The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers’, in three cities, understand how the child’s position in the Swedish child protective services’ enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers’ view of the child’s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier’s pathways to participation and the term discretion. The results of the study shows that through the perspective of social workers, the factors that helped the child’s position to improve are the new organization of working patterns and the new documentation system, the new mindset of the social workers’ and the way the social workers’ talk to the children. The study also shows that through the child’s position in child protective enquiries has improved accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC.

BBIC, Barns behov i centrum, är ett arbetssätt, dokumentations- och handläggningssystem, vars syfte är att främja ett kunskapsbaserat socialt arbete. Under 2014 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att vidareutveckla systemet. Revideringen syftade dels till att göra BBIC lättare att använda och att öka delaktigheten för barn och unga. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av revideringen, utifrån dessa två delmål. Sex intervjuer genomfördes i tre olika kommuner i Mellansverige. Resultatet av studien visade att revideringen bidragit till ett betydligt enklare, tydligare och framförallt bättre strukturerat arbete, vilket minskat den tidsåtgång som tidigare lagts på dokumentation. Detta i sin tur innebar att det blivit lättare att informera, involvera och göra barn och unga mer delaktiga.  Studiens resultat tyder därmed på att BBIC efter revideringen har blivit lättare att använda och att delaktigheten har ökat. / BBIC is a working method, documentation and processing system with children’s needs in focus. The purpose is to promote social work based on knowledge. During 2014, the National Board of Health and Welfare was authorised by the government to further develop BBIC. The study partly focused on making BBIC easier to use and to increase the participation of children and adolescents. The purpose of this study was to look into social workers’ experiences after that the revision took place. Six interviews were conducted in three different municipalities in the middle of Sweden. The result of the study showed that the revised BBIC contributed to a significantly simpler, clearer and above all a more structured way of working, reducing the time previously used on documentation. This in turn meant that it became easier to inform and to involve children and adolescents. The study result therefore indicates that BBIC has become easier to use after the revision and that the participation has increased.

Forskning har visat att medan främjande arbete för sexuell hälsa bör vara inkluderat i socialt arbete finns det ett kunskapsgap om hur socialarbetare arbetar med den här frågan. Därutöver är det bevisat att kunskap om sexuell hälsa hos den yrkesverksamma generellt ger positiva resultat för målgruppen men att socionomstudenter ändå inte upplever sig vara tillräckligt rustade i dessa frågor på grund av inadekvat förberedande utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka hur socialarbetare arbetar med frågor om sexuell hälsa i kontakten med ungdomar samt hur det här arbetsområdet påverkas av strukturella förutsättningar. Informanterna för den här studien var socialarbetare från sex olika kommuner i Sverige som i sitt arbete på socialtjänsten kommer i kontakt med ungdomar. Då studien baserades på tio semistrukturerade intervjuer var studiens frågeställningar inriktade på deras erfarenheter av att arbeta med ungdomars sexuella hälsa. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys varvid sju centrala teman identifierades: Medvetenhet om sårbarhet, Socialtjänstens uppdrag, eller inte?, Arbete innanför och utanför ramarna, Dialogen som möjlig ingång, Personliga förutsättningar som styr, Eldsjälarnas driv kontra organisationens ansvar samt BBIC som stöd. Genom tematisk analys framkom det att en upplevelse av att vara bekväm, kunskap och organisatoriskt stöd spelade en viktig roll i hur socialarbetarna tog sig an arbetet kring ungdomars sexuella hälsa. Förekomsten av en etablerad relation mellan socialarbetare och klient visade sig också vara av betydelse för hur socialarbetare arbetade kring frågor om sexuell hälsa i kontakten med ungdomar. / Research has shown that while promotion towards sexual health should be included in social work, there is a lack of knowledge on how social workers attempt to work with this subject. Furthermore, research has stated that while the social worker’s knowledge about sexual health generally gives positive outcomes for the target group, social work students feel unequipped in this subject as a result of inadequate educational preparation. The aim of the study was to examine how social workers in contact with youth experience working with aspects of sexual health in regard to the dialogue with the client as well as organizational structures. The respondents in this study were social workers from six different municipalities in Sweden employed at public social service offices who in their work come in contact with youth. As the study was based on ten semi-structured interviews the main questions centered on their experiences of working with youth’s sexual health. The interviews were analyzed with thematic analysis and seven main themes were identified: Awareness of vulnerability, Social services mission, or not?, Work within and outside of the boundaries, The dialogue as a possible opening, Personal conditions that dominate, Driving spirits versus organizational responsibility and BBIC as a support. Through thematic analysis it was distinguished that experiences of being comfortable, knowledge and organizational support played a significant role in how social workers were able to carry out working with aspects of sexual health with youth. The occurrence of an established relationship between client and social worker was also found to be of importance in how social workers approach sexual health in dialogue with youth.

Denna uppsats syftar att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar kan förhålla sig till faderskap respektive moderskap i utredningsförfarandet avseende BBIC. Vi genomförde en vinjettstudie via fokusgruppsintervjuer. I studien deltog åtta socialsekreterare, fyra personer i vardera fokusgrupp. Vinjetterna utgjorde grunden för intervjuerna och beskrev en typisk orosanmälan som socialtjänsten är van att hantera. Föräldrarna i vinjetten beskrevs med olika egenskaper och roller i familjen. Vinjetterna var likadana förutom att föräldrarna bytte roller. Vårt metodval möjliggjorde jämförelser hur socialsekreterarna förhöll sig till faderskap respektive moderskap, samt likheter och skillnader avseende bedömningar av föräldraförmåga. Vi fick även en exklusiv inblick avseende genusmedvetenheten på arbetsplatserna. Datamaterialet som vi samlade in analyserades utifrån en genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv där begrepp som genussystem, performativitet, teorier om kön och makt var återkommande. Resultatet av intervjuerna visade att socialsekreterarna upplever att de utgår från sin egen förförståelse och föreställning vid tolkande av egenskaper och föräldraförmågan hos föräldrar de möter i sitt dagliga arbete samt att samtliga socialsekreterare var överens om att de gör skillnad på mödrar och fäder. Studiens slutsats indikerar att socialsekreterarna upplevde att det fanns en brist på verktyg för att kritiskt reflektera kring genusperspektivet i utredningsförfarande avseende BBIC.

Den här studien handlar om LVU-domar i Västerbottens län för åren 2013 och 2017. De domar som ligger till grund för denna studie är de domar som avser LVU §2 där förvaltningsrätten har bifallit socialnämndens ansökan om beredande av vård. Studien är indelad i två delar; en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa studien består av 63 domar, varav 28 avser år 2013 och 35 avser år 2017 Dessa domar avser 31 barn (17 pojkar/14 flickor) år 2013 och 52 barn (25 pojkar/27 flickor) år 2017 Utifrån den kvantitativa studien visade det sig även att domarna kunde kategoriseras i tre delar, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck samt omsorgbrist. Resultatet av den kvantitativa studien visar att ensamstående mammor är överrepresenterade och oftare får sina barn tvångsomhändertagna. Resultatet visar även att det är främst pojkar i åldern 0–4 år till svenska föräldrar som blir tvångsomhändertagna medan studien även visar att det är flest flickor i åldern 12–18 år till utländska föräldrar som blir tvångsomhändertagna. Den kvalitativa studien består av 15 slumpmässigt utvalda domar, som med hjälp av tematisk analys avser att besvara följande frågor, hur kan skälen för LVU motiveras utifrån tidigare forskning och kunskap? hur påverkar samhälleliga förutsättningar/implikationer utrednings­processen?  och framkommer det andra omständigheter som är av vikt i LVU-domarna. Resultatet visar att andra viktiga faktorer är samhälleliga förutsättningar/ implikationer i fråga om makt, intersektionalitet, etik, genus samt kritiskt socialt arbete. Studiens resultat visar även på att det finns möjlighet att ”förbättra” utredningsstödet BBIC för att till exempel även kunna se stöd vid psykisk sjukdom som skyddsfaktorer i en barnavårdsutredning.

<p>Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen. BBIC hade ökat rättsäkerheten genom den struktur verktyget medfört dock hade arbetet blivit mer tidskrävande enligt informanterna. Barnens delaktighet i utredningar hade ökat sedan BBIC´s implemente- ring genom att det blivit enklare att se barnets behov och att strukturen gjorde att barnets röst framkom i utredningen. Vem eller vilka som var mest gagnad av BBIC´s implementering framkom ingen entydig bild.</p>

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen. BBIC hade ökat rättsäkerheten genom den struktur verktyget medfört dock hade arbetet blivit mer tidskrävande enligt informanterna. Barnens delaktighet i utredningar hade ökat sedan BBIC´s implemente- ring genom att det blivit enklare att se barnets behov och att strukturen gjorde att barnets röst framkom i utredningen. Vem eller vilka som var mest gagnad av BBIC´s implementering framkom ingen entydig bild.

Children's Need In Focus (BBIC) is a processing and documentation system used in child welfare cases to investigate, plan and monitor interventions. The BBIC has had a breakthrough in Sweden and out of the country's 290 municipalities, there are 284 that use the system daily as a tool in cases involving children. The purpose of this study was to examine how social workers experience the BBIC as a working system and what strengths and weaknesses there are in the BBIC concept. We wanted our study to examine how the BBIC could possibly enhance the quality of childcare matters, but also how the BBIC could potentially increase children's participation in cases. We have performed qualitative interviews with eight social workers who work in four different municipalities where the BBIC is applied daily. The result of the interviews shows that the social workers feel there are both strengths and weaknesses in the system. It is a common opinion among the respondents that their work becomes structured and the majority thinks that the child's perspective has been strengthened as a result of the BBIC. Social workers in the study also feel that the BBIC is a comprehensive system and many of them ask for increased resources.

The aim of this study is to examine what social workers consider as ‘challenging behaviour’ among adolescents, but also to examine the connection between investigation and intervention in cases where such behaviour is being displayed. The questions of the study are to examine what social workers think of the instrument of assessment BBIC (Children’s Needs in Focus) and how the usage of BBIC affect social workers understanding of challenging behaviour. Moreover, it is a qualitative study and the respondents are all social workers with various length of professional experience who work with making decisions in juvenile welfare cases. The social workers’ opinion about which behaviours among adolescents that were important to intervene in could be understood with what was considered as moral panic for some behaviour. The social workers use of and opinion towards BBIC could be understood in relation to practical theory, tacit knowledge and naïve theories.

Studiens mål har varit att undersöka samarbetet mellan förskolan och Individ- och familjeomsorgen genom att låta lagar och tidigare forskning möta kvalitativa studier utförda i en liten norrländsk kommun. Utifrån de resultaten har studien syftat till att identifiera möjliga utvecklingsområden för förbättrat samarbete som kan gynna utsatta barn på ett positivt sätt. Deltagarna i den kvalitativa studien har varit förskolepedagoger, en förskolechef och en socialsekreterare vid Individ- och familjeomsorgen. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner har samma mål med sitt arbete, att sätta de utsatta barnens välbefinnande i centrum. Hinder för förbättrat samarbete har identifierats och även ett antal möjliga förbättringsområden.