Tidigare forskning som undersökt relationen mellan alkoholkonsumtion, Big Five personlighetsfaktorerna samt känsla av sammanhang utfördes med fokus på riskbruk eller på populationer utanför Sverige. Därför testade denna studie samband mellan alkoholkonsumtion och (a) Big Five personlighetsfaktorerna, (b) KASAM, (c) utbildning samt demografiska variablerna (d) kön och ålder bland högskolestudenter i Sverige. Resultatet kan bidra till forskning om alkoholkonsumtion samt vara av intresse för initiativ som försöker begränsa alkoholkonsumtion. Urvalet bestod av 115 deltagare (64 kvinnor, 50 män och 1 ospecificerad. M = 24.64 år SD 4.27 år). Alkoholkonsumtion mättes med AUDIT-C, Big Five mättes med BFM och KASAM mättes med SOC-13. Alkoholkonsumtion korrelerade signifikant endast med en variabel, extravertion. Negativa korrelationer fanns mellan variabeln riskbruk av alkohol och variablerna KASAM och kön, i riskgruppen fanns fler kvinnor än män. Eftersom urvalet i riskgruppen var lågt hade det varit intressant för framtida forskning att undersöka denna relation igen med högre deltagarantal.

SammanfattningFöreliggande studie har undersökt om det finns personlighetsskillnader mellan ingenjörsstudenter och en normgrupp. Testet vi använt oss av är baserat på de fem faktorerna i The big five och ärvidareutvecklat av rekryteringsföretaget A lot of people till testet B5 personlighetsprofil. Det nätbaserade personlighetstest har skickats ut till ingenjörsstudenter vid svenska högskolor ochuniversitet. Sammanlagt genomförde 184 studenter testet och deras svar har jämförts med en normgrupp bestående av 1215 individer. Respondenternas svar har analyserats med hjälp av oberoende t-test där vi funnit signifikanta skillnader mellan grupperna i tre av de fem faktorerna. Ifaktorerna vänlighet/behaglighet och öppenhet för nya erfarenheter visade ingenjörsstudenterna ett lägre resultat än normgruppen, medan de i faktorn emotionell stabilitet hade högre värden.Prestation/samvetsgrannhet och extroversion visade inga signifikanta resultat. Dessa resultat anknyts till ingenjörsyrket genom en diskussion och problematisering av personlighetstestning. / <p>Abstract</p><p>The present study has examined the differences in personality between engineering students and a norm group. The test used in this study is based on the five factors of The big five and is further</p><p>developed by the recruitment company A lot of people to a test named B5 personlighetsprofil. The test was taken online and has been sent to engineering students in Sweden. This resulted in 184</p><p>respondents which the study is now based on. The test-results has been analyzed by using an independent t-test, where significant differences between the groups where found in three out of the five factors. The engineering students showed lower values in the factors agreeableness and openness to experience, while they had higher values in the factor emotional stability.</p><p>Conscientiousness and extraversion showed no significant results. These results are connected to the engineering profession through the discussion and problematization of personality testing.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Given the large economic and social costs of work-related accidents and injuries, it is not surprising that organisations strive to reduce them; this creates a need to improve the safety performance of the whole construction industry. Health and Safety statistics in general appear to suggest a levelling off of safety performance across the construction industry as a whole and this implies that improving safety beyond the current level of attainment calls for a radical look at how safety is addressed by the industry. Such a radical approach needs to explore alternatives to current practices in safety improvement. Although it is acknowledged that human factors are involved in 80-90% of work-related accidents and incidents, the focus of safety research in recent years still addresses only organisational and environmental factors, rather than variables at the level of the individual. Occupational personality models suggest that the ability to understand, predict and control incidents could minimize their potential transition into accidents. The safety behaviour of the individual worker forms part of such occupational personality modelling. Understanding the safety behaviour of construction workers should provide opportunities for improvement beyond traditional practices in the quest to improve safety management. The study on which this thesis is based aimed to develop a conceptual framework for improving safety performance on sites. This was achieved by exploring, on the one hand, the relationship between the personality traits of individual workers and their safety behaviour (safety participation, safety compliance and safety motivation), and incident rates on the other. The data for the analysis was drawn from multi-cultural construction workers in Saudi Arabia. The emergence of the Big Five personality model has been widely accepted as a valid and reasonably generalisable taxonomy for personality structure and has been used by numerous researchers as a framework to explore the criterion-related validity of personality in relation to job performance. This study employed the Big Five categorisation of traits to explore the relationship between fundamental dimensions of personality and potential for involvement in accidents and incidents. The principal findings from the study showed a very good level of acceptance by practitioners in Saudi Arabia for the conceptual framework developed for managing safety behaviour. The study also established that some personality traits moderated the effects of safety behaviour for incident rates. In addition, the analysis revealed that individual workers characterised by conscientiousness and openness are least likely to experience incidents, and consequently, accidents and injuries at work. However, individuals characterised by high extraversion, neuroticism and low agreeableness are more likely to be v involved in incidents, and potentially, accidents and injuries. These important findings have significant ramifications for the way safety development and training for construction workers should be addressed in the future. Recommendations from the study culminated in the development of a conceptual framework for improving safety performance which aimed to minimize incidents attributable to the worker. The framework relies on the attitudes and behaviours of employees in proposing mitigation strategies for the construction industry.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan kondition och personlighetsdrag. Sekundära ändamål var att vidare undersöka hur sambandet ser ut vid indelning av kön, samt undersöka sambandet mellan självuppskattat rörelsemönster och personlighetsdrag. Studiens frågeställningar var följande: 1) Finns det ett samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? 2) Vid ett hypotetiskt samband mellan beräknad VO2max och femfaktormodellens personlighetsdrag, hur ser sambandet ut vid indelning av kön? 3) Finns det ett samband mellan självuppskattat rörelsemönster och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? Metod Studiepopulationen bestod av totalt 74 gymnasieelever i ett åldersspann mellan 15-18 år, varav 39 var män och 35 var kvinnor. Deltagarna fick fylla i en enkät om ålder, kön, längd, vikt och rökvanor samt om rörelsevanor. I samband med detta genomgick deltagarna personlighetstestet Big Five Inventory, ett test som skattar personlighetsdragen Öppenhet (Ö), Samvetsgrannhet (S), Utåtriktning (U), Vänlighet (V) och Neuroticism (N) utifrån Femfaktormodellen. VO2max beräknades genom att deltagarna fick springa ett 2,4 km cooper test i skolan under deras idrottslektion. All data utvärderades genom att utföra sambandsanalyser mellan personlighetsdrag och VO2max samt övriga variabler från enkäten. Resultat På helgrupp visades en tendens till att ju mindre av personlighetsdraget N deltagarna hade desto högre var deras beräknade VO2max (r:-0,225, p:0,054). Ett signifikant samband hittades mellan S och självskattad vardagsmotion på helgrupp (r:0,31, p:0,009). Kvinnorna uppvisade ett signifikant samband mellan Ö och beräknat VO2max (r:-0,339, p:0,047). Slutsats Resultaten tyder på ett samband mellan personlighetsdrag och VO2max samt rörelsemönster men att sambandet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Generella slutsatser är att män och kvinnor som skattar lågt i N och kvinnor som skattar lågt i Ö har mer sannolikt ett högre beräknat VO2max än de som skattar högt. Hög skattning i S verkar tyda på ökad vardagsmotion. Det krävs fler studier med mer precision inom ämnet för att bekräfta eller avfärda eventuella samband.

The Big-Five is the most popular personality taxonomy used to characterize fundamental personality traits and their individual differences. This model has been well replicated across English speaking samples, several other languages, and different item formats, thereby begging the question of its universality. However, two key issues have challenged the validity of the cultural group comparisons using Big Five measures of personality. The first is methodology for translation and adaptation, and the second is construct equivalence across cultures. The International Personality Item Pool (IPIP; Goldberg, 1992) has been used to create several non-commercial versions of Big Five measures (IPIP-BFMs), with a common set of 50 items typically translated into other languages and used for cross-cultural comparisons. Although this 50-item version is available in more than 25 languages, little is known about how translation and adaptation was executed, and only a few researchers have reported psychometric characteristics of scores from the translated measures. The consistent lack of such evidence to support the use of the standard American set of the 50-items in other languages gave rise to the idea of developing a customized 50-item IPIP that would better fit the Thai culture. The goal of this study was to develop and thoroughly validate scores from a Thai version of the 50-item IPIP Big Five measure of personality using a sample of 1,878 students from high schools in Thailand. One hundred items from the IPIP website were translated into the Thai language following guidelines developed by the International Test Commission (ITC, 2017). When psychometric properties for the original 50-item IPIP-BFM were investigated in Thai and American samples, weaknesses in model fit were detected. Using the more complete set of 100 items from the IPIP website, 50 items more suitable to the Thai culture were then selected to create a customized Thai 50-item IPIP. Scores from the customized 50-item IPIP-BFM were further examined for psychometric properties across Thai and American samples. The customized Thai 50-item IPIP-BFM produced good internal subscale reliability coefficients (> 0.80), a clear five-factor structure across Thai and American samples, measurement invariance across subgroups within the overall Thai sample, similar patterns of convergent and discriminant validity with another Big Five measure, and statistically significant incremental validity over standardized achievement and aptitude test scores in predicting end of high school grade-point average. Collectively, these results demonstrate that the customized 50-item IPIP-BFM produces psychometrically sound scores for measuring the Big Five with Thai adolescents. Procedures used in the study also provide a template for developing and validating new personality instruments for use with native speakers of other languages.

No description available.

<p><em>Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten.  Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet. Slutsatsen är att företagsekonomistudenters kreativitet förblir opåverkad till följd av utlandsstudierna. </em></p>

The purpose of this study was to examine the relationship between broad and narrow personality traits and life satisfaction for college-aged and adult populations. Hypotheses were several-fold: first, that personality measures would be predictive of life satisfaction; second, that there would be differences in the correlations of Big Five personality traits and life satisfaction for both age groups; and third, that there would be differences between both age groups in the amount of variance in life satisfaction accounted for by three narrow personality traits, i.e., Optimism, Tough-Mindedness, and Work Drive. Archival data were used to compare an undergraduate sample at a Southeastern U.S. university (n=4844), and an adult sample from a database representing working adults (n=7633). Correlation and multiple regression analyses were used for each age group in examining the validity of Big Five and narrow traits and life satisfaction. A Fischer’s z score was used to determine significant differences in the correlations by age. The Big Five and narrow traits were found to be predictive of life satisfaction for both groups, with Emotional Stability and Optimism showing the highest correlation for both age groups. There were significant differences in correlations between the age groups on measures of Extraversion (z=4.64, p<.001), Agreeableness (z=1.92, p=.05), Conscientiousness (z=8.18, p<.001), Openness (z=2.44, p=.01), Work Drive (z=12.82, p<.001), and Tough-Mindedness (z=-2.87, p<.005). Results were discussed in terms of comparing the predictive validity of personality traits and life satisfaction between the two age groups. Study limitations and directions for future research were noted.

Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten.  Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet. Slutsatsen är att företagsekonomistudenters kreativitet förblir opåverkad till följd av utlandsstudierna.

No description available.