Bakgrund: Barns hälsa och mående kan påverkas negativt när en förälder är allvarligt sjuk och de har behov av stöd. Barn som har en allvarligt sjuk förälder har enligt svensk lag rätt till stöd, råd och information av sjukvården. Trots detta visar tidigare forskning att barn och föräldrar inte upplever att sjukvården ger det stödet. Det behövs därför mer kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att möta och stödja barn till allvarligt sjuka patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja barn som anhörig till en allvarligt somatiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta empiriska kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Popenoes innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier. Kategorierna var: ”Att skapa en vårdrelation”, ”Att ha tillräcklig kompetens” och ”Att söka stöd inom organisationen”. Konklusion:  Det finns behov av utbildning, riktlinjer och stöd för sjuksköterskor som möter barn till allvarligt sjuka patienter. För att utforma och implementera evidensbaserade åtgärder krävs mer forskning. / Background: Childrens health and wellbeing is negatively affected when a parent is seriously ill, and they need support. Children that have a seriously ill parent has, according to the Swedish law, a right to information, support, and advice from health services. Parents and children are however, according to earlier research, not experiencing this support from the healthcare. Because of this there is a need for more knowledge about nurses’ experience of meeting and giving support to children of seriously ill patients.  Aim: To illustrate nurses experience of meeting and supporting children of seriously somatic ill parent.  Methods: A literature study based on eight empirical qualitative scientifical articles. The database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analyzation process was inspired by Popenoe.  Results: The analysis resulted in seven subcategories and three categories. The categories were: “Building caring relationships” “Having sufficient skills” and “Seeking support within the organization”.  Conclusion: Nurses who meet children to seriously ill patients need education, guidelines, and support. To design and implement evidence-based measures there is a need for more research.

Bakgrund: Många barn lever med en cancersjuk förälder. Dessa barn görs idag inte tillräckligt delaktiga i sin förälders vård vilket leder till oro och lidande. Syfte: Belysa barns upplevelser av att vara anhörig till förälder med cancersjukdom. Metod: En litteraturöversikt över kvalitativ forskning. Resultat: Fyra teman och tolv subteman framkom. Barnen upplever oro och ångest relaterat till sin förälders cancerdiagnos. De upplever att de inte blir delaktiga och får tillräcklig information från vården. Livet kastas om och en ny vardag tar form. Förälderns cancerdiagnos för inte bara med sig negativa känslor utan barnen upplever även positiva effekter i form av nya insikter på livet, de lever hälsosammare och skapar djupare relationer. Slutsatser: Det finns ett tydligt utbildningsgap och avsaknad av rutiner kring att möta barn som anhörig inom vården. Barnens upplevelser kan även överföras på barn som anhöriga till föräldrar med andra allvarliga sjukdomar. / Background: Many children live with a parent with cancer. Currently, these children are not participating in the care of their parent, which leads to unnecessary worrying and suffering. Aim: Highlight the experience of being a dependent of a parent with cancer. Method: A literature review of qualitative research. Results: Four themes and twelve subthemes were found. The research reveals that children experience worry and anxiety concerning their parent’s cancer diagnosis. They feel excluded and that the information they receive from the health provider is insufficient. Life is turned upside down and a new normal dawns. The parent’s cancer diagnosis does not only bring out negative feelings. The children also experience positive effects, such as new insights about life, they become healthier and create stronger relationships. Conclusion: There is a clear educational gap and lack of routines in the meeting with children as relative in healthcare. The children´s experiences are transferable to children dependent on parents with other serious conditions.

Bakgrund: Barn som anhöriga till en förälder med psykisk eller fysisk sjukdom, missbruk eller dödsfall är en grupp som blir direkt påverkade av förälders situation och som ofta hamnar i skymundan. De tar ett större ansvar hemma och både skolan samt barnens sociala liv kan bli påverkat. Skolsköterskor har en stor möjlighet att träffa och hjälpa dessa barn. Det finns dock begränsat med forskning kring deras erfarenhet.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som anhöriga.  Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Data insamlades genom tio semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Den insamlade datan resulterade i två huvudkategorier; betydelsen av en god relation vilken belyser vikten av att lyssna, vara lyhörd och skapa en kontakt med barnen och att arbeta utifrån barnets bästa vilken belyser samarbetet med andra professioner både i och utanför skolan. Ett barncentrerat arbetssätt möjliggör för skolsköterskorna att identifiera och stödja barnen genom att se varje barn och utgå ifrån deras enskilda behov.  Slutsats: Arbetet med barn som anhöriga kommer med många möjligheter men även utmaningar. Samarbetet med andra professioner möjliggör skapandet av en helhetsbild kring barnen vilket förbättrar möjligheterna att individualisera insatser och stöd för varje enskilt barn. Därav behövs uppdaterade rutiner och riktlinjer för att ytterligare kunna hjälpa barnen. Då barn som anhöriga kan visa diffusa tecken och dölja sin situation behöver skolsköterskor ytterligare kunskap. Vidare forskning behövs för att fortsätta uppmärksamma barnen och deras behov av stöd / Background: Children who are next of kin to parents which are suffering from illness, substance abuse or death is a group which are directly affected by their parents' situation and are often neglected. They take on greater responsibility at home, which affects both school and their social life. School nurses have a great opportunity to meet and help these children, though, there is not much research concerning school nurses' experiences with children who are next of kin.   Aim: To describe school nurses experiences working with children who are next of kin.   Method: A qualitative interview study with and inductive approach was conducted to answer the studies aim.  Data was collected through ten semi structured interviews with school nurses. The data was analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: The collected data resulted in two main categories; the importance of a good relationship which enlightens the importance of listening and creating a contact with the children and working for the child’s best interest which enlightens the collaborations with other professions both inside as well as outside of school. A child-centered perspective enables the school nurses to identify and support the children by seeing every individual child and their needs. Conclusion: Working with children who are next of kin comes with both opportunities and challenges. Collaboration with other professions was essential when creating an overall picture of the child's situation and thereby individualizing the support and care. Hence, updated routines and guidelines are needed to be able to further help the children. As children who are next of kin can show diffuse signs and hide their situation, school nurses need additional knowledge. Further research is necessary for highlighting the importance of children who are next of kin and their need of support.

The purpose of this study is to investigate how children as relatives of mentally ill parents are produced in picture books. It has been implemented through analysis of three selected picture books. The aim of this study is also to see what didactic function the literature has and how it can be applied in the pre-school activities. The study employes the ecological systems theory of child development by Urie Bronfenbrenner. The analysis has been conducted based on Dahlborg-Lyckhages analytical model and Nicolajevas model of person portrayal in picture books. The results shows that mental illness in picture books is equated with how the existing research defines mental illness. It also shows that the children's influence of mental illness is visualized through parentification and lack of attachment. The result also shows that there is a didactic function in the literature, the books are suitable to increase the knowledge about children as relatives of mentally ill parents and to increase knowledge about mental illness. / Syftet med studien är att undersöka hur barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar framställs i bilderböcker, i relation till vad existerande forskning säger om densamma. Det har genomförts genom analys av tre utvalda bilderböcker. Studien har även till syfte att se vilken didaktisk funktion litteraturen har och hur den kan tillämpas i förskoleverksamheten. Analysen har genomförts utifrån Dahlborg-Lyckhages modell för analys av berättelser samt Nikolajevas modell för bilderbokens personskildring och ses genom det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av analysen visar att den psykiska ohälsan likställs med hur den existerande forskningen definierar psykisk ohälsa och att barnens påverkan av den psykiska ohälsan synliggörs genom föräldrafiering och bristande anknytning. Resultatet visar också på att det finns en didaktisk funktion i litteraturen, böckerna lämpar sig för att öka kunskapen om barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar och för att öka kunskapen om psykisk ohälsa bland barn och pedagoger.