Esta dissertação estabelece uma leitura sobre os projetos de Lina Bo Bardi para o Sesc Pompéia e para a Igreja do Espírito Santo do Cerrado a partir de sua relação com a cultura popular. A investigação atravessa três importantes períodos no percurso profissional da arquiteta. Inicia na origem de seu olhar sobre a cultura popular na Itália em um contexto de revisão da modernidade no período entre guerras e no imediato pós Segunda Guerra Mundial. Passa por seus primeiros anos de atuação no Brasil, sobretudo entre São Paulo e Bahia, durante o período de abertura política em um contexto de coexistência entre a formação de uma modernidade nacional e a crescente atenção e valorização da cultura popular por parte de diversos artistas e intelectuais. Por fim atinge o período de produção cuja base interpretativa sobre a cultura popular, formulada ao longo dos anos, possibilitou a geração de elementos na arquitetura capazes de estabelecer uma comunicação direta com os usuários de forma familiar e poética, caracterizando a peculiaridade dos projetos de Lina Bo Bardi dentro do cenário da arquitetura brasileira. / This work establishes a read on the project of Lina Bo Bardi to the SESC Pompéia and the Igreja do Espírito Santo do Cerrado from its relationship with popular culture. Research through three major periods in the professional architect route. Starts at the origin of his gaze on popular culture in Italy in a context of the revision of the modernity in the interwar period and after World War II. Goes through its first years of operations in Brazil, especially in São Paulo and Bahia, during the period of political opening in a context of coexistence between the formation of a national modernity and the increasing attention and appreciation of popular culture by various artists and intellectuals. Finally reaches the production period whose interpretation based on popular culture, formulated over the years, enabled the creation of elements in the architecture capable of establishing a direct communication with the users in a poetic and familiar way, featuring the peculiarity of Lina Bo Bardi projects inside the Brazilian architecture scene.

Esta dissertação estabelece uma leitura sobre os projetos de Lina Bo Bardi para o Sesc Pompéia e para a Igreja do Espírito Santo do Cerrado a partir de sua relação com a cultura popular. A investigação atravessa três importantes períodos no percurso profissional da arquiteta. Inicia na origem de seu olhar sobre a cultura popular na Itália em um contexto de revisão da modernidade no período entre guerras e no imediato pós Segunda Guerra Mundial. Passa por seus primeiros anos de atuação no Brasil, sobretudo entre São Paulo e Bahia, durante o período de abertura política em um contexto de coexistência entre a formação de uma modernidade nacional e a crescente atenção e valorização da cultura popular por parte de diversos artistas e intelectuais. Por fim atinge o período de produção cuja base interpretativa sobre a cultura popular, formulada ao longo dos anos, possibilitou a geração de elementos na arquitetura capazes de estabelecer uma comunicação direta com os usuários de forma familiar e poética, caracterizando a peculiaridade dos projetos de Lina Bo Bardi dentro do cenário da arquitetura brasileira. / This work establishes a read on the project of Lina Bo Bardi to the SESC Pompéia and the Igreja do Espírito Santo do Cerrado from its relationship with popular culture. Research through three major periods in the professional architect route. Starts at the origin of his gaze on popular culture in Italy in a context of the revision of the modernity in the interwar period and after World War II. Goes through its first years of operations in Brazil, especially in São Paulo and Bahia, during the period of political opening in a context of coexistence between the formation of a national modernity and the increasing attention and appreciation of popular culture by various artists and intellectuals. Finally reaches the production period whose interpretation based on popular culture, formulated over the years, enabled the creation of elements in the architecture capable of establishing a direct communication with the users in a poetic and familiar way, featuring the peculiarity of Lina Bo Bardi projects inside the Brazilian architecture scene.

O trabalho consiste na análise dos projetos de Lina Bo Bardi que incorporam construções preexistentes, mais especificamente a obra do Sesc Fábrica da Pompeia (1977 - 1986), em que a arquiteta reúne as reflexões que a levaram a manter antigas estruturas, a partir de um processo projetual que, apesar de suas referências, mostra-se autônomo. As ideias sobre \"presente histórico\" e cultura popular, e suas vivências, tanto na Itália como no Brasil, determinam uma postura aparentemente independente do Movimento Moderno e, em especial, da arquitetura da Escola Paulista. Apesar de compartilhar ideais próximos aos dessa escola, os princípios morfológicos adotados por Lina Bo Bardi para atingi-los são opostos, justamente por considerarem a preexistência. Faz-se uma analise comparativa entre esses procedimentos projetuais, levando-se em conta que, no período da construção do Sesc Pompeia, novas visões acerca da relação entre projeto e cidade começavam a ser levantadas. / The work consists of the analysis of the projects of Lina Bo Bardi that incorporate constructions The works of the SESC Pompeii Factory (1977 - 1986), in That the architect brings together the reflections that have led her to maintain old structures, from a Design process that, despite its references, shows itself to be autonomous. The ideas about \"Historical present\" and popular culture, and their experiences, both in Italy and in Brazil, An apparently independent stance of the Modern Movement, and in Architecture of the Escola Paulista. Despite sharing ideals close to those of School, the morphological principles adopted by Lina Bo Bardi to reach them are opposites, Precisely because they consider the preexistence. A comparative analysis is made between these Procedures, taking into account that, during the period of construction of the Sesc Pompeii, new visions about the relationship between project and city were beginning to be raised

A pesquisa objetiva estudar o design de móveis e os interiores concebidos por Lina Bo Bardi entre 1947 e 1968, período em que a arquiteta desenvolve projetos que são produto de sua experiência na Itália e no Brasil. Sob esta perspectiva, a investigação de um período anterior a seu traslado para o Brasil é fundamental para resgatar fatos históricos, políticos e sócio-culturais, como também os postulados modernos, a predisposição dos arquitetos de estender suas funções ao design de mobiliário e o advento do neo-realismo italiano que fazem parte da formação de Lina Bo. Imbuída deste contexto e no desejo de configurar uma identidade brasileira, Lina Bo Bardi realiza uma observação antropológica um atento olhar na busca de temas locais que concilia aos conceitos modernos internacionalizados. Ela considera materiais, técnicas, tradições, costumes, natureza, arte, artesanato ou pré-artesanato, cultura e sociedade do país que adota. Esta conduta traduz, para sua arquitetura, interiores e mobiliário, vários tipos de integração edificação e entorno, interior e exterior, móvel e ambiente, vernáculo e móvel, arte e povo , muitas vezes constituindo uma inequívoca mimética, não só entre a arquitetura e seu habitat, como, também, entre o design de móveis e os de elementos da terra. É relevante destacar o desenvolvimento desta postura que confere ao móvel e, conseqüentemente, ao ambiente, uma feição peculiarmente moderna com um caráter de brasilidade, oferecendo uma importante contribuição à nossa cultura material. / The objective of the research is to study the design of the furniture and interiors that were conceived by Lina Bo Bardi between 1947 and 1968, a period during which the architect developed projects that were the result of her experiences in Italy and Brazil. From this perspective the investigation into a period prior to her arrival in Brazil is fundamental when it comes to recovering the historical, political, social and cultural facts, as well as the modern postulates, the predisposition of architects to extend their functions to designing furniture and the rise of Italian neo-realism, all of which form part of the background of Lina Bo. Heavily influenced by this context and with her desire to shape a Brazilian identity Lina Bo Bardi observes in an anthropological way takes a close look in her search for local themes which reconciles the modern internationalized concepts. She considers the materials, techniques, traditions, customs, nature, art, handicrafts or pre-handicrafts, culture and society of the country she adopted. This transfers various types of integration buildings and their surroundings, interiors and exteriors, furniture and the environment, the vernacular and furniture, art and the people -, into her architecture, her interiors and her furniture, which often constitute an unequivocal mimicry, not only between the architecture and its habitat, but also between the design of furniture and the elements from the land. It is important to highlight the development of this posture that provides the piece of furniture and consequently the environment with features that are particularly modern and with a sense of Brazilianity, thus making an important contribution to our material culture.

<p>Background: The most common reason to mergers and acquisitions is to generate synergies. Synergies emerge when two collaborating companies show a better result together than they would have done separately. Even though mergers and acquisitions have taken place since the beginning of the 17th century many of them still fail to succeed. There are many reasons why. Despite the fact that the reasons of failure have been known for a long time, new waves of mergers and acquisitions still appear. </p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with knowledge about what should be given priority, in the merger and acquisition process, to generate synergies and thereby create shareholder value. This is achieved by investigating mergers and acquisitions in Sweden during the period 1996-2001. </p><p>Method: The thesis includes both quantitative and qualitative research. The quantitative research is calculations made to decide each company’s performances compared to index and the qualitative research is interviews made with representatives from the companies. </p><p>Result: There are no superior methods that can guarantee success, however there are certain aspects that always should be given priority. According our research those are among others: thorough due diligence, creating a committee of integration in order to keep focus on core business.</p>

<p>Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap. · Studera hur två olika verktyg kan användas för att påverka detta, nämligen organisationskultur och organisationsstruktur. Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats. Empirin har insamlats genom kvalitativa undersökningar i form av djupintervjuer med 36 personer i Sverige, England och Tyskland. Resultat: Resultaten består av en modell för överföring och skapande av kunskap i organisationer. I modellen ingår definitioner på kunskap, förutsättningar och hinder för överföring och skapande av kunskap, kultur och struktur som verktyg för att förbättra dessa processer.</p>

<p>Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.</p>

<p>Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. </p><p>Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag. </p><p>Resultat: Vi har i vår undersökning sett att brist på rutiner för hanterandet av information ofta leder till problem i kontakten med kunderna och påverkar de anställdas lärande och kreativitet negativt. Ovanstående problematik kan och bör hanteras olika av företag med skilda förutsättningar i det att de utgår från olika styrmetoder. Avgörande för företagets utgångspunkt är den verksamhet som bedrivs och de krav som omgivningen ställer på företagen. Förändringar bör ske i samråd med de anställda för att särkerställa delaktighet och motivation - något som krävs för en lyckad process.</p>

Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap. · Studera hur två olika verktyg kan användas för att påverka detta, nämligen organisationskultur och organisationsstruktur. Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats. Empirin har insamlats genom kvalitativa undersökningar i form av djupintervjuer med 36 personer i Sverige, England och Tyskland. Resultat: Resultaten består av en modell för överföring och skapande av kunskap i organisationer. I modellen ingår definitioner på kunskap, förutsättningar och hinder för överföring och skapande av kunskap, kultur och struktur som verktyg för att förbättra dessa processer.