No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania. Storleken på den totala ersättningen varierar relavtivt kraftigt mellan de i topp och de som befinner sig i botten – mellan 44,7 MSEK och 0,5 MSEK. Utifrån de tester som gjordes i SPSS framgick det att ”MVA” och ”Total ersättning” hade starkast korrelation.<strong></strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>I flertalet årsredovisningar framgår det tydligt att företagen betalar ut rörlig ersättning för att kunna rekrytera och behålla tillräckligt kompetent personal. De ska sedan uppfylla vissa prestationskriterier för att denna belöning skall betalas ut, vilket är ett bevis på att det alltså är prestationen som är grundande vid bestämmelser över storlek på den rörliga ersättningen. Oftast framgår det sällan specifikt vilka dessa prestationskriterier är. Detta kan man säga bekräftar de resultat som denna studie har kommit fram till. Det bör dock inte fastställas att det är just ”MVA”, som är den variabel, som företagen faktiskt grundar den rörliga ersättningen på.</p> / <p><strong>Background: </strong>Bonus systems became more frequently used during the 1980s and have since then, been a very much disputed subject, especially with today's situation with a great financial crisis. A number of articles have discussed this subject about companies paying their CEOs large sums despite of the hard financial situation. Different reasons are presented for how a company bases the incentive pay to the CEO, which is dependent on different types of variables.</p><p><strong>Purpose: </strong>To study which type of variable that shows the strongest correlation with CEO incentive pay, and to study if any of them affect the CEO endangerment. </p><p><strong>Method: </strong>The study takes a quantitative approach and methodology, where secondary data has been collected through studies of the companies' annual reports. This research approaches the problem deductively by applying the selected theories on the outcome of the study.  </p><p><strong>Results: </strong>ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge and Scania are the five companies that have paid the largest salary to their CEOs during 2008. The salary size is very variable between the companies and ranges between SEK 44,7 Millions and SEK 0,5 Million. A number of tests have been run in the statistical data program, SPSS, and the results showed that the strongest correlation was between "MVA" and "CEO salary".<strong></strong></p><p><strong>Conclusions: </strong>Most of the companies' Annual reports show that compensation is paid in order to recruit and to keep the most competent personnel. There are a number of criterions based on performance that must be fulfilled for the compensation to be paid, which however are not specified in the Annual reports. This confirms the results given in this study. However, no final conclusions should be drawn about "MVA, being the actual variable that the incentive pay is based upon.</p>

<p> </p><p>Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande.</p><p> </p>

<p>Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer. Detta har varit en av orsakerna till subprimekrisen. Ett bonusstopp minskar därför risken för liknande finansiella kriser men kan däremot inte helt eliminera risken för finanskriser.</p>

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer. Detta har varit en av orsakerna till subprimekrisen. Ett bonusstopp minskar därför risken för liknande finansiella kriser men kan däremot inte helt eliminera risken för finanskriser.

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010. Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna. Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer. De respondenter som intervjuades var en bankjurist från Svenska bankföreningen, två forskare inom ämnet, en politiskt sakkunnig på Finansdepartementet samt en respondent från respektive storbank: Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB. Resultat: Rörliga ersättningssystem har varit en av flera faktorer bakom finanskrisens uppkomst, problematiken har uppkommit internationellt men varit nästintill obefintlig i Sverige. Felaktigheter i tidigare ersättningssystem har främst varit kortsiktighet och brist på insikt kring risktagande. Något som eftersträvas med regleringarna är att implementera ett globalt regelverk och där behöver Sverige ingå trots att problemen i Sverige varit få. Bristen på ett harmoniserat internationellt regelverk kan leda till snedvriden konkurrens. Motiven till regleringarna har främst varit av politisk karaktär men författarna ser att det föreligger ett behov av regleringar för rörliga ersättningar kopplade till kreditgivning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något samband mellan företags värdeskapande och nivå på ersättning till VD. Metod: Den metod som används i denna studie är deduktiv, då undersökningsmaterialet till störst del består av årsredovisningar. Utifrån årsredovisningarna beräknas ett specifikt EVA-värde för varje företag. Resultat/Slutsats: Av jämförelsen mellan EVA/Sysselsatt kapital och en VD:s totala ersättning kan inget direkt samband påvisas. En anledning till detta torde vara att modellen ställer höga krav på värdeskapande. Detta medför möjligen att företagen använder andra system för utvärdering av ersättningsnivåer, exempelvis utvecklingen av börskursen. Studien kompletteras med en jämförelse av ersättningsnivå och börsvärde. Resultaten av denna granskning är att samband mellan de båda kan bevisas. En trolig anledning till att ersättningsnivåerna verkar vara generösare i företag med högre börsvärde kan vara att dessa företagsledare har ett större ansvar.

No description available.

The objective of my dissertation work was to provide a better understanding of consumer choices related to these two important tradeoffs that consumers are often confronted with in the marketplace. Drawing upon regulatory focus theory, I investigated how consumers choose between price and quality or price and quantity, in each of two essays, thereby shedding light on the role of consumer goals in purchase decisions. In the first essay, I propose that quality is predominantly a promotion feature whereas price is predominantly a prevention feature. Therefore, promotion oriented consumers should be more attentive to differences in product quality whereas prevention oriented consumers should be more attentive to differences in product price. Three studies demonstrate that quality (price) is more strongly associated with a promotion (prevention) orientation, that promotion (prevention) oriented consumers prefer products with higher quality (cheaper prices), and that these preferences are mitigated when consumers do not need to prioritize between price and quality and are mediated by relative attention to quality versus price. In the second essay, I investigate the manner in which consumers' goal orientations affect their preferences for monetary versus nonmonetary promotional offers, such as bonus packs and price discounts. I propose that consumers with a promotion (vs. prevention) orientation are more likely to prefer a bonus pack offer over an economically equivalent price discount offer. Two pretests and one study provide empirical support for this key prediction. I also identify theoretically defensible and managerially actionable boundary conditions for this effect that are related to price levels and product types.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar. Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania. Storleken på den totala ersättningen varierar relavtivt kraftigt mellan de i topp och de som befinner sig i botten – mellan 44,7 MSEK och 0,5 MSEK. Utifrån de tester som gjordes i SPSS framgick det att ”MVA” och ”Total ersättning” hade starkast korrelation. Slutsatser: I flertalet årsredovisningar framgår det tydligt att företagen betalar ut rörlig ersättning för att kunna rekrytera och behålla tillräckligt kompetent personal. De ska sedan uppfylla vissa prestationskriterier för att denna belöning skall betalas ut, vilket är ett bevis på att det alltså är prestationen som är grundande vid bestämmelser över storlek på den rörliga ersättningen. Oftast framgår det sällan specifikt vilka dessa prestationskriterier är. Detta kan man säga bekräftar de resultat som denna studie har kommit fram till. Det bör dock inte fastställas att det är just ”MVA”, som är den variabel, som företagen faktiskt grundar den rörliga ersättningen på. / Background: Bonus systems became more frequently used during the 1980s and have since then, been a very much disputed subject, especially with today's situation with a great financial crisis. A number of articles have discussed this subject about companies paying their CEOs large sums despite of the hard financial situation. Different reasons are presented for how a company bases the incentive pay to the CEO, which is dependent on different types of variables. Purpose: To study which type of variable that shows the strongest correlation with CEO incentive pay, and to study if any of them affect the CEO endangerment.  Method: The study takes a quantitative approach and methodology, where secondary data has been collected through studies of the companies' annual reports. This research approaches the problem deductively by applying the selected theories on the outcome of the study.   Results: ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge and Scania are the five companies that have paid the largest salary to their CEOs during 2008. The salary size is very variable between the companies and ranges between SEK 44,7 Millions and SEK 0,5 Million. A number of tests have been run in the statistical data program, SPSS, and the results showed that the strongest correlation was between "MVA" and "CEO salary". Conclusions: Most of the companies' Annual reports show that compensation is paid in order to recruit and to keep the most competent personnel. There are a number of criterions based on performance that must be fulfilled for the compensation to be paid, which however are not specified in the Annual reports. This confirms the results given in this study. However, no final conclusions should be drawn about "MVA, being the actual variable that the incentive pay is based upon.