Purpose and Research Questions: The purpose of the essay is to examine how well teachers in primary schools perceive that the education they have received has provided them with the prerequisites to meet students with neurodevelopmental disorders (NPF) in primary education.The study also aims to investigate the specific practices they employ and the professional development they have undertaken in connection to neurodevelopmental disorders. The research addresses three main questions: - What experiences and challenges do physical education and health teachers face when working with adaptations for students with neurodevelopmental disorders? - How do teachers perceive the education they have received in this area? - How do teachers experience their access to support and professional development opportunities?" Method: Employing a qualitative approach, the authors conducted interviews with five physicaleducation teachers, each with diverse professional backgrounds but sharing a common graduation from the Gymnastics and Sports University. Thematic content analysis was applied to process the gathered data. Results: The teachers' efforts in NPF adaptations are influenced by challenges such as ademanding environment and time constraints. Issues with facilities, scheduling, and maintenanceimpact students' engagement. Despite limited time, teachers stress the importance of allocating time for adaptations and express a desire for more planning time. Regarding teacher education, aunanimous perception emerges of in adequate knowledge about NPF diagnoses from the Gymnastics and Sports University, which predominantly focuses on physical disabilities. The availability of professional development and additional education varies based on the interest andsupport from school leadership. Networking and knowledge exchange with other schools and colleagues are seen as valuable in addressing challenges. In summary, teachers' experiences highlight the need for resources, time, and education to establish an inclusive learningenvironment for students with NPF diagnoses. Conclusion: Teachers encounter deficiencies in education related to Neurodevelopmental Disorders (NPF) and face challenges in accessing relevant professional development. Time constraints and financial barriers impact their knowledge acquisition. Insufficient support,particularly concerning time and adapted environments, hinders their ability to assist students with NPF. Enhancing relationship education, increasing accessibility to professional development, andactive support from schools can promote an inclusive learning environment for students with NPF diagnoses. / Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl lärare i grundskolan upplever att den utbildning de fått skapat förutsättningar för att möta NPF-elever i grundskolan. Studien syftar även till att undersöka vilket arbete de genomför samt vilken fortbildning de tagitdel av kopplat till NPF. I den här studien så har författarna använt sig av tre huvudfrågeställningar - Vad har lärare i idrott och hälsa för erfarenheter och utmaningar kring att arbeta med NPF-anpassningar? - Hur är lärarnas upplevelse kring den utbildning de har fått inom området? - Hur upplever lärarna sin möjlighet till stöd och fortbildning? Metod: Metoden som författarna har valt att använd sig av är en kvalitativ metod där de har intervjuat fem lärare som är utbildade och undervisar i ämnet idrott och hälsa. Alla lärare hade olika arbetslivserfarenheter men gemensamt för dem alla var att alla har tagit ut en examen från Gymnastik- och idrottshögskolan. Allt insamlat material har därefter bearbetats med genomen entematisk innehållsanalys. Resultat: Lärarens arbete med NPF-anpassningar påverkas av faktorer som utmanande miljö och tidsbegränsningar. Svårigheter med lokaler, schema och underhåll påverkar engagemanget hos eleverna. Trots begränsad tid beskriver lärarna vikten av att avsätta tid för anpassningar och önskar mer tid för planering. När det gäller lärarutbildningen framkommer en enhällig uppfattning om bristande kunskap kring NPF-diagnoser från Gymnastik- och idrottshögskolan där fokuset ligger på fysiska funktionsvariationer. Fortbildning och övrig utbildning varierar, beroende på skolledningens intresse och stöd. Nätverk och kunskapsutbyte med andra skolor och kollegor upplevs som värdefullt för att hantera utmaningarna. Sammanfattningsvis visar respondenternas erfarenheter på behovet av resurser, tid och utbildning för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö för elever med NPF-diagnoser. Slutsats: Lärarna stöter på brister i utbildningen om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och möter utmaningar i tillgången till relevant fortbildning. Tidsbegränsningar och ekonomiska hinder påverkar deras kunskapsinhämtning. Bristen på stöd, särskilt gällande tid och anpassade miljöer, påverkar förmågan att stödja elever med NPF. Förbättring av relationsutbildning, ökad fortbildningstillgänglighet och aktivt stöd från skolor kan främja en inkluderandeundervisningsmiljö för elever med NPF- diagnoser

Att leva som vuxen med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, ADHD, och/eller autismspektrumtillstånd, AST, kan vara en utmaning i vardagen. För att kunna hjälpa dem i deras vardag har därför ett produktkoncept tagits fram som löser ett vardagligt problem. De erhållna erfarenheterna från utvecklandet av produktkonceptet har sammanställts på ett sätt så att det kan användas av andra produktutvecklare och därmed kan produkter i framtiden bli mer utvecklade för målgruppen. För att ta fram produktkonceptet har teori om diagnoserna studerats samt befintliga riktlinjer för att designa för personer med diagnoserna. Även vardagliga kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden idag för personer med diagnoserna har studerats. Därefter har genomförandet bestått i idégenereringar, varav en med personer med diagnos eller kunskap om diagnoserna, konceptutveckling med en konceptutvärdering med personer med diagnos eller kunskap om diagnoserna, detaljdesign av valt koncept och användningstester varefter ytterligare modifikationer har kunnat göras. De slutsatser som dragits från arbetet är att det finns karaktäristiska drag för personer med diagnoserna som är relevanta vid utvecklandet av ett produktkoncept för dem. Det finns riktlinjer för design för vuxna personer med diagnos, men det är vanligare med riktlinjer för barn med diagnos. De riktlinjer som kunnat hittas är inom områdena inredningsdesign, användarcentrerad design och gränssnittsdesign. Dessa riktlinjer skapar dock inte en förståelse för individerna med diagnos utifrån både ett designperspektiv och ett psykologiskt perspektiv. Den insiktsammanställning som presenteras i det här arbetet kan användas av produktutvecklare som inte har kunskap om diagnoserna för att göra produkter mer anpassade för personer med ADHD och/eller AST i framtiden. / To live as an adult diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder, ADHD and/or autism spectrum disorder, ASD, can be a challenge in everyday life. To help them in their daily lives, a concept that solves an everyday problem has been developed. The experience acquired from the development of the product concept have been summarized in a way that it can be used by other product developers, and thereby make products in the future more adopted to people with ADHD and/or ASD. Different areas have been studied to enable development of the concept. These areas are information about the diagnoses, guidelines to develop products for people with ADHD and ASD as well as what kind of cognitive assistive technology there is on the market for people with ADHD and ASD that is useful in their everyday life. The development process has consisted of idea generations, one of those where executed with people diagnosed with ADHD/ASD or with knowledge about the diagnoses, concept development with a concept evaluation with people diagnosed with ADHD/ASD or with knowledge about the diagnoses, detailed design of chosen concept and usability testing after which further modification has been made. The conclusion drawn from this work is that there are characteristic features of ADHD and ASD that are relevant to the development of a product concept. There are existing guidelines for designers when designing for adults with the diagnoses, but it is more common with guidelines when designing for children with these diagnoses. The guidelines that have been identified are in the areas of interior design, user centered design and interaction design. These guidelines don’t create understanding for the individuals with diagnoses regarding both a design- and a psychological perspective. The compiled insights presented in this thesis can be used by other product developers without knowledge about the diagnoses and make products more adopted to people with ADHD and/or ASD in the future.

ABSTRACT: Denna studie är en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jämförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men också i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget samt hur kompetenssatsningen ser ut i Jämtlands kommuner bland socialtjänsthandläggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingått i studien är medvetna om dessa funktionsnedsättningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i ämnet ansåg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrågat i ett flertal utvärderingar och vägledningsdokument.

No description available.

The primary purpose of this study is to investigate to what extent teaching materials, more specifically text- and workbooks for beginners in German as a foreign language in Swedish schools are adapted to the needs of pupils with reading-, writing- and concentration difficulties. In order to accomplish this, five text- and workbooks are qualitatively analysed with a checklist formulated and described in a report from The National Agency for Special Needs Education and Schools, SPSM. The main focus in this study is on examining the features of exercises and layout of each material to conclude whether it is accessible for all pupils regardless of their needs. The results disclose that the analysed teaching materials only conform with SPSM’s guidelines to a certain extent, of which can be concluded that further development of teaching materials is needed to ensure equivalent education for all. / Das Ziel der vorliegenden Examensarbeit ist es zu untersuchen, inwiefern Lehrmittel für Anfänger in Deutsch als Drittsprachenunterricht für Schüler mit einer Lese-, Schreib- oder Konzentrationsschwäche angepasst sind. Hierfür wurden fünf gewöhnliche Deutschlehrmittel in einer qualitativen Lehrmittelanalyse mit Hilfe einer Liste der sonderpädagogischen Schulbehörde mit Empfehlungen für Lehrmittelanpassungen analysiert. Hierbei liegt der Fokus der Arbeit in der Untersuchung der Charakteristika von Layout und Übungen, um zu beurteilen, ob diese zugänglich für alle Schüler ungeachtet einer möglichen Lernstörung sind. Die Ergebnisse bestätigen die Annahme, dass Deutschlehrmittel für Anfänger im Drittsprachenunterricht nur begrenzt mit den Vorgaben der Schulbehörde konform sind, woraus sich ergibt, dass eine Weiterentwicklung der Lehrmittel benötigt wird, um eine gleichwertige Schulbildung zu ermöglichen.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärare i fritidshem och resurspersoners arbete med inkludering och bemötande av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i fritidshem.  En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i fritidshem och två resurspersoner har använts för att samla material till studien. Vid bearbetning av materialet användes kategorier för att utröna ett resultat. I resultatet framkommer att lärare i fritidshem och resurspersoner arbetar aktivt med att inkludera och bemöta samtliga elever på olika sätt i verksamheten, oavsett olikheter. Det visar sig viktigt att utgå från elevernas behov och förutsättningar för att utforma en verksamhet som inkluderar alla. Att utröna från studien är att relationsskapandet är centralt för att arbeta med och främja elever med NPF-diagnos. Vidare framkommer det att det är många olika faktorer som ska samspela för att detta arbete ska fungera väl, så som tid till planering, handledning, stöttning från ledning och EHT samt kunskaper om NPF. Respondenterna i studien menar att det behövs mer resurser på fritidshemmet i form av specialpedagogiska insatser och resurspersoner. Ett lågaffektivt bemötande har visat sig vara ett förhållningssätt av stor vikt för att bemöta och hantera situationer kring elever med NPF-diagnos på ett effektivt sätt.

Studien har behandlat representationen av Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i barnböcker och hur detta förhåller sig till de rådande diskurserna kring NPF samt forskning kring funktionsnedsättningar. Studien har haft särskilt fokus på Attention deficit hyperactive disorder (ADHD) och Autism, där vi genom en diskursiv text- och bildanalys har granskat böckernas innehåll och undersökt huruvida de reproducerar eller nyanserar de rådande diskurserna. Studien har utgått ifrån diskursteorins tankar om världen och dess uppbyggnad, där världen beskrivs som en social konstruktion som skapas och upprätthålls genom språket. Världen består av olika föreställningsramar som grundar sig i en gemensam sanning, även kallad diskurs. Diskurserna och den gemensamma förståelsen är inte konstanta utan är beroende av dess kontext.   Studien har utgått ifrån en litterär kontext som genom granskning av det tidigare forskningsläget och dess koppling till innehållet i böckerna, försökt att få syn på dessa diskurser och eventuella skiftningar i dem. Resultatet av studien visar på att bilderböcker till största del reproducerar och förstärker de rådande diskurserna men visar även på att det finns en viss nyansering i representationen av NPF. I de granskade böckerna var det en av diskurserna som inte fanns representerade.

Arbuscular mycorrhizal (AM) fungi are a group of fungi that are able to establish a symbiotic relationship with the root system of many land plants. This symbiosis improves plant fitness by increasing the uptake of crucial mineral nutrients, particularly phosphorus and nitrogen. In return, the fungi receive organic carbon from the plant host in the form of sugars and lipids. The objective of my research is to assess whether the Nitrate and Peptide Transporter Family (NPF) of transport proteins play a role in mediating AM symbiosis. Firstly, we explored the involvement of NPF genes NPF1B and NPF4.12 by examining the phenotype of Medicago truncatula mutants. Secondly, we employed a modified yeast two-hybrid system to determine the phytohormone import capabilities of these NPF transport systems. Lastly, we employed reporter gene fusions to assess the spatial and temporal expression profiles of these NPF genes. The results of our research do not support our hypothesis that these NPF genes play a role in mediating AMF symbiosis. The results of the modified yeast-two hybrid tests revealed abscisic acid (ABA) and gibberellic acid (GA3) import capabilities of the transport system encoded by the gene NPF4.12. Future study of the diverse mechanisms that underpin AM symbiosis will nonetheless be useful to the agricultural industry by reducing farmer's reliance on chemical fertilizers.

Bakgrund:  Barn med neuropsykiatriska diagnoser möter ofta bristfälligt empati och förståelse från samhället. Mötet mellan sjuksköterskan och denna patientgrupp kan uppstå i varierande vårdsammanhang och dualiteten av mångfaldiga strategier och tydliga metoder kan hjälpa sjuksköterskan i utmaningen att nå barnet och få denne att känna sig trygg.  Syfte:  Att belysa de strategier och metoder som sjuksköterskor använder sig av i omvårdnadsarbetet med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.   Metod: Strukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat presenteras i kategorier och subkategorier.    Resultat: Analysen av de individuella intervjuerna resulterade i fyra kategorier. Totalt identifierades 23 olika metoder och strategier.  Konklusion: Studien visar att metoder och strategier i relation till kommunikation, interaktion och bemötande var de mest betydelsefulla. Analysen visar även att kommunikationen med barnens föräldrar är en av de mest omfattande resurser som sjuksköterskor använder i mötet med denna patientgrupp. De verksamheter som inte är specialiserade inom psykiatrin efterfrågade kompetensutveckling och forskning inom ämnet. / Abstract  Background: Children with a neurodevelopmental diagnosis often encounter a lack of understanding from those around them. The meeting with this patient group can occur in varying care contexts and the duality of clear strategies and diverse methods can help the nurse in the challenge of reaching the child and making him feel safe.  Aim: To highlight the strategies and methods that nurses use in nursing work with children with neuropsychiatric disabilities.  Methods: Semi-structured interviews were transcribed verbatim and analysed using qualitative content analysis. The result is presented in categories and subcategories.  Results: The analysis of the individual interviews resulted in four principal categories. Most of the answers highlight varying communication methods. Interaction, relationships and response strategies also received a representative part in the result.  Conclusion: The study shows that methods and strategies in relation to communication, interaction and response strategies were the most significant in the meeting with children with neurodevelopmental disorder. The analysis also shows that communication with the children's parents is one of the most extensive resources that nurses use in the meeting with this patient group.

Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonalens syn på några skolors kultur och kontext samt organiseringen av dessa skolors lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades 13 personer med olika yrkesroller inom skolan. Resultatet analyserades utifrån Skrtics (1991, 1995) resonemang om skolans roll som en upprätthållande kraft av ett parallellt skolsystem som motverkar inkludering, samt Skrtics (1991) idé om hur skolan kan utvecklas och komma runt denna problematik. Studien visade att det fanns svårigheter med att organisera verksamheten kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt att de olika yrkesgrupperna, även om viljan finns till ökat samarbete och samsyn, hamnade i meningsskiljaktigheter kring ansvarsfrågan gällande att möta elevernas varierade behov.