Bakgrund och problem: Det har länge varit populärt bland de inhemska börsbolagen att använda olika typer av ersättningar som ett sätt att motivera sina anställda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal bolagsskandaler som gjorde att allmänheten började se bonus som ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieägarna som när kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital. Syftet och avgränsningar: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett aktieägarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersättningen för svenska börsföretags verkställande direktörer förhåller sig till ägarnas intressen. Samt att analysera hur detta har ändrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkställande direktörer på Stockholmsbörsens A-lista. Metod: Den data som kommer att inhämtas i den här uppsatsen kommer ifrån årsredovisningar, artiklar och en intervju. Vi har själva handplockat de 16 bolag utav 33 bolag som finns på stockholmsbörsens A-lista som har olika verksamhetsinriktningar. Slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de undersökta företagen följer aktiespararnas rekommendationer om hur den rörliga lönen skall beräknas. Vi anser dock att som bonusprogrammen är utformade idag är den rörliga lönen oftast en mer lönsam affär för den verkställande direktören än aktieägarna. Den rörliga lönen ökar ofta med det mångdubbla mot vad som presteras gentemot företag.

Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem. Om det däremot inte finns någon tydlig positiv effekt av att införa incitamentssystem är den mediala kritiken befogad. Genom att studera utvecklingen av ett företags aktiekurs efter att ett incitamentssystem har införts erhålls en bild av hur motiverat användandet av incitamentssystem är. I denna rapport genomförs därför ett antal studier som alla undersöker sambandet mellan aktiekursutveckling och införandet av incitamentssystem. I tidigare studier har framkommit att optionsbaserade incitamentssystem är den typ av program som bör ha störst påverkan på aktiekursutvecklingen. Därför studeras aktiekursutvecklingen i företag som infört optionsprogram. Undersökningarna påvisar en svagt positiv effekt mellan införandet av optionsprogram och aktiekursutveckling. Tillsammans med tidigare studier påvisas dock att det finns stora skillnader mellan olika typer av optionsprogram. Dessa betydande skillnader diskuteras och jämförs med de tidigare studierna som grund. / During the past years media has repeatedly reported of instances when corporate executives have been awarded huge bonuses. In some cases these bonuses have been close to one billion Swedish crowns. These high levels of financial rewards have been the focus of a lot of criticism and have led to a growing scepticism in society concerning the use of bonuses. The question is if it is justified that companies use these bonuses or incentives schemes. From the owner’s point of view incentives schemes are motivated if they are a result of an improved stockowner wealth. On the other hand, if there is no positive effect on the stockowner wealth it would imply that the criticism is valid.

Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande.

SFI-undervisningen är en viktig hörnsten för integration av migranter till Sverige. Tidigare studier har dock visat att SFI-kursdeltagare ofta avslutar sin kurs sent. Detta är något som försvårar integrationen av dessa grupper till samhället och medför således kostnader. Sedan 2010 har ett ekonomiskt belöningssystem, SFI-bonus, använts för att motivera eleverna. Det är i nuläget dock oklart om hur effektiva sådana belöningssystem är. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur några SFI-kursdeltagare uppfattar att SFI-bonusen påverkar deras studiemotivation jämfört med andra faktorer som påverkar motivationen. Eftersom motivationen har en stor betydelse för inlärningen, är ämnet också intressant ur ett lärarperspektiv. Kan en ekonomisk belöning fungera som ett pedagogiskt instrument och ge kursdeltagare bättre motivation? I uppsatsen kartläggs även likheter och skillnader i elevernas uppfattningar samt övriga faktorer som motiverar kursdeltagarna. Vidare diskuteras vilka elever som gynnas av detta ekonomiska belöningssystem. Studien är kvalitativ och metoden är samtalsintervju. Materialet i studien är intervjuer med åtta SFI-kursdeltagare i en stor stad i Mellansverige. De teoretiska perspektiven jag utgår ifrån i analysen är faktorer som påverkar andraspråksinlärningen, varav motivation som den viktigaste, samt attityd och det affektiva filtret. Resultaten visar att samtliga intervjupersoner anser att det är viktigt att kunna svenska, och det som motiverar kursdeltagarna mest är att kunna erhålla arbete i Sverige. SFI-bonusen säger de flesta inte påverkar deras studiemotivation alls och de gör inte heller någonting extra för att få denna bonus – dock har de en positiv attityd till att få bonusen. Hälften av eleverna har läst de kurser som krävs för att få SFI-bonusen på mindre än hälften av den utsatta tiden. De andra läser i vanlig takt och har fortfarande möjligheten till SFI-bonusen. Samtliga av de förstnämnda har läst svenska i sina hemländer, och därför kan det inte påstås att SFI-bonusen skulle ha haft en stor inverkan på deras studietakt.

No description available.

Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige. Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige. Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna. Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet.

The performance management of public utilities becomes significant because public utilities provide essential resources and services for people¡¦s daily lives. In this research, we focus on public water utility and take Taiwan Water Corporation as a case study to establish an appropriate performance management system for public utility. We refer to other public water utilities abroad and employ best practice in our case company. Therefore, we demonstrate the performance management of public utilities comprise production-related and finance-related aspects including 6 goals which are production, customer, workplace, environment, cost and profit goal and generalize 18 KPIs to examine the performance of Taiwan Water Corporation. The result suggests that Taiwan Water Corporation underperformed in recent years due to the achievement rates of 18 KPIs decreased gradually; however, its incentive bonus increased inversely. We presume that the current performance management involving goal setting, assessment standards, and reward system of Taiwan Water Corporation exists contradiction and inadequacy. Finally, we can learn from best practice that the performance assessment of public utility should be divided into production-related and finance-related aspects including six goals. Besides, the evaluation of reward system is suggested to connect with company¡¦s vision, mission and goal for causal relationship so that the team priority and individual priority are simultaneous and possess goal congruence.

To upgrade administrative performance and quality of service, enhance the public¡¦s confidence in the government and elevate national competitiveness, the government requires Central Personnel Administration to make government agencies of all levels implement performance bonus system, combined with performance-based pay system, performance management system and performance appraisals adopted by both state-run and private enterprises. However, it is still a matter of opinions whether the system will work in bringing up the morale of civil servants in government agencies, which is worthy of further study by those concerned about public affairs. For the purpose of understanding the validity of performance bonus system executed by Penghu County Government, the study, based on ¡§Performance Bonus Scheme for the Executive Yan ¡® Administrative Agencies of All Levels¡¨ referring to related research papers and commentaries on performance bonus theories by scholars and experts, presents four aspects as to its evaluation: staff members¡¦ identification, administrative policies, effects and learning organization. A survey has been made for all public servants in county government and all agencies under it as well as in city and rural township agencies to attain the goal. Through statistics and analysis, barriers to the system include difficulty in evaluation, no connection between its goal and the prospects and administrative policies of the agency, lack of objectivity in applying the same evaluation to different types of agencies, insufficient inducement as a result of small amount of bonus, unfamiliarity with the scheme. Further analysis leads to the significant findings as follows: as far as identification is concerned, both males and females surveyed are in favor of the scheme, with higher support from personnel with lower education back- ground, non-executive and lower-ranking personnel while younger persons tend to disagree with the perfection of the scheme. In the aspect of administrative policies concerning performance management and evaluation, better-educated persons are apt to regard the evaluation applied to the different types of agencies as objective and more executives than non-executives approve of the objectivity of personal performance evaluation. As for its effects, those surveyed share no obvious differences regardless of age, education back-ground, position and rank; more senior officers agree that those awarded personal performance bonus are not entitled to sharing group performance bonus; All surveyed people, especially seniors, those with shorter record of service, those with high school (or under it) education back-ground and non-executives, identify with it. In view of the above-mentioned problems and findings, the study tries to make some suggestions for improvement: assisting the establishment of performance evaluation mechanism, promoting policy marketing, carrying out personnel involvement, enhancing administration through performance bonus system, flexibly adjusting means of performance management, offering more-profit inducement since the small amount of bonus is not incentive enough, carrying on performance bonus system and integrating it into the organizational culture; bettering the functions of performance evaluation committee, combing administrative performance evaluation, performance bonus system and annual merit evaluation together, building up knowledge-sharing mechanism through group learning.

Based on the Statement of Financial Accounting Standards No.39, the employee bonus plan is treated as an expense item rather than earnings distribution of a firm. The empirical study examines the relationship between complementary measures of expensing employee bonus plan and earnings management. This research hypothesizes that managers will have stronger incentives to manage earnings when the new regulation will start to implement. This research empirically tests the differences in earnings management behaviors between Taiwanese technology firms and Taiwanese nontechnology firms. This research used the Modified Jones model (1995) to measure the discretionary accruals and design a regression model to testify empirical tests. This research also used pair t-test to examining the mean difference tests. The empirical results indicate that there is a significant difference between the dummy variable for industry classification and discretionary accruals. There is a significant positive relationship between discretionary accruals and earnings. There is a significant negative relationship between discretionary accruals and cash flow from operations. There is a significant difference between the discretionary accruals and administrative expenses. There is a strong connection between new regulation and managers¡¦ bonus. In order to protect their self-interests, the results show the changeable of earnings management behaviors.

<p>Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.<strong>  </strong>Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige.</p><p>Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.</p><p>Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.</p><p>Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet. <strong></strong></p>