Vårdprocessen beskriver patientens väg genom vården där utgångspunkten är patientens behov och slutpunkten är då behovet av vård upphör och patienten är färdigbehandlad. Ett grundläggande kvalitetskrav är att vården är säker och att patienten inte riskerar att skadas i vårdprocessen. Den mycket uppmärksammade rapporten "To err is human", som kom i slutet av 1990-talet, visade att ett stort antal dödsfall och medicinska felbehandlingar orsakades av hälso- och sjukvården. Rapporten blev startskottet i en världsomspännande debatt om patientsäkerhet som påverkat säkerhets- och systemsyn. Idag ses felhandlingar inte längre som ett hinder utan som en möjlighet till lärande och ny kunskap. Begreppet patientsäkerhet har lyfts fram och vikten av att vårdprocesserna leder till goda resultat tydliggörs allt mer. Inom alla verksamheter inträffar oförutsedda händelser som får oönskade effekter, något som avviker från det förväntade. En avvikelse definieras som en händelse som inte följer normal rutin och förväntade vårdförlopp. Några av dessa händelser rapporteras och analyseras avseende bakomliggande orsak och allvarlighetsgrad av det inträffade samt sannolikhet för upprepning bedöms. Det saknas dock en övergripande riskvärdering av avvikelser i vårdprocessen och kunskap om var i de olika processerna som de allvarligaste riskerna förekommer. Syftet med studien var att belysa riskvärderade avvikelser i vårdprocessen. Studien bygger på empirisk retrospektiv analys av insamlad data i form av inkluderade data från elektroniskt avvikelsehanteringsverktyg under en period av tolv månader vid ett sjukhus som bedriver elektiv kirurgisk vård. Varje avvikelse riskvärderades, där grad av allvar (gradering 1-4) multiplicerades med sannolikhet för upprepning (gradering 1-4). Ett riskvärde, större eller lika med åtta, klassificerades som avvikelser med hög risk och mindre än åtta som avvikelser med låg risk. Därefter analyserades rapportörens berättelse av vad som inträffat och händelsen relaterades till var i huvud- eller stödprocess den inträffat. Avvikelser med hög risk i huvudprocessen, 67 procent, förekom vid vårdplanering och inskrivning och 33 procent vid utskrivning. Avvikelser med låg risk förekom vid vårdplanering, operation/behandling/omvårdnad samt vid postoperativ vård på uppvakningsavdelning, 67 procent. Av avvikelser med hög risk i stödprocesserna förekom 67 procent i den fysiska arbetsmiljön och 17 procent inom HR/personal och 17 procent inom sterilprocessen. Avvikelser med låg risk i stödprocesserna förekom företrädesvis i den fysiska arbetsmiljön, 54 procent. En systematisk riskvärdering av avvikelser visar vilka områden i vårdprocessen som kräver förbättringsåtgärder och skulle kunna skapa förutsättningar för en säkrare väg för patienten, samt skulle kunna stärka medarbetarnas riskmedvetenhet. Inledning och avslutning av vårdprocessen är områden som ur patientsäkerhetsperspektiv kan förbättras

En viktig del av den svenska välfärden är kommunens äldreomsorg för personer över 65 år, där Socialtjänstlagen ger rättighet till vårdboende och andra servicetjänster när det behövs. Kommunernas kommunaltjänst ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Rapportering av avvikande händelser är en av hörnpelarna i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i vården. Avvikelserapportering bidrar till att undvika att negativa händelser upprepas, samt att rutiner förbättras för att höja kvalitet. Genom att ta tillvara möjligheterna med avvikelserapporter kan kvaliteten på vårdboenden förbättras och utvecklas. Denna studie visar på behovet av ytterligare fokus på arbetet med avvikelsehantering gällande omsorg.

What affect if an incident is reported? - an interview study with nurses ABSTRACT Everyday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses’ decisions on whether to report an incident or not. Interviews were carried out with ten nurses. The interviews were tape recorded and transcribed. Collected data were analysed, inspired by Burnard’s model of content analysis. The result showed two categories which can affect the decision of whether to report or not report an incident. One category Personal considerations, described that personal consequences for all concerned were important, that is, consequences for themselves, the patient, workmates and their own family. They also felt a moral responsibility and claimed that their conscience sometimes guided them when they chose whether to report an incident or not. The second category, Leadership and organisation described practical consequences; nurses wanted feedback and wanted to see that reporting incidents led to changes being made. They also claimed that the culture and routines in the workplace influenced their decision to report an incident. Hopefully, in order to ensure patient safety, the result in this study can contribute to preventive measures being taken so that even more incidents are reported, as this affects patient safety in the highest degree.

Sjuksköterskors ansvar är att främja hälsa och lindra lidande. En bristande patientsäkerhet kan leda till att patienter utsätts för vårdlidande. För att förbättra patientsäkerheten måste sjuksköterskor rapportera risker och avvikande händelser till vårdgivaren. Trots en lagstiftad skyldighet att rapportera risker och avvikelser är det många sjuksköterskor som inte gör detta. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors avvikelserapportering. Studien gjordes med integrerad metod och analysmaterialet bestod av 26 artiklar. Fyra huvudkategorier beskriver hindrande faktorer. Tre huvudkategorier beskriver främjande faktorer. Sjuksköterskor beskrev att hinder för att rapportera risker och avvikelser kunde vara olika rädslor, arbetsmiljön, bemötandet från patienter, kollegor, organisation och ledning, kunskapsluckor i utbildningen om avvikelserapportering, kulturen på arbetsplatsen och utebliven återkoppling. De främjande faktorerna var att sjuksköterskorna önskade en stödjande ledning, öppen och tillåtande kultur och att de hade kunskap om vad avvikelserapportering innebär. Det är viktigt att sjuksköterskors arbetsmiljö är tillåtande. Om sjuksköterskor vågar rapportera risker och avvikelser upprätthålls en hög patientsäkerhet. För att vidare kunna arbeta med utveckling av sjuksköterskors avvikelserapportering inom svensk hälso- och sjukvård behövs fler studier i svensk kontext göras.

Bakgrund: Varje år drabbas nästan var tionde patient av skador under vårdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras närstående. Vårdskadorna beräknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhället sex miljarder kronor per år. Operationssjuksköterskor liksom all vårdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera händelser som kunnat leda till eller lett till vårdskada. Syftet med att rapportera avvikelser är att dra lärdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att händelserna uppstår igen. Syfte: Att studera vilken erfarenhet operationssjuksköterskor har av avvikelserapportering. Metod: Studien utfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Ett studiespecifikt frågeformulär innehållande tio strukturerade frågor med möjlighet till egna kommentarer användes. Formulärets frågor behandlade erfarenheter kring avvikelserapportering. Resultat: En stor majoritet av deltagarna (85 %) hade någon gång avstått från att skriva avvikelserapport. Slutsatser: Bland annat var tidsbrist en avgörande faktor varför operationssjuksköterskorna inte dokumenterade en avvikelserapport. / Background: Each year, nearly every tenth patient suffers of injuries during hospitalization, which could have been avoidable. This leads to unnecessary suffering for the patients and their families. Health damage according to the National Board (the Swedish Socialstyrelsen) (2008) costs the society six billion Swedish kronor (SEK) every year. It is mandatory for theatre nurses to report incidents that could have coast injuries to the patient during hospitalization. The purpose with incident reports is to learn from mistakes and with preventive measurements make the healthcare safer for the patients. Aim: To evaluate theatre nurses experience with reporting incidents. Method: The study was conducted as a cross-sectional design with quantitative data. A study- specific questionnaire comprising ten structured questions with the possibility of their comments was used. The form´s questions dealt with experiences about incident reporting. Result: A large majority of respondents (85 %) had at some point refrained from writing incident reports. Conclusions: Among other things, lack of time was the decisive factor why theatre nurses were not documented an incident report.

Bakgrund: Patientsäkerheten brister ibland i vården men är så viktig för den enskilda individens mående och tillfrisknande, begreppet innebär att patienter inte ska komma till skada eller att vårdåtgärder uteblir som patienten är i behov utav. Olika faktorer kan påverka att oförutsedda händelser inträffar som kan medföra en patientsäkerhetsrisk, för att dessa faktorer skall kunna uppmärksammas rapporteras händelser in som avvikelser av involverad personal. Det saknas studier gjorda på vilka områden som identifieras bland dessa avvikelser. Syfte: Syftet var att beskriva vilka typer av avvikelser som rapporterats in samt antal per år och analysera vilka områden som identifieras bland avvikelserna inom intensivvården för att främja patientsäkerheten. Metod: En registergranskning med tematisk analys av 212 avvikelser inrapporterade i sjukhusets interna avvikelsesystem. Resultat: Studien visar att de avvikelser som rapporterats till största del består av undvikbara vårdskador, 85 %, samt 15 % oundvikliga vårdskador. De områden som förekommer rör mestadels läkemedelsförseelser samt bristande följsamhet kring riktlinjer. Det är många olika faktorer som identifierats som potentiella orsaksområden men arbetsmiljö, kompetensbrist, den mänskliga faktorn samt organisatoriska faktorer är de återkommande områden som identifierats. Slutsats: Resultaten från denna studie visade att arbetsmiljö är en faktor som är starkt förknippad med patientsäkerhet. Majoriteten av alla negativa händelser som inträffar är undvikbara då det till största del är läkemedelsbetingade eller en brist på följsamhet av etablerade rutiner på avdelningen. De oundvikbara händelser som inträffat är till största del beroende på organisatoriska faktorer och därmed ej något som vårdpersonal hade kunnat förändra utgången av. / Background: Sometimes patient safety is lacking in care, but it is very important for the individuals care and recovery, the concept means that patients should not be harmed or lack nursing care that the patient is in need of. Various factors can affect the occurrence of unforeseen events that may be a patient safety risk, so for these factors to be noticed, events are reported as deviations of the staff involved, no studies have been done on what these deviations have for common areas. Purpose: The purpose was to describe which types of deviations that were reported over time and to analyze what common areas there is for the deviations reported in intensive care units to improve patient safety. Method: A registries study of 212 deviations from the hospitals internal deviation-database with a thematic analysis. Result: The deviations reported consists of avoidable medical errors, 85%, and 15% of unavoidable medical errors. The common areas that occur are drug misconducts and lack of adherence to guidelines. There are different factors that have been identified as potential causes, but the working environment, lack of competence, the human factor and organizational factors are the recurring areas identified. Conclusion: The working environment is a factor that is strongly associated with patient safety. The majority of all deviations that occur are avoidable as they are drug misconducts or lack of adherence to established guidelines on the department. The unavoidable medical errors occurred due to organizational factors and are therefore not something that healthcare personnel could have changed the outcome of.

Avvikelserapportering är en viktig del i sjuksköterskors arbete för att upptäcka brister inom verksamheten som kunnat medföra vårdskada och onödigt lidande för patienten. Trots regler och riktlinjer kring avvikelserapportering beslutar sjuksköterskor vid vissa tillfällen att inte rapportera en avvikelse. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering. En allmän litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Därefter sammanställdes insamlade data genom innehållsanalys. För att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering identifierades fyra kategorier: bristande kunskap, brist på tid, brist på återkoppling och känslor av skam och rädsla. I resultatet framkom det att okunskap kring avvikelsehantering samt hög arbetsbelastning i förhållande till tidsbrist utgjorde ett hinder för sjuksköterskors avvikelserapportering. Sjuksköterskor uttryckte bristande återkoppling av avvikelser som en avgörande faktor i viljan att fortsätta rapportera avvikelser. Slutligen var känslor av skam och rädsla ett återkommande hinder för sjuksköterskorna. En ledning och verksamhet som kan skapa förutsättningar och hanterar dessa faktorer samt uppmuntrar till avvikelserapportering kan generera till fler avvikelserapporter. Samtidigt krävs fortlöpande kompetensutveckling och utbildning inom ämnesområdet för att sambandet mellan avvikelser och patientsäkerhet skall tydliggöras. / Error reporting is an important tool in detecting deficiencies and errors in healthcare services that could otherwise result in healthcare injuries and unnecessary suffering for patients. Despite rules and guidelines with requirements on error reporting, nurses sometimes decide not to report incidents. The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of obstacles in error reporting. A general literature study was conducted with ten scientific articles with a qualitative approach. The collected data were then compiled through content analysis. Four categories of factors are identified: lack of knowledge, lack of time, lack of feedback and feelings of shame and fear. The results show that incident management and a high workload coupled with lack of time constitute an obstacle to nurses’ error reporting. Nurses express a lack of feedback on incidents as a decisive factor in the willingness to continue to report. Finally, feelings of shame and fear is a recurring obstacle for nurses. The study indicates that health systems management and leadership could generate higher levels of error reporting by paying close attention to these factors and encourage error reporting. At the same time, continuing professional development and training in the subject area for nurses are required to clarify the connection between incidents and patient safety

Bakgrund: Varje år drabbas omkring 100 000 patienter av vårdskador inom somatisk sjukvård i Sverige, förutom det lidande som det innebär för den enskilda individen medför det även ökade kostnader på både individ- och samhällsnivå. Det dominerande sättet att arbeta med patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård är genom avvikelserapportering och analysering av negativa händelser. Specialistsjuksköterskan inom anestesisjukvård är precis som all annan hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att rapportera när en avvikelse observerats. En strategi som kan användas för att koppla avvikelserapportering till förbättrad patientsäkerhet är att analysera avvikelser och koda händelserna till specifika områden. Genom att identifiera ett specifikt problem kan ett tvärvetenskapligt team därefter skapas för att granska de negativa händelserna kopplat till en specifik kategori, för att utifrån det resultatet utveckla förbättringar.  Syfte: Syftet var att beskriva och kartlägga innehållet i perioperativa avvikelserapporter på operationsavdelningen som berör patientsäkerheten, relaterade till anestesisjuksköterskans profession. Metod: En retrospektiv registerstudie med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och fjorton underkategorier framkom under analysförfarandet. I kategorin patientomhändertagande identifierades flest avvikelserapporter, följt av kommunikation, teknik och organisation. Slutsats: Studiens resultat visar att de avvikelserapporter på operationsavdelningen, som berört patientsäkerhet relaterade till anestesisjuksköterskans profession, som var vanligast förekommande, var relaterade till patientomhändertagande eller kommunikation. I patientomhändertagande var läkemedelsrelaterade avvikelserapporter en av de vanligast förekommande och i kategorin kommunikation var det kommunikationen mellan vårdpersonal som genererade flest avvikelserapporter. Utifrån resultatet ses att mer forskning och fler förbättringsåtgärder behöver göras för att öka patientsäkerheten. / Background: Every year around 100,000 patients suffer from care injuries in somatic health care in Sweden, in addition to the suffering it entails for the individual, it also entails increased costs at both individual and societal level. The dominant way of working with patient safety in healthcare is through incident reporting and analysis of negative events. The anesthetic care nurse, just like all other personnel is obliged to report when an incident is observed. One strategy that can be used to link incident reporting to improve patient safety is to analyze incidents and code the events to specific areas. By identifying a specific problem, a multidisciplinary team can then be created to review the negative events linked to a specific category, in order to develop improvements based on that result. Aim: The aim was to describe and map out the content of perioperative incident reports in the operating department that affect patient safety, related to the nurse anesthetist´s profession. Method: A retrospective registry study with an inductive approach. The data was analyzed using qualitative manifest content analysis. Results: Four categories and fourteen subcategories emerged during the analysis procedure. Most incident reports were identified in the category patient care, followed by communication, technology and organization. Conclusion: The results of this study show that the incident reports in the operating department, which affected patient safety related to the nurse anesthetist's profession, which were most common, were related to patient care or communication. In patient care, medication-related incident reports were among the most frequently occurring, and in the communication category, it was communication between healthcare staff that generated the most incident reports.

Bakgrund: Att arbeta inom hälso- och sjukvården kan på många sätt betraktas som ett högriskyrke där gränsen mellan ”rätt och fel”, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstånd kan vara otroligt små. 3000 patienter dör varje år relaterat till sina vårdskador. Bristerna inom patientsäkerheten går oftast att koppla till vårdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar säker vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor som har Skånes Universitetssjukhus som arbetsplats. Det insamlade materialet analyserades utifrån Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet är valt att presenteras i tre huvudteman med tillhörande subteman som belyser både positiva och negativa faktorer inom organisationen som inverkat på den säkra vården. Det framkom att sjuksköterskorna kunde se brister inom organisationen vilket de menade bidrog till en minskad säkerhet inom vården. Det konstaterades att behovet av ökade resurser krävs inom vården om den ska förbli säker för både patienter och personal. Vad däremot informanterna ansåg var positivt var att det fanns system som delvis fungerade inom organisationen men som kunde förbättras och utvecklas. Kollegerna samt passionen till yrket utgjorde ett stort stöd för sjuksköterskorna i deras dagliga arbete. / Background: Working in the health sector may in many ways be considered as a high-risk profession where the line between "right and wrong", between a successful treatment and a critical condition can be incredibly small. 3000 patients die each year related to their medical injuries. The deficiencies in patient safety can usually be linked to care management, organization and procedures. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perception of the factors in the organization that support or counteract safe care. Methods: Semi-structured interviews were conducted with six nurses who have Skåne University hospital as a workplace. The collected material was analysed by Burnard analysis. Results: The results are presented in three main themes and related subthemes that illustrate both positive and negative factors within the organization that had an impact on the safe care. It was revealed that the nurses could see the flaws in the organization, which they argued contributed to reduced safety in healthcare. It was found that the need for increased resources was required in the health care sector if it is to remain safe for both patients and staff. However, informants could see that there were positive effects in current systems that partially worked within the organization but could be improved and developed. Colleagues and passion for the profession were sources for nurses in their daily work.

I början av år 2020 drabbades världen av ett virus som orsakade sjukdomen Covid-19. WHO klassade virus utbrottet som en pandemi. I Sverige införde Folkhälsomyndigheten och Regeringen en mängd rekommendationer, restriktioner och förbud i syfte att dämpa smittspridningen och upprätthålla vårdens kapacitet. Intensivvården (IVA) var speciellt utsatt och tvingades till stora omställningar. Hur påverkade denna exceptionella händelse våra patienter som drabbades av Covid-19 och var i behov av intensivvård? Upprätthölls patientsäkerheten och sjukvårdens strukturerade arbetssätt gällande vårdskador trots den stor omställning som genomförde till följd av pandemin?    Syftet var att kartlägga och beskriva avvikelserapporteringen för patienter med Covid-19 som vårdades på IVA under pandemins andra och tredje våg.   En kvantitativ design med data från avvikelsehantering gällande patienter med Covid-19 som vårdandes på IVA på ett sjukhus i Västsverige. Totalt vårdades 180 patienter under vald tidsperiod och 74 avvikelser granskades. Data analyserade med deskriptiv statistik och jämförande statistik.    Resultatet visar en minskad rapportering av vårdrelaterade avvikelser under pandemin våg två och tre. Detta skiljer sig till viss del från Corona kommissionens rapport som konstaterar ett ökat antal avvikelser korrelerat till de långa vårdtiderna. Resultatet visar också att antalet avvikelserapporter i relationen till antal vårddygn minskades under denna tidsperiod samt att en förskjutning mellan avvikelse-kategorier sågs där arbetsskada/personskada ökade med sju gånger. Resultatet får stöd av Corona kommissionen som konstaterade flera förändringar i avvikelserapporteringen både avseende antalet rapporterade avvikelser och gällande innehåll.   Resultatet bidrar med kunskap om hur sjuksköterskans arbete kan påverkas av förändrade arbetsförhållanden samt att befästa arbetsrutiner såsom avvikelserapportering påverkas. För att klarlägga bakomliggande orsaker till att det skrevs färre avvikelser behöver resultatet följas upp med fler studier. Det är viktigt att skapa förutsättningar för specialistsjuksköterskor att även under exceptionella förhållande få möjlighet att rapportera samt arbeta strukturerat för en säker vård. / At the beginning of 2020, the world was hit by a virus that caused the disease Covid-19. The WHO classified the virus outbreak as a pandemic. In Sweden, the Public Health Authority and the Government introduced a number of recommendations, restrictions and prohibitions with the aim of curbing the spread of infection and maintaining the capacity of healthcare. The intensive care unit (ICU) was particularly vulnerable and was forced to make major changes. How did this exceptional event affect our patients affected by Covid-19 and in need of intensive care? Was patient safety and the healthcare system's structured way of working regarding care injuries maintained despite the major changes that took place as a result of the pandemic?  The aim was to map and describe reporting errors for patients with Covid-19 who were cared for in the ICU during the second and third waves of the pandemic.  A quantitative design with data from deviation management regarding patients with Covid-19 in intensive care at a hospital in western Sweden. A total of 180 patients were treated during the selected time period and 74 reported errors were reviewed. Data were analyzed using descriptive statistics and comparative statistics.  The result shows a reduced number of reports of care-related errors during the pandemic waves 2 and 3. This differs to some extent from the Corona Commission's report which notes an increased number of reported errors correlated to the long care times. The result also shows that the number of reported errors in relation to the number of care days was reduced during this time period and that a shift between reported error categories was seen where occupational injury/personal injury increased by seven times. The result is supported by the Corona Commission, which found several changes in the nonconformance reporting, both in terms of the number of reported non-conformities but also in the relevant content.  The result contributes with knowledge about how the nurse's work is affected by changed working conditions and that consolidating work routines such as reporting errors is affected. In order to clarify the underlying reasons why there were fewer reporting errors, the results need to be followed up with more studies. It is important to create the conditions for specialist nurses to have the opportunity to report and work structured for safe care, even under exceptional conditions.