<p>Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation. Uppsatsen undersöker hur väl anpassade de lärospel som finns på marknaden idag är för barn med autism och hur man skulle kunna anpassa spelen för att passa dem. Arbetet innehåller en litteraturstudie. Ett antal forskningsartiklar är granskade och analyserade. Det innehåller även en praktisk studie där ett antal barn fick utforska olika lärospel för att se hur de reagerade och hur pass väl anpassade dessa spel var till barn med autism. Dessutom finns intervjuer med specialpedagoger inom området autism med för att få deras syn på lärospel. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns intressant pågående forskning inom detta område och man vill lösa de problem som finns. Mycket av forskningen utgår från Virtual Reality och då främst för att lära barn med autism sociala färdigheter. Resultatet av den empiriska studien visar att man kan motivera barn med autism att lära sig genom att använda lärospel eftersom många av dessa barn är intresserade av datorer. Det är dock viktigt att spelen ger beröm i direkt anslutning till avklarad uppgift och det får inte förekomma för många och för långa muntliga instruktioner.</p>

Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation. Uppsatsen undersöker hur väl anpassade de lärospel som finns på marknaden idag är för barn med autism och hur man skulle kunna anpassa spelen för att passa dem. Arbetet innehåller en litteraturstudie. Ett antal forskningsartiklar är granskade och analyserade. Det innehåller även en praktisk studie där ett antal barn fick utforska olika lärospel för att se hur de reagerade och hur pass väl anpassade dessa spel var till barn med autism. Dessutom finns intervjuer med specialpedagoger inom området autism med för att få deras syn på lärospel. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns intressant pågående forskning inom detta område och man vill lösa de problem som finns. Mycket av forskningen utgår från Virtual Reality och då främst för att lära barn med autism sociala färdigheter. Resultatet av den empiriska studien visar att man kan motivera barn med autism att lära sig genom att använda lärospel eftersom många av dessa barn är intresserade av datorer. Det är dock viktigt att spelen ger beröm i direkt anslutning till avklarad uppgift och det får inte förekomma för många och för långa muntliga instruktioner.

Syftet med denna studie är att bidra till en fördjupad kunskap om arbetssätt i förskolan som kan främja utveckling och lärande hos barn med autism och autismliknande svårigheter som även fokuserar på kommunikation och sociala relationer. Barn med autism och autismliknande svårigheter är ofta i behov av särskilt stöd och vi vill undersöka hur det särskilda stödet kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. De forskningsfrågor som används är ”Vilka framgångsrika arbetssätt beskriver förskollärare att de har gällande kommunikation och sociala relationer som främjar barn med autism och autismliknande svårigheter?” samt ”Hur beskriver förskollärarna att de arbetar för att inkludera barn med autism och autismliknande svårigheter i gruppen?” Sedan analyserades resultatet ur två specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi valde dessa två specialpedagogiska perspektiv eftersom vi ansåg att de kunde användas för att klargöra vårt resultat samt att de är breda och populära inom dagens specialpedagogik. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av förstärkning, tydliggörande pedagogik, mindre grupper och social träning i form av lekstarka barn som förebilder. Dessa arbetsmetoder beskrivs även gynna de neurotypiska barnen i förskolan. Slutsatsen blir att det finns flera gynnsamma metoder att arbeta med barn med autism och autismliknande svårigheter. Det finns olika hjälpmedel för att förstärka och förtydliga kommunikationen, exempelvis bildstöd eller TAKK. I slutsatsen lyfts även vikten av de neurotypiska barnens roll som förebilder för socialt relationer.

The purpose of the study is to investigate how teachers and parents collaborate regarding children with autism in preschool. The questions that are asked are, what collaboration means for both parties, what factors the parent and the teacher believe ease and obstacles the collaboration as well as which approach both parties have when it comes to children with autism. The hermeneutic research approach forms the bases for the research where we have used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The selection of the study consists of four preschool teachers and three parents from three different preschools in medium-sized municipalities in the Stockholm area. The theoretical frame of reference of the study is based on the ecological systems theory and the interactionist perspective. The results of the study demonstrate three important aspects. The first shows that an open communication between the teacher and parent is very important in the collaboration. The communication must build on a continuous, daily contact for the mutual exchange of information, through the verbal and written means that the parties use, to work. The other aspect shows that teachers need to have knowledge and be competent in terms of children with autism. It is important in the collaboration so that teachers are able to cater to the child's special needs and background. The knowledge becomes a support as to how they can work with and relate to the child, the teachers become more confident in their roles when they have the right knowledge to lean on. The third aspect shows that the parties' equal involvement and the parents participation is of big importance in the collaboration. The parents need to be updated regarding the child's weekday, development as well as around the preschool activities. The parents get an insight into the activities and they can also follow the child in their development.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner och analysera dess effekter på kognitiva och sociala förmågor för barn med autism.  Metod: Insamling av data utfördes genom en systematisk litteratursökning i tre olika databaser via universitetsbiblioteket Luleå Tekniska Universitet. Efter sökningen genomfördes kvalitetsgranskning av artiklarna. Tio artiklar valdes ut, nio kvantitativa och en kvalitativ. Därefter lästes artiklarna noggrant och data fördes in i en tabell för att underlätta analysen. Analysen bestod av att jämföra likheter och skillnader i studiernas resultat av olika interventioner, som ledde till att tre kategorier utformades utifrån effekter i studierna.      Resultat: Resultatet visar på positiva effekter inom exekutiva förmågor, kommunikativa förmågor samt på förmågan att anpassa beteenden relaterade till autism. Detta påvisar att arbetsterapeutiska interventioner har god inverkan på autistiska barns aktivitetsutförande utifrån ökade förutsättningar kognitivt och socialt.   Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att det finns effektiva arbetsterapeutiska interventioner för kognitiva och sociala förmågor hos barn med autism. Litteraturöversikten påvisar ett behov av fortsatt forskning för att ytterligare stärka detta resultat.

Arbetets syfte är att ta reda på pedagogers arbete med delaktighet, inkludering och inflytande för barn med autism på förskolan. Tidigare forskning visar att barn med autism kan ha svårigheter i sociala sammanhang, svårt att interagera med andra barn samt delta i olika aktiviteter. Undersökningen har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av pedagoger på två förskolor. Resultatet av undersökningen visar att det kan vara en utmaning att arbeta med barn med autism, men det är viktigt att lyfta barnet och se till hens behov och förutsättningar. Pedagogernas främsta uppgift är att se varje individ och arbeta utifrån det barnet.