Titel: “En experimentell studie om användningen av ekonomisk information vid kreditbedömning” Inledning: I de flesta företag uppstår det någon gång ett behov av att öka företagets kapital. Ett sätt för företag att öka sitt kapital är att söka kredit hos en bank. Det ställs höga krav på bankerna att de har bra underlag för att bevilja företag en kredit. Kreditbedömaren måste samla in en mängd olika informationskällor för att de ska ha möjlighet att göra en korrekt bedömning. Revisionsberättelsen är en av de informationskällor som kreditbedömare kan använda i sin kreditbedömning. Den 15 december 2016 infördes nya standarder gällande revisionsberättelsen. De nya standarderna innebär förändringar i revisionsberättelsens utseende och innehåll vilket kan ha påverkat användarnas arbete. Även tidigare erfarenhet verkar enligt tidigare studier ha en avgörande betydelse vid kreditbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och förstå huruvida olika informationskällor används olika i en kreditbedömning beroende på om beslutsfattaren besitter erfarenhet eller inte. Slutligen kommer studien även se till om detaljeringsgraden i revisionsberättelsen påverkar dess informationsvärde för de som ska bedöma en kredit. Metod: Genom en experimentell studiedesign har två delstudier upprättats. Den första består av en kvasiexperimentell enkät som skickats ut till både erfarna och oerfarna. I enkäten har den nya alternativt gamla revisionsberättelsen medföljt. Enkäten testar dels om bedömningen av olika informationskällor får olika utfall beroende på om respondenten har erfarenhet eller inte samt om respondenten tagit del av den nya eller gamla revisionsberättelsen. Delstudie två består av semistrukturerade intervjuer med både erfarna kreditbedömare och oerfarna studenter och innehar en deduktiv ansats. Slutsats: Det finns inga bevis på att erfarenheten påverkar om en kredit beviljas eller inte. Inte heller enskilda ekonomiska informationskällor påverkar ett beslut om kredit. Att förändra innehållet i starkt institutionaliserade dokument påverkar inte bedömningen eller beslutet vilket gjort att den nya revisionsberättelsen inte kan ses som en bidragande hjälp för personer som arbetar med kreditbedömning av företag. / Background: In most companies, there is sometimes a need to increase the company’s capital. One way for companies to increase their capital is to do a credit application in a bank. The creditor at the bank has to collect a lots of information to make it possible to do a correct assessment. One part of the information that can be used in a credit assessment is the audit report. In 15 December 2016 new standards from IAASB were introduced for the audit report. The new standards imply changes in the audit report's appearance and content, which may have affected users' daily work. Also previous experience seems, according to previous studies, to be important in credit assessments. Purpose: The purpose of the study is to investigate and to understand whether different financial information sources are used differently in a credit assessment depending on whether the decision maker has experience or not. Finally, the study will also ensure that the degree of detail in the audit report affect the information value. Method: The study has an experimental study design where two substudies have been established. The first one consists of a experimental survey sent to both experienced and inexperienced. In the survey, the new alternative to the old audit report has been included. The survey tests whether the assessment of different sources of information has different outcomes depending on whether the respondent has experience or not. It also tests whether the respondent has taken part in the new or old audit report. The second studie consists of semistructured interviews with both experienced creditors and inexperienced students and has a deductible approach. Conclusions: There is no evidence that the experience affects whether a credit is granted or not. Neither individual parts of the annual report affect the outcome of the credit. Changing the content of highly institutionalized documents does not affect the assessment or decision, which has meant that the new audit report can not be seen as a contributing help for individuals who work with creditors to companies. Keywords: The use of information in credit assessment, Credit assessment, Experience, The new audit report, The Brunswiks Lens Model.

Revisorer har i uppdrag att granska företagens finansiella räkenskaper för att säkerställa attsiffrorna är rättvisande, trots att det inte är en fullständig garanti. Revisorn har ettskadeståndsansvar i de fall han eller hon vållar skada i det granskade företaget. Dennahermeneutiska studie har genomförts till följd av ett gap i forskningen gällande denriskproblematik i granskningen som kan föranleda skadestånd. Syftet med studien är attbeskriva riskproblematiken i granskningen kopplat till skadeståndsansvaret och hurproblematiken påverkar revisorns arbete, samt utveckla begreppet revisorns dilemma.Forskningsfrågan: Vilken riskproblematik i perspektiv av skadeståndsansvar finns och hurpåverkar den revisorns granskning? har med hjälp av en kvalitativ metod besvarats. Empirinär uppbyggd av tio personliga intervjuer med auktoriserade revisorer från små och storarevisionsbyråer verksamma i Västsverige. Resultatet visar att skadeståndsrisken och revisornsriskmedvetenhet har ökat de senaste åren. Risken för skadestånd är högre för större byråer,eftersom deras klientstock består av större klienter, till skillnad från mindre byråer. Revisornförhåller sig till skadeståndsansvaret, men påverkas dock inte av det i sitt dagliga arbete.Dessutom anses sanktioner från Revisorsinspektionen vara en mer betydande risk än ettskadeståndsanspråk. Många svårigheter i granskningen grundas i att de kräver en bedömningav framtida prospekter, som ibland stöds av få konkreta revisionsbevis. I granskningenbedömer revisorn poster utifrån revisionsrisken. I det fall klientens företagsledning undanhållereller förfalskar information ökar risken för att revisorn gör en felaktig bedömning. Därmedökar risken för att förskingring och annat mygel inte upptäcks. Denna farhåga stiger också dåföretagsledningen visar på hög riskbenägenhet. Slutligen kan skadestånd föranledas då revisornupplyser för mycket eller för lite i revisionsberättelsen. Både typ I- och typ II-fel utförda avrevisorn kan skada klienten och ligga till grund för ett monetärt anspråk. / The auditor has a task of reviewing a company's financial accounts to ensure that the numbersare accurate. Nevertheless, it is not an absolute guarantee of ensurance. The auditor is liablefor damages in the event of injury to the audited company. This hermeneutic study has beencarried out due to a research gap regarding the problematic risks in the audit that could lead todamages. The purpose of this study is to describe the problematic risks in the audit associatedwith the auditor’s liability of damages and how this affects the auditor's examination, as wellas to develop the concept of the auditor's dilemma. The research question: What problematicrisks in terms of liability of damages exist and how does it affect the auditor's examination?has been answered by means of a qualitative method. The empirical evidence consists of tenpersonal interviews with authorized auditors from small and large auditing firms operating inwestern Sweden. The results show that the auditor’s risk of being liable for damages, and thusthe auditor’s risk awareness, has increased in recent years. The risk of a claim for damages ishigher for larger auditing firms because their client base more often consists of larger clients,unlike smaller auditing firms. The auditor maintains an awareness for the damages liability butis, however, not affected by the liability in his or her daily work. In addition, sanctions fromthe Swedish Inspectorate of Auditors are considered to be a more significant risk than a claimfor damages. Many difficulties in the audit are based on the fact that they require an assessmentof future prospects, sometimes supported by few concrete audit evidence. In the audit, theauditor makes assessments based on the audit risk. In the event that the client's managementwithholds or falsifies information, it increases the risk that the auditor makes an incorrectassessment. This amplifies the risk of not detecting embezzlement and other manipulationsmade by the management of the client. This apprehension also enhances when the client’scorporate management exhibits high risk propensity. Finally, damages can be induced whenthe auditor remarks too much or too little in the audit report. Both Type I and Type II errorsmade by the auditor can damage the client and may form the basis for a potential monetaryclaim.

Bakgrund: Revisorn har till uppgift att kvalitetssäkra sitt klientföretags redovisning, vilket ger en ökad pålitlighet för allmänheten. Att revisorn har en relation till sitt klientföretag som präglas av förtroende har visat sig vara viktigt för att få ut nödvändig information och kunna utföra revisionen på ett korrekt sätt, men samtidigt har revisorn krav på sig om att vara helt oberoende mot företaget de reviderar. De står inför påtryckningar från allmänheten om mer öppenhet och information om företaget, vilket kan ställas i relation till dess tystnadsplikt. Utifrån dessa dilemman har vi genomfört vår studie, där vi undersöka kommunikationen och relationen mellan revisorn och klientföretaget. Syfte: Att bidra till kunskap om den kommunikation som sker mellan revisor och företagsledning och deras uppfattningar kring det. Metod: För att genomföra vår studie har vi använt en deduktiv ansats där vi utgått från befintlig teori som sedan legat till grund för vår empiriska studie. Vi har genomfört intervjuer med revisorer och representanter från företagsledningar, och materialet härifrån har vi sedan analyserat för att få fram vårt resultat. Resultat: Det som både revisorer och representanter för företagsledningarna anser vara mest centralt för att bygga förtroende, är revisorns oberoende, tystnadsplikt och kompetens. Studien har också visat att revisionsberättelsen, som är revisorns kommunikation ut till allmänheten, till stor del förlorar sin nytta om den till största del består av standardtext, vilket gör att revisorn inte alltid uppfyller allmänhetens förväntningar. I relationen mellan revisor och företagsledning, upplevs ingen misstro mellan parterna, vilket blir en positiv effekt av det uppbyggda förtroendet. / Background: The auditor is responsible for quality assurance of his client company's accounts, which gives increased public confidence. That the auditor has a relationship with his client which is based on trust has proven to be important in order to obtain the necessary information and to be able to perform the audit properly, but at the same time the auditor is required to be completely independent of the company they are auditing. They are faced with pressure from the public regarding more transparency and information about the company, which may be in conflict to its confidentiality. Based on these dilemmas, we have conducted our study, examining the communication and relationship between the auditor and the client company. Purpose: To contribute knowledge about the communication between auditor and the top management team and their perceptions about it. Method: In order to complete our study, we have used a deductive approach, based on existing theory which has been the foundation of our empirical study. Conclusions: What both auditors and representatives of the top management teams consider to be most central to building trust are the independence of the auditor, confidentiality and competence. The study has also shown that the audit report, which is the auditor's communication to the public, largely loses its usefulness if it consists mostly of standard text, which means that the auditor does not always meet the public's expectations. In the relationship between the auditor and management, no mistrust is experienced between the parties, which will be a positive effect of the build-up of confidence.

Finansiell information ska vara kvalitetssäkrad och ligga till grund för ekonomiskt beslutsfattande för intressenter. En del av denna information berör revisorns åtagande att bedöma ett bolags fortlevnadsförmåga, going concern, och yttra sig kring detta. Tidigare har två steg identifierats i processen att utfärda going concern yttranden men forskare på området menar att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg; med vilken tydlighet yttrandet formuleras. Vad som påverkar utfärdandet och formuleringen av yttranden är oklart men vissa forskare menar attnär klienter är finansiellt stressade utfärdas going concern yttranden och ju mer finansiellt stressat ett bolag är, desto tydligare formulerar revisorn sitt yttrande. I dagsläget saknas en standard för hur svenska revisorer exakt ska formulera sina yttranden. Revisorerna har därmed makten att påverka hur intressenterna uppfattar ett bolags going concern.Syftet med studien var att utforska hur tydligt svenska revisorer formulerar going concern yttranden i konkursbolags senaste revisionsberättelse, samt identifiera hur olika typer av indikatorer på finansiell stress påverkar tydligheten i revisorernas formuleringar av going concern yttranden. Urvalsramen utgjordes av samtliga svenska bolag som gått i konkurs under tidsperioden januari-september år 2014. 4443 bolag undersöktes varav 358 uppfyllde kraven för studien och utgjorde därmed grunden för analys och slutsats. Resultatet framställdes genom ordinal logistisk regression och visar att svenska revisorer i hög utsträckning formulerar tydliga going concern yttranden och att vissa indikatorer på finansiell stress har en påverkan påtydligheten i going concern yttrandena. Studien visar att tre indikatorer på finansiell stress – eget kapital understiger halva aktiekapitalet, underskott i balanserade vinstmedel och långfristiga skulder dividerat med totala tillgångar – inverkar på tydligheten i going concern yttrandena. / Financial information is supposed to be quality assured and form the basis foreconomic decision-making for stakeholders. Some of this information affects the auditor's obligation to assess a company's survival skills, going concern, and to speak about this. Previously, two steps has been identified in the process to issue a going concern opinion but researchers in the field believe that it is necessary to add a third stage; the clarity with which the opinion is formulated. What affects the decision to issue a going concern opinion and the formulation of these opinions is uncertain, but some scholars believe that when clients are financially stressed more opinions are issued. Furthermore they believe that the more financially stressed a company is the more clearly the auditor's opinion is formulated. In the current situation is no standard for how Swedish auditors exactly should formulate their opinions. The auditors thus have the power to influence how stakeholders perceive a company'sgoing concern.The purpose of this study was to explore how clearly Swedish auditors formulates going concern opinions in the bankrupt company's latest audit report, and identify how different types of indicators of financial stress affects the clarity of the auditors formulations. The sampling frame consisted of all Swedish companies that have gone bankrupt during the period from January to September of 2014. 4443 companies were examined of which 358 met the criteria for the study and thus constituted the basis for the analysis and conclusion. The result was produced by ordinal logistic regression and show that Swedish auditors largely formulates clear going concern opinions and some indicators of financial stress has an impact on the clarity of thegoing concern opinions. The study shows that three indicators of financial stress ”equity is less than half the share capital, deficit in retained earnings, long-term debt divided by total assets” affects the formulation of going concern opinions. / <p>2016-06-03</p>

This thesis is concerned with audit of application system in copany MCR Technology s.r.o., identification of problem areas and following suggestion of possibilities in solving problems, which were identified pursuant to realized audit. First part is focused on general definition and characteristic of audit with view to his goals, mission and effective realization. Then is thesis concerned with audit of information systems, where are defined instruments and methodics for IS audit realization. Second part is focused on audit of application system in company. Audit involves selection of relevant application control form COBIT methodics and their modification for conditions of small copany. After it follows realisation of audit base on select control, summary of audit finding in audit report and indentification of problem areas. The subject of the third part is draft of solutions of problem areas in application system which were identified pursuant to audit.

The diploma thesis focuses on comparasion of internal and external audit procedures in the selected business unit. It specifies differencies between types of audit. The differencies are applied to practical cases in the selected business unit. There are specified benefits resulting from cooperation between internal and external auditors. It contains suggestions for improving internal audit in selected business unit.

Today financial reports make up a core part of the lending process conducted by banks. In order to strengthen the information companies present, the information that the company communicates externally needs to be validated. A widely accepted way to conduct this validation is to hire an auditor that tests the information presented. In the audit report the auditor describes if the company's financial statements have been verified within reasonable certainty. A recent addition to this process is the introduction of Key Audit Matters (KAM) which was included for companies in Sweden that were of public interest.   This essay examines what part the current audit report plays for Swedish loan officers. The study examines how the introduction of KAM has been received by Swedish loan officers and if the development towards a more company specific audit report is wanted. To gain a deeper understanding we also inquired about the auditor's role more generally. We also chose to examine the loan officers' opinions regarding the current audit report and how they would like to see it develop in the future. This was conducted using a qualitative method where twelve Swedish loan officers were interviewed.   The conclusion was that Swedish loan officers currently used the audit report as a validation part in their lending process where the main focus lay in whether it was pure or not. The introduction of KAM was not found to have had any effect on the interviewed loan officers lending process. The loan officers had different opinions regarding if the auditor should be able to make more subjective statements such as KAM. All loan officers agreed that the main role of an auditor is an objective and controlling part. / I dagsläget så utgör de finansiella rapporterna som företag producerar en del av den kreditprocess som banker genomför när de ska lämna kredit. För att kunna styrka de uppgifter företaget presenterar behöver den information som företaget kommunicerar utåt valideras. Ett accepterat sätt att genomföra denna validering är att anlita en revisor som genomför en revision av de påståenden som presenteras. I revisionsberättelsen beskriver revisorn om det reviderade företagets uppgifter med rimlig säkerhet stämmer. Ett tillägg som skett på senare tid är införandet särskilt betydelsefulla områden (SBO) som trädde i kraft för svenska företag av allmänt intresse.    Den här uppsatsen undersöker vilken betydelse dagens revisionsberättelse har för kreditgivare verksamma i Sverige. Studien undersöker även hur införandet av SBO mottagits av svenska kreditgivare samt om de anser att en utveckling mot en mer företagsspecifik revisionsberättelse är något som efterfrågas. För att erhålla en djupare förståelse undersöktes även revisorns roll till banken. Vi valde även att undersöka bankens åsikter gällande revisionsberättelsen och revisorns framtid för att nyansera vår uppsats. Studiens genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där tolv svenska kreditgivare intervjuades.    Studiens slutsats var att svenska kreditgivare för närvarande använder revisionsberättelsen som en kontroll vid kreditgivningsprocessen där det största fokuset är på om den är ren eller oren. Införandet av SBO har än så länge ingen direkt inverkan vid bankens kreditgivningsprocess. Kreditgivarna såg olika på att ge revisorn ett större mandat att göra mer subjektiva uttalanden såsom SBO. Alla respondenter betonade dock att revisorns främsta funktion var att agera som en objektiv kontrollerande part.

Proper records management plays a significant role in the auditing process, risk management and wider corporate governance. Despite this role, in South Africa, many governmental bodies are issued with disclaimer reports every year by the Auditor-General of South Africa (AGSA) due to a lack of supporting documentation. This problem is exacerbated by the exclusion of records management from the criteria for a sound financial management infrastructure in many governmental bodies. The other dilemma is that some records such as financial records, personnel records and electronic records usually fall outside the jurisdiction of the organisation’s records manager. Utilising the King Report III as a framework, this study sought to develop a framework to embed records management practices into the auditing process in the public sector of South Africa, with a view to entrench a culture of clean audits. The study relied on mixed methods research (MMR), with the quantitative study conducted first through informetrics analysis of audit reports, while the qualitative paradigm was used to substantiate numerical data. Data collection adopted a multi-approach with four key sources of data: a questionnaire, interviews, literature review and publicly available data from the consolidated general reports of AGSA. The study revealed that most governmental bodies have established internal audit units, audit committees and records management units, which did not work in unison. In most governmental bodies records management did not form part of the audit scope and records management professionals were not part of the audit committees. As a result, most governmental bodies continued to receive negative audit opinions from AGSA. The study recommends that records management community should utilise auditing and risk management as a springboard to propel records management to the new heights. A further empirical study on the role of auditing and risk management in records management that embraces both the private and public sectors is recommended. / Information Science / D. Litt. et Phil. (Information Science)

本研究之目的為瞭解投資人對新式查核報告之因應。研究結果顯示關鍵查核事項項目數與股價呈現負相關，說明大部分投資人對關鍵查核事項之回應與關鍵查核事項之揭露呈現負相關。然而，當企業聘請四大會計師事務所或產業專精為期查核財務報告，結果將反轉。確切來說，相較非四大會計師事務所或非產業專精之查核客戶，財務報告經由四大會計師事務所或產業專精查核之企業，其累積異常報酬率較大。此外，本研究亦將產業專精分為三等級：會計師事務所層級、會計師個人層級及同時為事務所層級兼個人層級，以衡量關鍵查核事項與股價之關係。最後於敏感性分析之部分，以關鍵查核事項風險權重作為關鍵查核事項項目數之替代，並且以不同預期模式衡量累積異常報酬，結果都與預期相符。

Syftet med uppsatsen är att beskriva samt öka förståelsen för hur de tre delarna i Revisionspaketet; begränsade konsulttjänster, obligatorisk byrårotation och den nya revisionsberättelsen, kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. För att uppnå vårt syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts, där intervjuer genomförts med en professor inom revision, sex auktoriserade revisorer och FAR:s generalsekreterare. Genom att analysera det empiriska underlaget med stöd från tidigare forskning har vi kommit fram till hur de tre delarna i Revisionspaketet kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. Resultatet visade att införandet av begränsade konsulttjänster och en obligatorisk byrårotation har en positiv påverkan på det synliga oberoendet men en negativ påverkan på revisorns kompetens vilket innebär att den faktiska revisionskvaliteten påverkas negativt medan upplevelsen av revisionskvaliteten ökar. Detta visar på svårigheten att fastställa den exakta påverkan på revisionskvaliteten, då de två faktorerna som utgör revisionskvalitet påverkas olika. Den faktiska revisionskvaliteten anses dock öka ju längre mandattid revisorn har hos klienten, då revisorns kompetens ökar. Slutligen så anses den nya revisionsberättelsen ha en positiv påverkan på revisionskvaliteten då den är mer informativ och belyser företagets betydelsefulla riskområdena vilket ökar den upplevda revisionskvaliteten. För att fortsättningsvis öka revisionskvaliteten är det därmed av betydelse att förstå vilken effekt en striktare reglering har samt att revisorn i praktiken aldrig är helt oberoende. / The purpose of this study is to describe and increase the understanding of how the three parts from the audit package; restriction of non-audit services, mandatory audit firm rotation and the new audit report, might affect the the audit quality in the Swedish context. To achieve our purpose a qualitative approach has been used, based on interviews with a professor in auditing, six licensed auditors and the secretary-general of FAR. Through analysis of the empirical data with the support from previous research we have concluded how the three parts of the audit package have affected the audit quality in Swedish context. The results concluded that the introduction of restricted non-audit services and the mandatory audit firm rotation have a positive effect on the auditor’s visible independence but a negative impact on the auditor’s competence which means that the real audit quality is affected negatively, while the experience of the audit quality increases. This shows the difficulty to determine exactly how the audit quality is affected, because the two main factors that determines the audit quality is affected differently. The real audit quality is considered to increase with the increasing terms of office with the client, because of the auditor’s heightened competence that comes with the longer terms of office. Finally the new audit report is considered to have a positive impact on the audit quality since it’s more informative and highlights significant risk areas within the company which heightens the experience of the audit quality. To subsequently heighten the audit quality it is important to understand what effect increasing regulations have and understand that the auditor practically can’t be completely independent.