, mediante os custos gerados pela evidenciação de informações privadas, dentre eles: os custos de elaboração e divulgação e os custos provocados pela utilização das informações pelos concorrentes. Esta pesquisa busca evidências sobre a relação entre informações evidenciadas nos pareceres de auditoria das companhias e a variação do valor médio de suas ações no mercado. A população do estudo é composta por 211 companhias abertas e não financeiras com ações negociadas na Bovespa em seu mercado tradicional, referentes aos exercícios findos em 2005, 2006, 2007, 2008 e 2009. Considerando que muitas dessas empresas não se encontravam listadas em todo este período, como também não apresentavam pareceres com ressalvas, foram excluídas 178 empresas, configurando uma amostra final de 33 (trinta e três) companhias. Este estudo caracteriza-se, num primeiro momento, pela análise de conteúdo do Disclosure realizado nos pareceres de auditoria. Por meio da análise de conteúdo, elaborou-se uma lista de indicadores de informações evidenciadas. Na sequência, foram criadas categorias de indicadores, para o desenvolvimento de análise estatística. Os resultados obtidos revelaram que o indicador de evidenciação de práticas contábeis possui um coeficiente positivo explicativo acerca da variação do valor médio das ações, o que vem ao encontro dos pressupostos da teoria de agência. / The disclosure of information, according to agency theory perspective, is presented as a way to reduce information asymmetry among economic agents in the market. However, some disadvantages are pointed out by the theory of cost of owner by the costs resulting from disclosure of private information, including: the costs of production and dissemination and the costs arising from the use of information by competitors. In this context, the research investigates the use of audit opinion by investors as an aid to decision making. These research evidence on the relationship between information highlighted in the audit opinions of companies and the variation of the average value of its shares on the market. The study population consists of 211 publicly held companies and non-financial publicly traded in its traditional market, for the years ended 2005, 2006, 2007, 2008 and 2009. Whereas many of these companies were not listed throughout this period, also had no opinions with caveats, were excluded 178 companies, setting a final sample of 33 (thirty three) companies. This study is characterized by content analysis, at first, held in Disclosure of audit opinions. Through content analysis, we elaborated a list of indicators of information highlighted. As a result, we created categories of indicators for the development of statistical analysis. The results revealed that the indicator of disclosure of accounting practices has a positive explanatory coefficient of variation of the average value of the shares, which comes to meet the assumptions of agency theory.

Revisorerna upprätthåller en viktig funktion som oberoende bedömare av ekonomisk information som regleras genom lagar och förordningar. I dagens samhälle är det viktigt för företag att upprätta pålitliga årsredovisningar för sina intressenter. Det är ett komplext uppdrag för revisorer att göra en adekvat bedömning av företagets fortsatta drift om going concern-varningar skall utfärdads som inte får leda till felbedömningar. Detta eftersom effekterna av sådana medför stora konsekvenser för både företagen och revisionsbyråerna. Utfärdandet av going concern-varningar kan i sin tur resultera i så väl stora intäktsbortfall för revisionsföretagen som negativa signaler till företagets intressenter som kan medföra stora konsekvenser. Exempel på åtgärder är att företaget byter ut sina revisorer eller att företaget begärs i konkurs, det vill säga att den självuppfyllande profetian går i uppfyllelse. Uppsatsens syfte är att visa om det finns ett samband mellan de förlorade revisionsarvodena vid utfärdandet av en första going concern-varning av svenska revisorer. Dessutom skall uppsatsen visa om det existerar ett samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och sannolikheten för konkurs för de reviderade företagen.  Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod för att förklara sambanden. Detta sker genom att en testgrupp på 169 företag har selekterats som erhållit en första going concern-varning för bokslutsåret 2009. Testgruppen har jämförts med en kontrollgrupp på 169 företag som är lika finansiellt stressade men inte erhållit en going concern-varning. För att bevisa huruvida något samband existerar tillämpas statistiska beräkningar. Uppsatsens resultat fastställer att ett samband existerar mellan utfärdandet av en första going concern-varning och revisorsbyte. Ju längre ett revisorsuppdrag har pågått desto mindre är sannolikheten för att en going concern-varning skall utfärdas. Däremot visar undersökningen att det inte finns något samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och företagskonkurser vilket också tyder på att det inte finns stöd för den självuppfyllande profetians existens. / The auditors maintain an essential roll as an independent authority for control of financial information governed by rules and regulations. In the modern society it’s crucial for the companies to present correct information within annual reports for the stakeholders. It’s a complex task for the auditors to make an adequate judgment of the companies ongoing business if an audit modified opinion should be issued which may not lead to any misjudgements. As the results of such a misjudgement will have huge consequences for both client and auditor. Issuing a going concern modified audit opinion may result in large loss of revenues for the auditors as well as negative information to the stakeholders of the company which may lead to serious consequences for the business of the company. As example on measures taken by the company is to replace their auditors or that the company files for bankruptcy, which means that the self-fulfilling prophecy is accomplished. The purpose of this paper is to show if it exists a correlation between the losses of auditors revenues when issuing a first going concern modified audit opinion by Swedish auditors. In addition this paper will prove if it exists a correlation between issuing a going concern modified audit opinion and the probability of bankruptcy for the revised company. This paper applies a quantitative method to explain the correlations. This analysis is made by the selection of a test group of 169 companies which have received a first going concern modified audit opinion during the financial year of 2009. The test group has been compared by a control group of 169 companies which are financial distressed but have not received a going concern modified audit opinion. To prove whether if it exist any correlations statistical calculations is applied. The results of this paper determine the existence of a correlation between issuing a first going concern modified audit opinion and audit switch. The longer the audit tenure has lasted the lesser is the probability that a going concern modified audit opinion to be issued. However this paper finds no evidence of any correlation between issuing of a going concern modified audit opinion and company bankruptcy which reject the existence of self-fulfilling prophecy.

SAMMANFATTNING   Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010. En del av vår undersökning var att kartlägga om det finns någon skillnad i träffsäkerheten vid bedömning av going concern när revisorerna är medvetna om en pågående lågkonjunktur. Jämför vi vårt resultat med resultatet från en liknande studie utförd 2009, när lågkonjunkturen var i sin linda, finner vi en skillnad mellan studierna. Träffsäkerheten är högre i vår studie, 18,3 %, än i den tidigare studien, 12,2 %. En ytterligare del i vår undersökning var att kartlägga möjliga förklaringar till den låga träffsäkerheten vid bedömningen av going concern. Studien indikerar att kompetens, oberoende, rädsla för skadestånd och redovisningens uppbyggnad kan påverka revisorernas träffsäkerhet vid bedömning av going concern i mer eller mindre utsträckning. Vidare kan redovisningens uppbyggnad ses som en anledning till den låga träffsäkerheten vid revisorers bedömningar av going concern. / SUMMARY     During a recession and in a world with a number of major corporate scandals in fresh memory, the interest in how auditors have mastered their role as assessor of corporate survival is raised. Previous studies on auditors' accuracy in assessing the going concern shows that the accuracy of it in Sweden is low compared to studies made in other countries. Our result gives further evidence of a low success rate in Sweden. To answer our purpose, our study has been preceded by both a quantitative and a qualitative approach as we have implemented a data collection as well as an informant. The material we have used to obtain our results is 2075 and 1528 investigation units, where all units are Limited Companies that have gone bankrupt during the period January 1:st to  June 30:th 2010. A part of our study was to investigate if there were any differences in the accuracy in the assessment of going concern when the auditors were aware of a pending recession. Comparing our results in this study with a similar study conducted in 2009, when the recession was in its infancy, we find a difference between the studies. Accuracy is higher in our study, 18.3%, than in the earlier study, 12.2%. A further aspect of our study was to identify possible explanations to why there is such a low accuracy in the assessment of going concern. The study indicates that competence, independence, fear of damages and accounts structure could affect auditors' accuracy in assessing going concern in a greater or lesser extent. Furthermore, the accounts structure is seen as a reason for the low accuracy of auditors' assessment of going concern