Avvikelserapportering är grundläggande för att identifiera risker som kan leda till vårdskador. Trots detta väljer många sjuksköterskor att inte anmäla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att avstå från att anmäla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmäla avvikelser. Även bristande kunskap och erfarenhet kring avvikelserapportering och brist på uppföljning av inlämnade avvikelser utgjorde ett hinder. Många sjuksköterskor upplevde rädsla för negativa konsekvenser då de begått ett misstag. De kände även dåligt samvete inför att anmäla en kollega som gjort fel. Arbetskultur och organisatoriska faktorer inverkade även på beslutet att anmäla avvikelser. Att diskutera avvikelsrapportering redan under sjuksköterskeutbildningen hade kunnat minska känslorna av skuld och inkompetens genom att sjuksköterskestudenterna tidigt förstår syftet med att anmäla avvikelser. Fortsatt forskning kring svenska förhållanden är nödvändig för att belysa sjuksköterskornas hantering av avvikelser för att kunna utveckla strategier för att öka patientsäkerheten. / Incident reporting is essential to identify risks that can lead to health damage. Despite this many nurses fail to report incidents. The aim of this study was to describe factors influencing nurse’s decision not to report incidents. The study was conducted as literature review in which 13 scientific articles were the basis for the result. The result indicated that time constraint were an impediment to incident reporting. Lack of knowledge and experience about incident reporting and lack of feedback are also reported as barriers to reporting incidents. Many nurses experienced fear of reprisals admitting to mistakes. They also felt guilty about writing an incident report on mistakes committed by a colleague. Work culture and organizational factors also affect the decision to make an incident report. Discussing incident reporting during nursing school might reduce feelings of guilt and incompetence by nursing students understanding the purpose of making incident reports. Research on Swedish conditions are necessary to highlight nurses attitudes on incident reporting as a mean to enhance patient safety.

BakgrundDet är en skyldighet att som legitimerad sjuksköterska arbeta för en säker vård, genom att identifiera säkerhetsrisker i den egna vårdmiljön och rapportera dessa som avvikelser. Trots att avvikelserapportering är att lagstadgat krav väljer många sjuksköterskor att inte rapportera avvikelser.  Syftet Studiens syfte är att beskriva inskolningens och vårdkulturens betydelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans inställning till avvikelserapportering.  Metod Studien är en intervjustudie, där semistrukturerade intervjuer hölls med sex nyutexaminerade sjuksköterskor som hade arbetat mellan tre månader och två år. Dataanalysen utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Deltagarna i studien uttryckte en positiv åsikt om avvikelserapportering och dess syfte, men väljer ändå att inte alltid rapportera avvikelser som identifieras. Resultatet indikerar att bristen på introduktion till avvikelserapportering under inskolningen leder till kunskapsbrist och en osäkerhet kring avvikelserapportering, vilket påverkar intervjudeltagarnas inställning till avvikelserapportering. Även vårdkulturen har betydelse, där olustkänslor, påverkan av medarbetare och brist på återkoppling verkar vara faktorer som påverkar inställningen hos studiens deltagare. Slutsats Utifrån det som presenterats i den här studien finns grund för att hävda att den nyutexaminerade sjuksköterskans inställning till avvikelserapportering påverkas av flera faktorer i såväl inskolningens utformning som i vårdkulturen. En förbättrad inskolning och en vårdkultur där avvikelserapportering uppmuntras skulle kunna leda till att sjuksköterskan i större utsträckning väljer att rapportera avvikelser som uppstår. Den kan i sin tur skapa förutsättningar för både en tryggare arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet, vilket är en av hälso- och sjukvårdens viktigaste kvaliteter.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors benä-genhet att inte rapportera en avvikelse. Studien genomfördes på ett sjukhus i södra Sveri-ge. I bakgrunden ges en introduktion till ämnet där det visas på hur det fungerar enligt lagar och föreskrifter, samt också vad för tidigare forskning som gjorts i ämnet. Metoden som används är en enkätstudie med såväl frågor med fasta svarsalternativ som öppna frå-gor och resultatet presenteras deskriptivt. Av 32 sjuksköterskor deltog 20 stycken studien. Den tydligaste faktorn som påverkar sjuksköterskors benägenhet att inte skriva en avvi-kelserapport är tidsbrist. / The purpose of this study was to investigate factors that affect nurses’ tendency to report incidents. The study was done at a hospital in southern Sweden. A background is given, as an introduction to this subject, through a presentation of laws and provisions regarding incident reporting and of previous research. The method used is a questionnaire consist-ing of open and closed questions, and the result is presented in a descriptive manner. Out of the total of 32 available nurses 20 participated in the study. The most obvious factor affecting nurses’ tendency not to report incidents is lack of time.

Syftet med vår studie var att undersöka allmänsjuksköterskans tankar, känslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vår empiriska kvalitativa studie besvaras våra tre frågeställningar: "Hur upplever allmänsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmänsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgång eller som ett hinder?" och "Vad anser allmänsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter från tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vår första kategori presenteras allmänsjuksköterskans tankar och känslor kring avvikelserapportering och i kategori två och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser. I kategori fyra presenteras vilka avvikelser allmänsjuksköterskan tycker bör rapporteras. / The aim of this study was to investigate nurse's thoughts, feelings and experiences about incident reporting. In our empirical qualitative study our three questions were answered: "Does the nurse see incident reporting as a resource or an obstacle?" and "What does the nurse think you should report?". By interviewing six informants from three different hospital wards, we identified four incident reporting categories. The three emerging categories included: nurse's thoughts and feelings about incident reporting, positive and negative experiences of making such reports. In the last category nurses opinions of what should be reported was highlighted.

Bakgrund: Varje dag drabbas patienter av undvikbara vårdskador som orsakar mänskligt lidande och får ekonomiska konsekvenser för samhället. När avvikelser inte rapporteras kan det påverka patientsäkerheten. Tidigare studier visar ett samband mellan låg patientsäkerhet och få rapporterade avvikelser och tillbud. Sjuksköterskan ska bedriva förebyggande patientsäkerhetsarbete och ramverket Fundamentals of Care framhäver vikten av hög omvårdnadskompentens. Trots det visar studier att sjuksköterskor undviker att skriva avvikelserapporter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker som kunde leda till att sjuksköterskor inte skrev avvikelserapporter gällande patientsäkerhet.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign inhämtades från två databaser och analyserades med metoden av Popenoe m.fl. Resultat: Sjuksköterskors avvikelserapportering uteblev när de upplevde oro för negativa konsekvenser eller påverkades av kulturen som rådde på arbetsplatsen. De upplevde även att brister i organisationen och rapporteringssystemet orsakade utebliven avvikelserapportering. Resultatet presenteras i fyra rubriker med tillhörande underrubriker: rädsla, arbetsplatsens kultur, organisationen och rapporteringssystemet. Slutsats: Utebliven avvikelserapportering bland sjuksköterskor är en global problematik och kan förhindra sjuksköterskor från att utförapatientsäkert omvårdnadsarbete. En god säkerhetskultur är av vikt för att säkerställa effektivt omvårdnadsarbete, men det kan vara svårt för en enskild sjuksköterska att våga stå upp för patientsäkerheten mot en stark kultur. Fortsatt forskning krävs för att förstå och åtgärda orsakerna till utebliven rapportering. / Background: Every day patients suffer avoidable health care injuries that cause human suffering and have an economic impact on society. When incident reports are not written, it can affect patient safety. Previous studies show a correlation between low patient safety and few reported incidents. Nurses are meant to carry out preventive patient safety work and the framework Fundamentals of Care emphasizes the importance of high nursing competence. Yet, studies show that nurses avoid writing incident reports. Aim: The aim of the literature review was to highlight reasons why nurses might not write patient safety incident reports.Method: The study was conducted as a literature review. Thirteen scientific articles with a qualitative study design were retrieved from two databases and analyzed using the method of Popenoe et al. Result: Nurses did not report incidents when they were concerned about negative outcomes or were impacted by the workplace culture. Nurses also expressed that organizational and reporting system flaws caused non-reporting. The findings are presented under four headings and subheadings: fear, workplace culture, organization and reporting system. Conclusion: Non-reporting of incidents among nurses is a global problem and can prevent nurses from performing patient-safe nursing work. A good safety culture is important to ensure effective nursing care, but it can be difficult to stand up for patient safety against a strong culture. Further research is needed to understand and address the reasons for non-reporting.

<p>What affect if an incident is reported?</p><p>- an interview study with nurses</p><p>ABSTRACT</p><p>Everyday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses’ decisions on whether to report an incident or not. Interviews were carried out with ten nurses. The interviews were tape recorded and transcribed. Collected data were analysed, inspired by Burnard’s model of content analysis. The result showed two categories which can affect the decision of whether to report or not report an incident. One category Personal considerations, described that personal consequences for all concerned were important, that is, consequences for themselves, the patient, workmates and their own family. They also felt a moral responsibility and claimed that their conscience sometimes guided them when they chose whether to report an incident or not. The second category, Leadership and organisation described practical consequences; nurses wanted feedback and wanted to see that reporting incidents led to changes being made. They also claimed that the culture and routines in the workplace influenced their decision to report an incident. Hopefully, in order to ensure patient safety, the result in this study can contribute to preventive measures being taken so that even more incidents are reported, as this affects patient safety in the highest degree.</p>

No description available.

This thesis has been done on a haulage contractor company named GP-Last (AB Gustav Perssons Åkeri) and the purpose with the paper was to analyse their traffic from Malmö to Stockholm and leave suggestions on efforts that GP-Last can use to increase their level of transportation quality. This has been done with two main questions, which problem do they have today and which efforts they need to do to solve their problems? Through a case study with interviews as method to collect data it showed that GP-Last had four main problems.         Not enough information about their freights. The transport planning unit in Malmö doesn’t have the exact delivery address when GP-Last begins to bring in the gods.         There are no clear routes. The transport planning unit in Malmö doesn’t know how the staffs in Bromma want the trucks to be loaded.         Inadequate communication between the two sites in Malmö and Bromma. The staffs in Malmö don’t get informed about their mistakes when they load the trucks wrong which results in that the same mistakes are being repeated.         Lack of attention about how many mistakes that are made. GP-Last have no information about how many mistakes that is being made and how long time it takes to fix the mistakes.     The efforts that GP-Last has to make to solve these problem is first to inform Schenker, the company that receives the booking of the freights, about the importance of information about the freights that the unit of transport planning needs. A route list was made in consultation with staff in Bromma that’s going to help the transport planning unit in Malmö. By adopting deviation report when a truck isn’t correctly loaded leads to better communication between the to sites and GP-Last gets good information about how many mistakes that are being made and how long time it takes to fix them.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om avvikelser i vården och om bakomliggande orsaker till dessa samt inställningar till avvikelserapportering och -hantering. Studien syftade även till att undersöka uppfattningar om hur nyanställda sjuksköterskor påverkas av rådande inställningar till detta på en vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod med explorativ design. Bekvämlighetsurval tillämpades och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en medicinsk vårdavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Dataanalysen genomfördes med fenomenografisk metod. Resultat: Sjuksköterskornas generella uppfattningar om förekommande avvikelser inom vården kan sammanfattas som säkerhetsbrister för patienter och personal. Orsakerna till avvikelser kan indelas i flera kategorier varav ”hög arbetsbelastning” är den mest omfattande. Närapå samtliga orsaker kan härledas till brister i organisation och/eller ledning. Att avvikelser inträffar anses allvarligt men mänskligt och ofrånkomligt. Sjuksköterskorna har olika attityder till avvikelserapportering t.ex. att man ser det som ett led i förbättringsarbetet eller utser syndabockar. Generellt uppfattas att avvikelser underrapporteras. Ett antal faktorer såsom graden av säkerhetsrisk, tidsbrist samt tvivel på uppföljning uppfattas som avgörande för om man väljer att rapportera en avvikelse eller inte. Sjuksköterskorna efterfrågar feedback och information om rapporterade avvikelser. Nyanställda sjuksköterskor uppfattas påverkas starkt av andra sjuksköterskor gällande attityder till avvikelser såväl som avvikelserapportering. / Aim: To examine nurses' opinion about errors in their profession and the underlying causes of these. A further aim was to study attitudes towards error reporting and to examine whether more experienced colleagues’ opinion concerning error making and error reporting had any effect on newly employed inexperienced nurses. Methods: The study was qualitative with an explorative design. Convenience sampling was applied and data was collected by semi-structural interviews. Six nurses from a medical care unit participated in the study and data was analyzed with a phenomenographic method. Results: The major category of nurses' views about error making included lack of patient safety and working environment issues is another category. It could all be summed up in one major category called ”lack of safety” including both patients and personnel. Several categories were identified as causes of error making, among those high workload is the most frequently mentioned cause. Nearly all of the causes can be traced to lacking in organization and/or management. The fact that errors occur are regarded as severe but human and inevitable. Several attitudes towards reporting errors were emerged from the data, for example regarding it as a tool of improvement work or finding scapegoats. The most common view was that errors are underreported and a number of factors regarding nurses' willingness to report the errors were found, for example severeness of the error, lack of time and doubt in follow up. Nurses wished to get feedback and information about reported errors. Inexperienced nurses were highly influenced by their senior colleagues concerning both error making and error reporting.

<p>This thesis has been done on a haulage contractor company named GP-Last (AB Gustav Perssons Åkeri) and the purpose with the paper was to analyse their traffic from Malmö to Stockholm and leave suggestions on efforts that GP-Last can use to increase their level of transportation quality. This has been done with two main questions, which problem do they have today and which efforts they need to do to solve their problems? Through a case study with interviews as method to collect data it showed that GP-Last had four main problems.</p><p>        Not enough information about their freights. The transport planning unit in Malmö doesn’t have the exact delivery address when GP-Last begins to bring in the gods.</p><p>        There are no clear routes. The transport planning unit in Malmö doesn’t know how the staffs in Bromma want the trucks to be loaded.</p><p>        Inadequate communication between the two sites in Malmö and Bromma. The staffs in Malmö don’t get informed about their mistakes when they load the trucks wrong which results in that the same mistakes are being repeated.</p><p>        Lack of attention about how many mistakes that are made. GP-Last have no information about how many mistakes that is being made and how long time it takes to fix the mistakes.    </p><p>The efforts that GP-Last has to make to solve these problem is first to inform Schenker, the company that receives the booking of the freights, about the importance of information about the freights that the unit of transport planning needs. A route list was made in consultation with staff in Bromma that’s going to help the transport planning unit in Malmö. By adopting deviation report when a truck isn’t correctly loaded leads to better communication between the to sites and GP-Last gets good information about how many mistakes that are being made and how long time it takes to fix them.</p>