Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

No description available.

Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjälpmedel, som nybörjarelever på Sfi använder sig av. Jag har också undersökt vilka faktorer som försvårar elevernas språkinlärning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lärare på två olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgång till modersmålslärare skulle kunna främja deras språkutveckling. Samtliga lärare tycker att läs-och skrivinlärningen skulle bli mer effektiv om den skedde på modersmålet, i synnerhet på de lägre nivåerna. Synen på Sfi-bonusen är mest negativ hos lärarna, ungefär hälften av eleverna anser inte att det är pengar som styr deras motivation till snabb inlärning. Lärare och elever ger samma bild av vad som försvårar språkinlärningen ex. familjesituation och ekonomiska problem.

<p><strong><p>Abstract</p><p>Master Thesis in business administration, School of Business and Economics at the Linneaus University, financial control, spring 2010</p><p>Authors:</p>Stefan Hellman and Ewa Warnquist <strong><p>Supervisor:</p>Magnus Willesson <strong><p>Title</p>: Reward systems - a study of public companies’ variable compensation system <strong><p>Background:</p>Our interest of the variable compensation system in public companies was brought by the recent extensive discussions of bonuses in the time of a financial crisis. This has led to that the word bonus has been given a negative connotation and we wanted to find out how the system of variable compensation is structured in the companies at Stockholm Stock Exchange. <strong><p>Problem:</p>How is the variable compensation system structured in public companies? <strong><p>Purpose:</p>The purpose of this paper is to study how the variable compensation in public companies is structured. <strong><p>Method:</p>We use a quantitative method because the annual reports of all companies on the Stockholm Stock Exchange's Large, Mid and Small Cap lists are studied. We begin with hypotheses and various sub-questions to finally be able to answer our main question. <strong><p>Result:</p>Among the companies we have studied there are several differences. In most companies the CEO and other executives receiving some type of variable pay. The variable compensation is usually based on performance and / or a combination of two or more underlying factors. The most common way of receiving the bonus is usually not specified. </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

Bonuses serve as a valuable tool in attracting and retaining Naval officers. This thesis analyzes the way officer bonuses are currently distributed in the Navy and provides recommended changes based on analysis of scholarly publications. Combining the information gained from current policies and research already conducted in the academic arena, the author proposes a workable bonus structure to meet the recruitment and retention goals while providing the Navy flexibility, quality personnel, and cost effectiveness. Combining auction theory and signaling theory into a new program has great potential to provide flexibility to the Navy, maintain the appropriate quantity and quality of officers, and provide cost savings to the Navy, while providing continued servicemember satisfaction. By offering bonus programs of different rates and time commitments, effectiveness and personnel quality can be increased by allowing officers to signal their intentions to the Navy. Auctions can be used to determine the appropriate monetary values to offer under each contract. By implementing an auction for bonus amounts, the Navy helps to ensure that bonuses will be competitive with the overall job market. This approach provides the Navy with a flexible, effective officer bonus program that is responsive to existing job market conditions. / US Navy (USN) author.

This thesis deals with the usage of management accounting information for motivation and evaluation of employees. The first part is theoretical and it intorduces the basic approaches to motivation, and follow-up evaluation system. The various motivation theories and their potential application in practice are discussed. The practical part describes the motivation system in a particular company. First the Glasswork company is introduced and afterwards its motivation system is described. The motivation system in the Glasswork consists of indicators, which are used to calculate bonusses. Considerable attention is therefore devoted to these indicators in this thesis. At the end of the practical part is assessing if the indicators and the related algorithms to calculate the bonusses are set appropriately and that the motivation system works effectively. Finally the changes to improve the current situation are designed.

Um dos grandes desafios brasileiros é a melhora do sistema educacional. Embora um avanço considerável tenha ocorrido no que diz respeito ao acesso a escola nas últimas duas décadas, a qualidade do ensino ainda se encontra num nível muito aquém do desejado. Uma das alternativas de política para se alterar esse quadro consiste na responsabilização dos educadores pelo desempenho dos alunos, seja por meio apenas de divulgação pública dos resultados dos estudantes ou adicionando prêmios ou sanções como incentivo ao esforço. A maioria dos trabalhos que avalia programas de responsabilização em diversos países indica efeito positivo sobre o desempenho escolar, mas esse resultado não é um consenso, já que alguns trabalhos não encontraram impacto desse tipo de política. Para o caso brasileiro, ainda existem poucos estudos empíricos que procuram avaliar as políticas de responsabilização. Diante disso, o objetivo deste trabalho é fazer uma avaliação do efeito do programa de bonificação de professores do estado de São Paulo sobre o desempenho escolar dos alunos. Os métodos de Propensity Score Matching e Diferenças em Diferenças foram utilizados para medir o impacto do programa sobre as notas médias das escolas. Foram encontrados efeitos positivos e significativos para Matemática (6 pontos na escala SAEB) e Português (3 pontos na mesma escala) para a quarta série do ensino fundamental. Não foram encontrados efeitos para a oitava série. Os resultados se mostraram robustos a especificação de diferentes grupos de controle. / One of the biggest brazilian´s challenges is the improvement of educational system. Although considerable progress has occurred with regard to access to school in the last two decades, the quality of education is still very low level compared to other countries. One of the alternatives of policy to change this situation is the responsibility of educators for the student performances whether through public disclosure of the results or giving bonuses or penalties as an incentive to effort. Many studies of accountability programs in several countries indicated a positive effect on student grades, but it is not a general agreement, since some studies found no impact of such policy. In the brazilian case, there are few empirical studies measuring accountabilities programs. Thus, the objective of this study is to evaluate the effect of the bonus program for teachers in the state of Sao Paulo over proficiency of students. Methods of Propensity Score Matching and Difference in Differences were used to measure the program\'s impact on the average scores of schools. We found positive and significant effects on tests of Math (6 points in Saeb scale) and Lecture (3 points in the same scale) for the fourth grade. We didn´t find any effects for eighth grade of elementary school. These results are robust to different control groups.

<p>Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.</p><p>Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat. Detta leder till problemformuleringen <em>Hur påverkas VDs bonus av förändringar i företagets prestation i de stora svenska börsbolagen?</em> Syftet med studien är att förklara hur sambandet ser ut mellan VDs bonus och företagets prestation.</p><p>I den teoretiska referensramen belyser vi de problem som kan uppstå mellan ägare och VD och hur deras relation kan se ut.  Agentteorin fokuserar på ekonomiska incitament till skillnad från stewardshipteorin som lägger fokus på icke-ekonomiska incitament. Vidare visar vi på anledningar till varför bonus används och vad denna syftar att uppnå. Samt vilka olika former som bonusersättningen kan anta. Kortsiktiga incitament är främst den årligt förekommande rörliga ersättningen, medan optioner i olika former är vanligt förekommande som långsiktiga incitament. Slutligen presenterar vi det viktiga avsnittet om tidigare forskning inom bonusområdet och visar att meningarna är delade såväl om bonusens nytta som om dess effekter. Dock verkar många forskare anse att någon form av samband finns mellan VDs bonus och företagets prestation. Genom att belysa andra forskningsresultat sätter vi vår egen undersökning i ett större perspektiv, tidigare forskning blir en grundsten, samt att detta hjälper oss att motivera valet av undersökningsmetod och variabler.</p><p>Då vi utgår från en positivistisk kunskapssyn angriper vi problemet med ett deduktivt angreppssätt. Genom en kvantitativ metod undersöker vi en population på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Genom regressionsanalys testas fem olika hypoteser angående sambandet mellan ersättning och prestation.</p><p>Resultaten visar att det finns svaga positiva samband mellan VDs rörliga ersättning och företagets prestation, samt att dessa samband blir något tydligare när optionsprogrammen tas med som dummyvariabel. Däremot varierar graden av samband mycket mellan olika år varför det inte går att se någon trend över hur detta samband utvecklas över tiden.</p>

No description available.

<p><strong>Bakgrund och problem:</strong> Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid?</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och incitamentsprogram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala. Datainsamlingen är av kvalitativ karaktär och har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer både besöksintervjuer och telefonintervjuer.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong><em>De två frågeställningarna i uppsatsen fick inga entydiga svar. </em>Hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i den senaste tidens skandaler kan enligt vissa respondenter bero på att revisorn felfritt skött sitt jobb och att det därför inte finns någon anledning att skriva om honom/henne. Andra respondenter menar att det är ett problem. Vilka problem revisorn ställs inför när principer ska möta verkligheten vid granskning av bonus- och incitamentsprogram tros enligt empirin främst vara den luddighet som uppstår vid principbaserade revisionsstandarder. En annan orsak kan vara det vänskapshot som kan uppstå i relationen mellan revisor och företag. Vad oenigheterna i respondenternas svar beror på är svårt att säga, det kan finnas många bakomliggande orsaker såsom olika förväntan på vad revisorn ska uträtta vid revision samt att revisorns regler till viss del är vaga och lite otydliga.</p>