The purpose of this study was to explore young people's participation and experience of participation in child protection investigations. The study was conducted using qualitative methodology and is based on interviews with four adolescents aged 13-19 years old who have experience of child protection investigations. Our chosen method has made it possible for us get a deeper understanding of young people's own experiences of participation. In order to analyze the material we have used Shiers (2001) model of children's participation, symbolic interactionism, and some concepts relating to shame and pride. The results show that all adolescents have had the opportunity to be heard during the investigations, but it is different to what degree they feel that someone has listened to them. Two of the young people have been involved in their investigation, been listened to and have had impact on the decisions taken. The results indicate that it does not seem to be the external factors, such as how many meetings they have had, or what quality it was on the information, that matters if the social worker did not manage to convey to the young people that what they told was of any importance. The results also show that all young people want to be involved in the investigations but that they often experience some obstacles. Such an obstacle may be that you do not feel that what you say is important. Another obstacle may be that you have too many negative experiences of social services in the past. All young people point to the importance of having a good and close relationship with their social secretary to overcome such obstacles.

Inledning: I den här studien lyfts fem ungdomars röst fram kring hur deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten sett ut. En utredning inom socialtjänsten innebär att en yttre kontrollinsats kommer in i ens eget och ens familjs liv vilket kan uppfattas som en förlust av kontroll och integritetskränkande. Att ungdomar befinner sig i en än större beroendeställning jämfört med vuxna gentemot myndigheter är ett faktum. Syftet med undersökningen är att utforska ungdomars upplevelser (12-18 år) efter en barnavårdsutredning. Frågeställning: Hur beskriver ungdomar sina upplevelser efter en barnavårdsutredning? Metod: I denna kvalitativa studie har fem ungdomar intervjuats. Data har sedan transkriberats och analyserats i ljuset av det teoretiska perspektiv som KASAM innebär. Resultat: Samtliga ungdomar i studien berättar om en känsla av maktlöshet och osäkerhet kring sina egna rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i utredningsprocessen. De beskriver en bristande tilltro till att eventuella beslut som fattas kan påverkas av dom själva om de uttrycker sina tankar kring behov av hjälp. Samtidigt som en tydlig önskan finns hos ungdomarna om att få hjälp och kunna påverka situationen. Diskussion: Intervjuerna med ungdomarna genomsyras av deras önskan om att få göra sin röst hörd, att få vara med och påverka sin egen livssituation. För att den sociala barnavården i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och förbättras behöver barn och ungdomars ställning stärkas och ytterligare belysas. / Introduction: In this study the voice of five young people are highlighted regarding their experience being in contact with the social services. An investigation by the social services means that an external control comes into the individuals life and the familys life, which may be perceived as a loss of control and intrusive. That young people are in even greater dependence compared to adults with authorities is a fact. The purpose of the study is to explore the experiences of young people (12-18 years) after a child protection investigation. Question: How does young people describe their experiences after a child protection investigation? Method: In this qualitative study, five young people were interviewed. Data is transcribed and analyzed in the light of the theoretical perspective that SOC means. Result: All the young people in the study talks about a feeling of powerlessness and uncertainty about their rights and opportunities to be involved in the investigation process. They describe a lack of confidence that decisions can be influenced by themselves if they express their thoughts about the need for help. They have a clear desire to get help and be able to influence the situation. Discussion: The interviews with the youths are permeated by their desire to make their voice heard, to be involved and influence their own situation. For social services for children in Sweden to be able to continue evolve and improve, children and young peoples position needs to be strengthened and further illuminated.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka. Flickan har två föräldrar med olika egenskaper som finns beskrivna i vinjetterna. Dessa beskrivningar var likadana i vinjetterna, men i en av vinjetterna hade mamman de egenskaper som pappan hade i den andra vinjetten, och vice versa. Tre av socialsekreterarna utgick alltså från en vinjett där pappan hade vissa egenskaper som mamman sedan hade i den vinjett som de övriga tre socialsekreterarna utgick ifrån. Detta gjorde att vi kunde jämföra hur socialsekreterarna förhölls sig till föräldrarna, och kunde urskilja när det fanns skillnader och likheter i förhållningssätten utifrån könet på föräldern. Empirin analyserades sedan utifrån ett genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av begreppen genussystemet, perfomativitet, schabloner och teorier om kön, genus och jämställdhet i relation till synen på föräldraskap samt tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarna i vissa aspekter tolkade egenskaper och föräldraförmåga på olika sätt beroende på om det handlade om mamman eller pappan. Slutsatsen är att det behövs fler möjligheter för socialsekreterare att reflektera över de underliggande värderingar och föreställningar som finns kring mammor och pappor i samhället. Diskussionen skulle behöva lyftas tydligare och på gruppnivå för att synliggöra de skillnader som socialsekreterare annars riskerar att göra mellan mammor och pappor i barnavårdsutredningar. / The purpose of this study was to explore how childcare investigators view mother and father roles when investigating family relations. We sought out to study the matter from a gender perspective to see if social workers view parenting capabilities differently depending on the parent’s sex. We chose to do a qualitative vignette study. Six social workers took part in the study and we had them discussing parenting capabilities in individual interviews. The fictitious case was about a concern report regarding a two-year-old girl. The young girl has two parents with different features. In one set of the vignettes the mother had the same features as the father had in the other set and vice versa. This means that three of the participating social workers were lead to believe that the father had certain features that were the same as those of the mother according the information that was given to the remaining three social workers. This made it possible for us to compare how social workers view the parents and we could identify differences and similarities in their views depending on the parent’s sex. The results were analysed from a gender and social constructivist perspective with the help of the concepts gender system, performativity, templates and theories about sex, gender and equality and previous research. The findings revealed that social workers do view parenting capabilities differently in certain aspects depending on whether the concerns were about a mother or a father. The conclusion of this study is that there is a need for further opportunities for social workers to discuss the society’s underlying values and ideas of motherhood and fatherhood. This discourse would have to be presented clearly and openly among social workers to prevent discriminating mothers or fathers in childcare investigations.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? – Socialsekreterares syn på dokumentationssystemet BBIC – Barns behov i centrum Maria Schyllander och Julia Olsson Den kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhålla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gällande dokumentations- och handläggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frågeställningar fokuserade på att se hur organisation och handlingsutrymme är förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt inställda till att använda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrävande. Organisatoriska förutsättningar och handlingsutrymmet var betydande för arbetet med BBIC. Varken handlingsutrymme eller organisation var anpassat till BBIC och arbetet med BBIC var inte utformat efter organisatoriska villkor. BBIC som dokumentations- och handläggningssystem i det sociala barnavårdsarbetet uppfattades som en bra grund men med ett behov av revidering och förändring. / A successful work according to BBIC? – Social workers’ view on BBIC – a Swedish child investigation system Maria Schyllander and Julia Olsson BBIC (Children’s Need In Focus) is a Swedish system used in child welfare investigations which was brought from the British method Integrated Children’s System, ICS. The aim of this thesis was to receive increased knowledge of attitudes towards the system from social workers point of view. Qualitative interviews with social workers working with child welfare investigations were performed and analysed using qualitative content analysis and theoretical concepts according organisation and the space of action. The main result showed that social workers were in favour of working with a system during the investigation, but that BBIC is time consuming due to the magnitude of the system. Organisational conditions and the space of action were important while working according to BBIC. Neither the space of action nor the organisation was adapted to BBIC and BBIC was not designed after the organisational conditions. BBIC as documentation and management systems in the social child care was perceived as a good foundation but in need for revision and change.

Sweden is often seen as a pioneer when it comes to children’s rights. Despite this, there is a lack of children's participation in issues that affects them. The aim of this study is to explore how social workers in the Swedish social services enable children’s participation in assessments and which factors that can affect this. The study has used a qualitative method with semi-structured interviews with six social workers. The interviews have been analyzed by using Shier’s pathways to participation model and Lipsky ́s theory of street level bureaucrats. The result shows that social workers enable children's participation by using different methods and tools, the two most common being BBIC and Signs of Safety. Factors that can affect the work with children’s participation are implementation of different methods into the organisation which have a positive effect and a lack of time due to a high workload which have a negative effect. The conclusion of this study is that the social workers have a lot of methods and tools to enable children’s participation but that factors like lack of time due to a high workload makes it impossible for the social workers to enable children’s participation in the way that they should.

I denna uppsats har författaren använt sig av en kvalitativ forskningsmetod för  hur Socialtjänstens arbete rörande frågor kring barns trygghet brister, och där barn far illa. Detta trots aktiva insatser som skall motarbeta barns utsatthet och där engagemang kring frågor som rör barn varit prioriterade sedan länge. Uppsatsen har inspirerats av diskursanalys som metod och teori. Den innehåller även det teoretiska begreppet ¨barnets bästa¨ och BBIC som ett analytiskt verktyg. Resultatet visar att Socialnämnden argumenterar utifrån föräldrars brister och det misslyckade föräldraskapet i förhållande till barns behov. Vidare framkommer att argumentationen förs utifrån lagstiftningen förutsättning syftar till att uppnå mer effektivitet i administration än att beakta barnets bästa. / The author have used a qualitative method to examine how the efforts of adults in the nonprofit, private and public sectors are failing to ensure children's safety. Although the efforts to protect children from getting harmed have been a prioritized for a long time.This dissertation has been inspired by discourse analysis as a method and theory. It also contains the theoretical concept of the best interest of the child and BBIC as an analytical tool. The result shows that the social services argues based on the parents shortcomings and the failed parenthood in relation to the children's needs. Furthermore, it is stated that the line of reasoning is based on the legislation provided for the purpose of achieving efficiency in administration rather than consider the child's best interest.

Syftet med studien är att öka kunskapen om de förutsättningar som socialsekreterare behöver för att skapa delaktighet för barn med intellektuell funktionedsättning, i barnavårdsutredningar. Intellektuell funktionsnedsättningkan medföra svårigheter att förstå sammanhanget och att utrycka sig vilket innebär att barnet kan vara i behov av alternativa kommunikationsmetoder. Därför blir det avgörande vilken kompetens och engagemang socialsekreteraren besitter för att skapa de rätta förutsättningarna för barnets delaktighet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. De informanter som deltagit i studien är fem socialsekreterare från olika kommuner i Västsverige, samtliga har avlagt en socionomexamen. Den insamlade empirin har transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studien visar att socialsekreterarnas inställning är att barn med intellektuell funktionsnedsättning ska få möjligheten att förstå, komma till tals och bli lyssnade till men samtidigt finns det stora utmaningar i utförandet. Utmaningarna grundar sig i socialsekreterarnas kunskapsbrister vad gäller både intellektuell funktionsnedsättning och alternativ och kompletterande kommunikation men också på grund av deras organisatoriska förutsättningargällande utbildning, arbetsbelastning och tidsbrist. Vidare påverkas barns delaktighet av socialsekreterarens erfarenhet av att använda verksamma metoder som möjliggör att barn med intellektuella funktionsnedsättningar förstår, får komma till tals och blir lyssnade till. Det finns brister i både kunskap och verksamma metoder, på såväl individuell som organisatorisk nivå. Barns delaktighet ska inte vara beroende av den enskilde socialsekreterarens engagemang utan det är hela organisationens ansvar att arbeta på ett sådant sätt som möjliggör alla barns delaktighet.

<p>The purpose with this examination essay was to find out if participation of children in social welfare investigations had increased since the social services had started to work with BBIC. I compared the participation of the child before BBIC, then when social service had started to work with BBIC and I tried to see if there were increased participation in the investigations. My theoretic starting-point was the symbolic interactionism and I used the qualitative method of investigation. In my investigation I found that there is not yet any increase in participation of the child in the investigations when social service work with BBIC. What I found was that the reason to start an investigation often was that the parents made the problem for the child and that conditions at home for the child influenced the possibility of the child to communi- cate with an adult that the child did not know. It is important for the social welfare secretary to create social interaction/communication with the child to get the ability to listen to the child and its story. If the child just interact with it itself we adult will never know the story.</p>

The purpose with this examination essay was to find out if participation of children in social welfare investigations had increased since the social services had started to work with BBIC. I compared the participation of the child before BBIC, then when social service had started to work with BBIC and I tried to see if there were increased participation in the investigations. My theoretic starting-point was the symbolic interactionism and I used the qualitative method of investigation. In my investigation I found that there is not yet any increase in participation of the child in the investigations when social service work with BBIC. What I found was that the reason to start an investigation often was that the parents made the problem for the child and that conditions at home for the child influenced the possibility of the child to communi- cate with an adult that the child did not know. It is important for the social welfare secretary to create social interaction/communication with the child to get the ability to listen to the child and its story. If the child just interact with it itself we adult will never know the story.

”Barnets rätt att bli hörd gäller alla barn. ... Men det räcker inte att endast lyssna på barnet. När barnet har förmåga att bilda sig en egen uppfattning måste barnets åsikter dessutom tillmätas betydelse.” (Barnombudsmannen, 2021). Syftet med studien är att undersöka samt öka kunskapen om vilka förutsättningar barn får för delaktighet. Det har genomförts kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare för att undersöka hur socialsekreterare arbetar med samt tillämpar barns delaktighet i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Respondenterna har berättat om sin förståelse av barns delaktighet, hur de arbetar med barnsamtal, hur beslutsunderlag utformas utifrån barns berättelser och om utmaningar med att göra barn delaktiga i utredningar. Materialet har analyserats i en tematisk analys utifrån barndomssociologin och Harts delaktighetsstege. Resultat visar att det krävs ytterligare arbete för att barn ska bli hörda inom socialtjänsten men att det inte är den enskilda socialsekreteraren som bär ansvaret för förändring. Det finns behov av en strukturell och organisatorisk förändring inom det sociala arbetets praktik för att barn inte endast ska ges förutsättningar att höras men också bli hörda inom socialtjänsten. / ”A child’s right to be heard applies to all children. … But it is not enough to just listen to the child. When a child has the ability to form his or her own opinion, the child’s opinions must also be given importance.” (Barnombudsmannen, 2021). The aim of this study is to investigate and increase knowledge about the conditions for children’s participation. Qualitative semi-structured interviews have been conducted with eight social service workers, to investigate how they work with and apply the principle of children’s’ participation in the social services’ child welfare investigations. The respondents have been interviewed about their understanding of children’s participation, how they work with individual conversations with children, how decision basis is designed based on children’s stories and about challenges in involving children in investigations. The material has been analyzed in a thematic analysis based on childhood sociology and Hart’s ladder of children’s participation. Results show that further work is required for children to be heard in the social services, but that it is not the individual social service workers’ who are responsible for a change. There is a need for structural and organizational change in the practice of social work so that children are not only given the conditions to be listened to, but also to be heard in the social services.