Bakgrund  När ett barn drabbas av cancer, drabbas hela familjen. Detta betyder att om en individs livssituation förändras kommer detta påverka livet för alla inkluderade. Därför är det essentiellt att familjen och omvårdnaden betraktas som helhet. Hopp har visat sig ha en stor betydelse inom cancervården och för tillfrisknandet. Däremot kan avsaknaden av hoppet få konsekvenser som nedstämdhet, nedsatt motivation och minskad följsamhet i behandlingen.  Bakgrunden visar att sjuksköterskan är den profession som ter sig bäst lämpad i främjandet och bibehållandet av hoppet.  Syfte  Syftet var att beskriva familjers upplevelser av hopp i vården av ett cancersjukt barn.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar. Tolv vetenskapliga artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL samt fem stycken via en manuell sökning. Det totala antalet artiklar kvalitetsgranskades och genomgick sedan en integrerad analys.  Resultat  Flertalet familjer upplevde hoppet som konstant och den viktigaste faktorn i vården av ett cancersjukt barn. Däremot kunde familjer även uppleva att hoppets intensitet varierade beroende på vad som inträffade under behandlingen. Variationens intensitet beskrevs utifrån en hög hoppfullhet som resulterade i minskade ångestsymtom medan en låg hoppfullhet orsakade depression och ångest. Familjers upplevelser av vilka faktorer som främjade hoppet var framförallt ett empatiskt och förstående bemötande, stöd från närstående och vårdpersonal samt sanningsenlig information och kunskap om sjukdomen.  Slutsats  Alla familjer till ett cancersjukt barn upplever att hoppet har en signifikant betydelse i vården. Dels för att orka fortsätta behandlingarna genom den berg- och dalbana föräldrarna beskriver att cancervården medför, men också för att motverka de konsekvenser som cancern och hopplöshet kan orsaka, såsom depression och ångest. Sammantaget beskrevs hoppet som fluktuerande under hela vårdtiden men familjernas upplevelse av hoppet var alltid konstan / Background  The whole family is affected when their child is diagnosed with cancer. If one individuals' life situation changes, this will affect the lives of everyone included. It is essential that the nursing and the family is seen as united. Hope has shown have a great meaning in cancer care and for the recovery. However, lack av hope can eventuate consequences like depression, decreased motivation and compliance. The background shows that the nurse is the profession that is best suited for promoting and preservation of hope.  Aim  The aim was to describe family's experiences of hope in care of a child with cancer.  Method  A non-systematic literature review with 17 scientific articles. Twelve scientific articles were search in PubMed and CINAHL and five articles through a manual research. The total amount of articles was quality reviewed and went later on through an integrated analysis.  Results  Most families experienced hope as something constant and the most important component in nursing for a child suffering from cancer. However parents could also experience that the intensity of hope varied depending on how the treatment progress went. Intensity of the variation was described as high hopefulness resulted in reduced anxiety symptoms while a low hopefulness caused depression and anxiety. An empathic and understanding response, support from relatives and health care professionals together with truthful information and knowledge about the disease were those factors that promoted hope according to the family.  Conclusions  All families experienced the significant meaning of hope. Partly to be able to continue the treatments through the roller-coaster parents described that the cancer brings with it, but also to be able to resist the consequences cancer and hopelessness can bring, such as depression and anxiety. Summarized, hope is described as something fluctuating but were always present.

Introduktion/Bakgrund: Varje år avlider cirka 100 000 barn i åldrarna 0–19 år med cancer. Föräldrarna träder ofta in i en ny roll som vårdgivare när deras barn insjuknar i cancer. Genom att undersöka föräldrarnas erfarenheter kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för deras behov och preferenser, vilket i sin tur kan förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonal och föräldrar. Syfte: Beskriva föräldrars erfarenheter av palliativ vård av deras barn med cancersjukdom. Metod: Litteraturstudien följde Rosén (2017) granskningsprocess. Databassökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna resulterade i åtta artiklar varav sex kvalitativa, en kvantitativ och en med sekventiell metod. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier av föräldrars erfarenheter identifierades: vårdplatsens betydelse, personcentrerad vårds betydelse, livsförlängande behandlingars betydelse, acceptansstrategiers betydelse och palliativa teamets betydelse. Slutsats: Föräldrarna föredrog att vårda sitt barn palliativt i hemmet. Respekt och förtroende var viktigt mellan familjen och sjuksköterskan, detta stärktes genom en personcentrerad kommunikation och stöd av vårdpersonalen under hela den palliativa fasen samt efter dödsfallet. Ett palliativt team är viktigt för vägledning i livets slutskede. Resultatet visade vikten av att uppnå acceptans och hur livsförlängande behandling och dess biverkningar påverkade föräldrarna negativt.

Bakgrund: Varje år drabbas globalt ungefär 400 000 barn och ungdomar i åldrarna 0–19 år av en cancersjukdom Situationen är livsomvälvande för alla inblandade, inte minst för barnets föräldrar. Tidigare forskning inom ämnet beskriver barnets cancersjukdom som en mycket hotfull situation för föräldrarna och att känslorna de ställs inför är mycket prövande och svårhanterliga. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancersjukdom.  Metod: En deskriptiv kvalitativ litteraturstudie användes som metod. Studien baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar.  Resultat: I resultatet framkom att föräldrarnas upplevelser är mångfacetterade och samtliga föräldrar beskrev att de tvingades möta många svårhanterliga känslor. Föräldrarnas upplevelser sammanfattades i sju huvudteman med tillhörande 17 kategorier. Dessa teman är: “att befinna sig i en känslostorm”, “familj och föräldraskap”, “vardagspusslet”, “tankar om livet och döden”, “att bemästra ett nytt liv”, “krock mellan föräldern och samhället” och “att befinna sig i en vårdkontext”.  Slutsats: Föräldrars upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom är mångfacetterad. Deras upplevelser beskrivs på ett emotionellt, psykiskt, fysiskt, finansiellt och socialt sätt. Genom ökad kunskap om föräldrars upplevelser och erfarenheter kan resultatet tänkas bidra till förbättrad vård för barncancerdrabbade familjer. / Background: Globally approximately 400 000 children and adolescents aged 0–19 is diagnosed with cancer each year. The situation is life-changing for everyone involved, not least for the child´s parents. Previous research on the subject describes that the child´s cancer diagnosis is a very threatening situation for the parents and the emotions they are faced with are very testing and difficult to handle. The aim of the study was to describe parents’ experiences of having a child with cancer. Method: A descriptive qualitative literature study was used as a method. The study was based upon 16 original scientific articles. The results showed that the parents' experiences are multifaceted. All parents described that they were forced to face many difficult-to-manage emotions.  Results: The results were summarized in seven main themes including 17 categories to describe parents’ experiences of having a child with cancer. These themes are: “being in an emotional storm”, “family and parenting”, “the everyday puzzle”, “thoughts about life and death”, “mastering a new life”, “clash between the parent and society” and “being in a care context”.  Conclusion: Parents' experience of having a child with cancer is multifaceted. Their experiences are described in an emotional, psychological, physical, financial and social way. Through increased knowledge about parents’ experiences may the result contribute to improved care for families affected by childhood cancer.

Bakgrund: Cancer är en betydande dödsorsak bland barn i höginkomstländer och i Sverige insjuknar omkring 350 barn varje år. För föräldrarna till barnen innebär det en rad olika påfrestningar och utmaningar. För att möta behoven hos föräldrar med cancersjuka barn är familjecentrerad vård viktig då det innebär att även föräldrarnas behov tas i beaktande för att erbjuda bästa möjliga vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie och innehållsanalys tillämpades med 14 vetenskapliga artiklar som grund, artiklarna analyserades med manifest induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i sju slutliga kategorier: Påfrestande upplevelser genom barncancerns förlopp, Behov av tydlig information och öppen kommunikation, Betydelsen av förtroende och tillit till vårdpersonalen, Att uppleva svårigheter i samband med beslutfattande, Att hantera den svåra situationen och känna hopp, Att bli utmanad i föräldrarollen och inom familjerelationer och Upplevelsen av utanförskap och ensamhet relaterat till okunskap. Slutsats: Föräldraskap vid barn med cancer är påfrestande och livsförändrande. Kommunikation, tillit, stöd, coping och familjecentrerad vård är viktiga. Mer forskning behövs, och sjuksköterskor bör öka sin kompetens för att kunna stödja föräldrar och barnets vård samt påverka dess välbefinnande positivt.

Bakgrund: Dagligen insjuknar barn i någon form av cancer i Sverige (Barncancerfonden, 2019). Möjligheten att behandla barn med cancer är goda och dödligheten är låg. En cancerdiagnos påverkar hela familjen. Föräldrarna är ofta delaktiga i vården av barnet och deras behov av information, stöd och vägledning är stort. Allmänsjuksköterskan har en viktig roll genom sina vårdande handlingar och stöd till familjen under sjukdomsperioden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. För att analysera dess innehåll har en manifest kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier. En förändrad livssituation som innebär att hantera en ny vardag och känslan av att inte räcka till. Känslomässiga reaktioner som innebär känslan av maktlöshet, oro och rädsla för framtiden. Strategier för överlevnad som innebär att känna tacksamhet trots barnets sjukdom, att normalisera det onormala, att ha tålamod och att känna hopp. Behovet av stöd som innebär betydelsen av stöd från familj och vänner och när stödet uteblir från sjukvården. Slutsats: Föräldrarnas livssituation förändras och en ny vardag ska hanteras då ett barn får cancer.  Känslan av maktlöshet och att inte räcka till för alla är kopplade till en förändrad livssituation. Strategier som tacksamhet, hopp och tålamod ger föräldrarna kraft. Som allmänsjuksköterska är det av betydelse att ha kännedom om föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer  för att kunna ge stöd till hela familjen under hela sjukdomsperioden.

Att vårda barn med en cancerdiagnos är utmanande för sjuksköterskan då hänsyn ska tas ta till både barnet och familjen. I dagens barncancervård arbetar få specialistutbildade vilket är problematiskt i förhållande till vårdens komplexitet. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en pediatrisk canceravdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt med designen integrerad sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntesen. För att besvara syftet valdes åtta kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar ut. Två teman och sex subteman identifierades utifrån resultatet. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever barncancervården som utmanande. Kommunikation och relation är två viktiga delar inom barncancervården men visar sig vara svårt att etablera i början av anställningen, framför allt på grund av okunskap. Det visar sig även vara mycket psykisk påfrestande att arbeta med denna patientgrupp, därav är tillgången till stöd betydelsefullt. Trots detta visar resultatet att det psykologiska stödet från arbetsgivaren är begränsat, därav blir det kollegiala stödet viktigt för att klara av påfrestningen. Ytterligare något som framkommer är att sjuksköterskor får en annan syn på livet när det arbetar med barncancer. I diskussionen har författarna valt att diskutera betydelsen av att hitta en balans mellan distans och närvaro till sina känslor i syfte att kunna vårda med livsvärlden som grund. Det tas även upp hur bristen på kunskap kan äventyra patientsäkerheten. Ytterligare något som diskuteras är etikens roll inom barncancervården. Slutligen diskuteras hur bristen på skyddsutrustning kan leda till ökade kostnader och ökade vårdtider utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Bakgrund: Ett barn dagligen drabbas av cancersjukdom i Sverige. Föräldrarna har en viktig del i vården som följer. Cancern leder till stora livsförändringar hos familjen och framkallar många olika känslor. Vården ska anpassas efter hela familjens behov och familjen ska göras delaktiga i vården. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelse att ha ett barn som lider av cancer, samt hur de upplever att sjuksköterskan kan underlätta deras nya livssituation. Metod: En litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund. Resultat: Alla reagerade olika och det fanns många olika känslor som föräldrarna upplevde. Många föräldrar upplevde ett förändrat föräldraskap, då de kände sig osäkra på sin föräldraroll. Ett cancerbesked gjorde det svårt att planera framtiden och vardagen förändrades, då fokus låg på det sjuka barnets vård. Cancer gjorde att föräldrarna fick nya perspektiv och inte längre tog livet för givet. Information var något föräldrarna upplevde som viktigt. De ville ha all information och att den förmedlades på ett bra sätt och med känsla. Sjuksköterskan är ofta nära föräldrarna därmed utgör de ett stort stöd. Föräldrarna upplevde att sjuksköterskan hade ett stort ansvar att prata med och stötta dem i deras välmående under barnets sjukdom. Slutsats: Många känslor är inblandade när ens barn lider av cancer, det är svårt att förutse hur föräldrarna kommer reagera eftersom alla har unika upplevelser. Sjuksköterskan kan underlätta situationen genom god kommunikation och adekvat information. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar ett band till familjen, för att stötta dem genom en svår tid. / Background: In Sweden one child is daily diagnosed with cancer. Parents have an important role in the care. A cancer diagnose is life changing for everybody and induces a lot of different feelings. The health care should be adapted to the whole family ́s need and the family should be involved in the health care. Aim: The aim of this study was to examine parents experience to have a child diagnosed with cancer and how they believe the nurse can facilitate in their new life situation. Method: A review based on 11 scientific articles. Result: All parents responded different and expressed different feelings. Many parents experienced a changed parenthood. The cancer diagnose made it difficult to plan for the future. Their everyday life changed, since focus was on the ill child. The diagnose gave new perspectives and they no longer took life for granted. The parents believed that information was important. They wanted as much information as possible and that the nurse delivered it in a good way. The nurse is often the one the parents connects to, which makes them a big support. The parents believed that the nurse had a responsibility to talk to and support the parent’s witch contributed to their wellbeing.Conclusion: A lot of feelings are involved when the child is diagnosed with cancer, it is hard to predict how the parents will react because everybody are unique. The nurse can support parents in the situation through good communication and adequate information. It is important that the nurse have a close interaction with the family, in order to support them.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn årligen i olika typer av cancer och av dessa botas cirka 80 procent. Cancerdrabbade barns psykiska hälsa påverkas till följd av den tuffa behandlingen och de upplever sig ha sämre självkänsla. Barn är beroende av sina föräldrar under sjukdom och behandling. Föräldrar till cancerdrabbade barn tar ett stort omvårdnadsansvar för barnen och upplever en hög stressnivå Syfte: Att undersöka hur cancerdrabbade barn och deras föräldrar psykiskt hanterar cancersjukdomen under sjukdomstid, vårdtid och vardagsliv.  Metod: En kvalitativ studie baserad på sju självbiografier av cancerdrabbade barns och föräldrars upplevelser av att få diagnos, sjukdom och behandling. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att både barn och föräldrar påverkas psykiskt mycket negativt av diagnos och behandling. Cancerdrabbade barn drabbas av dålig självkänsla och upplever orättvisa för att de drabbats av cancer. Föräldrar blir mycket oroliga, stressade och åsidosätter livet vid sidan av sitt drabbade barn. De upplever skuld för att barnet har drabbats av cancer. Slutsats: Goda relationer inom familjen, stöd från vänner och gott bemötande från vårdpersonalen reducerar risken för att cancerdrabbade barn och föräldrar ska må psykiskt dåligt under barnets behandlingstid.

Bakgrund: Bland barn i Sverige så insjuknar varje år drygt 300 barn och ungdomar mellan 0–18 år av cancer. Den palliativa vården bygger på ett förhållningssätt som syftar på att förbättra livskvalitén för både patienter och familjer som drabbas av problem vid livshotande sjukdomar. Allmänhet i vården ses familjen har stor betydelse i omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskor vid palliativ vård av barn med cancer. Syftet med studien var även att granska de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Sökstrategin utgick från två databaser PubMed och Cinahl. Sökorden använda var Childhood cancer, parents, experience, support och palliative care. Tio artiklar valdes ut för granskning och bearbetning. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra hörnstenar: kommunikation, delaktighet, kontinuitet samt relation, som är en grund för föräldrars upplevelse av stöd. Föräldrars upplevelser av stöd i mötet med vården av deras barn med cancer, kretsar kring vårdpersonalens förhållningssätt. En ärlig och god kommunikation, delaktighet, kontinuitet i vården samt relationen mellan familjen och vårdpersonalen upplevdes som viktigast bland föräldrar. Den metodologiska aspekten som valdes för att granskas i den här studien var datainsamlingsmetoden. Utefter granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod har det hittats tre olika datainsamlingsmetoder i de olika artiklarna, semistrukturerade intervjuer, fokusgrupper och enkäter. Slutsatser: Kännedom bland sjuksköterskor och vårdpersonal om föräldrars upplevelse av stöd i mötet med vård av ett cancersjukt barn är viktigt för att kunna bygga upp en öppen, ärlig och mellanmänsklig relation. Kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdrelationen utgör underlag för att kunna uppnå denna mellanmänskliga relation. / Background: In Sweden, more than 300 children and adolescents aged 0-18 years are affected by cancer each year. Palliative care is based on an approach aimed at improving the quality of life for both patients and their families facing the problems of life threatening diseases. In healthcare in general, the family is considered to be of high value in nursing. Aim: The purpose of this study was to describe parents' experience of support from nurses in palliative care for children with cancer. The purpose of the study was also to examine the data collection method of the articles included in the study. Method: This literature review has a descriptive design. The search strategy was based on two databases, PubMed and Cinahl. The keywords used were Childhood Cancer, parents, experience, support and palliative care. Ten articles were selected for review and processing. Result: Four cornerstones were identified in the results: communication, participation, continuity and relationship, which is the foundation for the parents' perception of support. Parents' perceptions of support in the meeting with the care of their child with cancer, revolves around nursing staff approach. An honest and good communication, participation, continuity of care and the relationship between the family and the caregivers were perceived as most important among parents. The methodological aspect that was selected for examination in this study, was the data collection method In the review of the articles data collection methods, three different methods were found in the various articles, semi-structured interviews, focus groups and surveys. Conclusions: The knowledge among nurses and health professionals about parents' experience of support in the care of a cancer sick child is important, in order to build an open, honest and interpersonal relationship. Communication, participation, continuity and care-relationship is the basis for achieving this interpersonal relationship.

Bakgrund: Nästan dagligen drabbas ett barn i Sverige av cancer. Barncancer kan vara en långvarig process som involverar hela familjen. Föräldrarna är barnets trygghet och är vanligtvis delaktiga i barnets vård. Cancerdiagnosen orsakar påfrestande känslor hos föräldrarna, då kan föräldrarna på olika sätt hantera och anpassa sig till den förändrade livssituationen.     Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till ett cancersjukt barn hanterar/hanterade livssituationen under sjukdomstiden. Samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som erhölls genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.       Huvudresultat: Genomgående i resultatet sågs copingstrategier vara effektiva. I resultatet framkom copingstrategier som (1) stöd vilket föräldrarna inhämtade från religion, andra i liknande livssituation och omgivningen. (2) Upplevelse av kontroll, som föräldrarna åstadkom genom information, rutiner och planering. (3) Förändrat tankesätt och känslor, genom att bibehålla hoppet, tänka positivt, vara optimistisk, ha ett undvikande beteende och utföra distraherande aktiviteter. Majoriteten av deltagarna i inkluderade artiklar var kvinnor. Åldern varierade mellan 20-60 år. Två av artiklarna var genomförda i Sverige och resterande i andra länder.   Slutsats: Copingstrategier sågs vara ett effektivt sätt för föräldrarna att klara av den svåra tid som de infann sig i. Tre övergripande copingstrategier uppmärksammades vara behjälpliga för föräldrarna, stöd, förändrat tankesätt och känslor samt upplevelse av kontroll. Genom att hälso- och sjukvårdpersonal får förståelse för hanteringen hos föräldrarna och bidrar eller stärker copingstrategier kan de arbeta mot att främja hälsa och välbefinnande bland föräldrarna. / Background: Almost on a daily basis a child gets affected by cancer in Sweden. Childhood cancer can be a long process involving the whole family. The parents are the child’s safety and are usually involved in the care of the child. The cancer diagnosis causes demanding emotions among the parents, and that is when they can institute different ways to manage and adapt to change of living. Aim: The aim of the present study was to describe how parents to children diagnosed with cancer handle the life situation during the period of illness. Also to describe the included articles study sample. Method: A descriptive literature study based on twelve scientific articles with a qualitative approach, obtained through searches of the databases Cinahl and Pubmed. Main results: Throughout the result, coping strategies were seen to be effective. The result showed coping strategies as (1) support which parents obtain from religion, others in similar situation and people in the surrounding. (2) Experience of control, which parents achieved through information, routine and planning. (3) Changing the emotions and way of thinking, by maintaining hope, positive thinking, being optimistic, having an avoidance behavior and performing distracting activities. A majority of the participants in the included articles were women. Ranged in age from 20 to 60 years. Two of the articles were from Sweden and the remaining from other countries. Conclusion: Coping strategies were seen to be effective ways for the parents to cope with the difficult time they appeared in. Three general observed coping strategies were accommodating for the parents; support, changed emotions and way of thinking and experiences of control. By gaining an understanding of the management method of the parents and contribute and strengthen coping strategies, the health professionals can work to promote health and well-being among the parents.