<p>Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna. / I´m glad as long as they don´t say that everyone is happy and musical. Parents to children with learning disabilities and their meeting with official authorities.

This study explores how five teachers from five different special schools work with their students´ speech disorders in a way that stimulates the students to develop their speech. The study is based on interviews as a qualitative method of investigation. An analysis was performed from a sociocultural perspective, where artefacts, the proximal zone of development, as well as the students' opportunities for interaction, were examined. The result of the study shows that teachers use many different types of artefacts. The most common artefacts used by these teachers are pictures and signs as means of support. When the teachers lack knowledge as to how the students would be stimulated to develop their speech, they engage speech therapists who are trained in speech development. There is an awareness with the teachers concerning how the students could take yet another step in their speech development. The teachers also think that the students need to experience contexts where they learn how to interact with each other. Special school students with additional functional disabilities who have extensive speech disorders are those with Down's syndrome or states within the autistic spectrum. Motivation is a key concept for these teachers. To find the motivation within the students, means that they work based on the various areas of interest that the children have. Finding the key to motivation is crucial, in order for the students to develop their speech. / Sammanfattning Denna studie undersöker hur fem pedagoger från fem olika grundsärskolor arbetar med grundsärskoleelevers talsvårigheter på ett sätt som stimulerar eleverna till talutveckling. Studien är baserad på intervjuer som är en kvalitativ undersökningsmetod. En analys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv där artefakter, den proximala utvecklingszonen samt elevernas möjligheter till samspel synades. Resultatet av studien visar att pedagoger använder sig av många olika slags artefakter. De vanligaste artefakter som pedagogerna använder sig av är bilder och tecken som stöd. Om pedagogerna känner att de brister i kunskap om hur eleverna ska få stimulans till att utvecklas i sitt tal så anlitar de talpedagoger eller logopeder som har utbildning i tal. En medvetenhet finns hos pedagogerna om hur eleverna ska ta ett steg till i sin talutveckling. Pedagogerna anser även att eleverna ska få uppleva miljöer där de ska lära sig att samspela med varandra. Grundsärskoleelever med flerfunktionsnedsättningar som har stora svårigheter med sitt tal är de med Downs syndrom och autismspektrumtillstånd. Motivation är ett ledord hos pedagogerna. Att hitta motivationen hos eleverna är detsamma som att pedagoger arbetar utifrån elevernas olika intresseområden. Nyckeln till motivationen är viktig att hitta om eleverna ska utvecklas i sitt tal.