Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 400 000 barn i världen av cancer. Cancer är en livshotande sjukdom som innebär en intensiv period av tuffa behandlingar. När ett barn får en cancerdiagnos ställs livet på sin ända och allt runt omkring tappar betydelse. I dessa stunder är det viktigt för vårdpersonal att se hela den familj som står bakom barnet.  Syfte: Syftet var att studera föräldrars upplevelser, känslor och erfarenheter av att ha ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design innehållande originalartiklar med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall och resultatet analyserades med Fribergs analysmodell.   Resultat: Resultatet visade tre huvudkategorier: Psykisk och fysisk påverkan, stöd och förändringar i vardagen med totalt åtta subkategorier. Föräldrar upplevde en stor psykisk påverkan i form av chock och förnekelse som sedan övergick i reaktioner som sorg samt rädsla. För att hitta ett sätt att ta sig igenom vardagen behövde många föräldrar finna hopp och se positivt på framtiden. Praktiskt och känslomässigt stöd från vårdpersonal och närstående ansågs viktigt för att öka tryggheten. Efter barnets cancerdiagnos förändrades hela världsbilden och föräldrar fick hitta nya sätt att klara av vardagen.   Slutsats: Föräldrar påverkades både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan behöver därmed ha kunskap om hur ett cancerbesked kan ge uttryck och hur man bemöter människor i kris. / Background: Each year approximately 400 000 children in the world are diagnosed with cancer. Cancer is a life-threatening disease that involves a difficult period of intensive treatments. When a child receives a cancer diagnosis, their lives are turned upside down and everything around them loses significance. In these moments it's important to consider the entire family behind the child.  Aim: The aim was to study parents' experiences and emotions of having a child affected by cancer.  Method: A literature review with descriptive design using original articles with a qualitative method. Quality review of the studies was performed using SBU´s template and the results were analyzed using Friberg´s analysis model.  Result: The result was divided in three main categories: Psychological and physical impacts, support, and changes in everyday life. These categories were split into eight subcategories. Parents experienced psychological impacts that included trauma and denial, that then turned into reactions such as grief and fear. To find a way to get through everyday life many parents needed to find hope and see the future in a positive way. Practical and emotional support from healthcare professionals and relatives was considered important to increase security. After the child's cancer diagnosis, the whole world changed, and the parents had to find new ways to cope with everyday life.   Conclusion: Parents were affected both psychologically and physically. The nurse therefore needs to have knowledge about how a cancer diagnosis can manifest and how to support people in crisis.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka barn och unga vuxnas (5-25 år) upplevelser av att ha ett syskon med barncancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv design för datainsamling. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och PsycInfo. De insamlade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen Bedömning av studier med kvalitativ metodik av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och analyserades genom en latent innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades datan. Utifrån detta skapades fyra teman.  Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; förändringar inom familjen, starka känslor, involvering och livet utanför familjen. Det visade att syskonen upplevde blandade känslor som exempelvis sorg, ilska, avundsjuka och försummelse. Det framkom även att syskonen hade olika stort behov av information och hanterade situationen på olika sätt. Vidare upplevde syskonen ett ökat ansvar och en rollförändring inom familjen i och med det sjuka barnets cancerdiagnos. Vänner och skola kunde bidra både positivt och negativt till syskonens upplevelse av situationen. Slutsats: Slutsatsen var att syskonen upplever blandade känslor efter det sjuka barnets cancerdiagnos och hanterar situationen på olika sätt. Syskonen har även olika stort behov av att få ta del av information angående det cancersjuka barnet. Det är nödvändigt att fler studier genomförs på detta område för att ytterligare öka kunskapen om syskonens upplevelser. Denna studie bidrar med en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor bör bemöta syskonen till cancersjuka barn för att underlätta deras situation och kunna vara ett stöd för dessa. / Aim: The aim of this study was to examine the experiences of children and young adults (5-25 years) when having a sibling with cancer.  Method: The used method was a general literature study with a descriptive design for data collection. The study was based on thirteen scientific articles with a qualitative approach. The search was performed in the databases PubMed and PsycInfo. The collected articles were quality reviewed through Assessment of studies with a qualitative methodology of Governmental preparation for medical and social evaluation and were analyzed through a latent content analysis where meaning units were identified. Further, the data was condensed, coded and categorized. Based on this, four themes were established. Results: The result was categorized into four themes; changes within the family, strong emotions, involvement and life outside the family. It showed that siblings experienced mixed feelings such as grief, anger, jealousy and neglect. It also appeared that siblings had a varied need of receiving information and that they coped with the situation in different ways. Furthermore siblings experienced an increased responsibility and a change of roles within the family because of the sick child's cancer diagnosis. Friends and school could contribute with both positive and negative aspects of siblings experiences of the situation. Conclusion: The conclusion was that siblings experienced mixed feelings after the sick child's cancer diagnosis and were coping with the situation in different ways. Siblings also had a varied need of receiving information about the child with cancer. It is necessary to perform other studies in the same area to continue to increase the knowledge about siblings' experiences. This study contributes with an increased knowledge about how nurses should meet the needs of siblings of a child with cancer to help ease their situation and to support them.

Introduktion: Varje år insjuknar ungefär 350 barn i cancer i Sverige. När ett barn får cancer väntar en intensiv tid med tuffa behandlingar. Vardagen ändras drastiskt, inte bara för barnet som drabbats utan för hela familjen. För föräldrarna är det en påfrestande situation och sjuksköterskan har en viktig roll för att lugna osäkerheten och oron hos dem. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design användes. Resultatet baserades på kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativ metodik och resultatet analyserades sedan med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier; emotionell påverkan, förändringar i vardagen och stöd med totalt åtta underkategorier. Föräldrarna upplevde många olika känslor som oro, stress, hopplöshet och skuldkänslor, och även fysiska symtom uppkom. Många upplevde att sjukdomen även medförde ekonomiska svårigheter. Sjukdomen gav föräldrarna nya perspektiv samt en förändrad syn på livet och relationerna inom familjen förändrades på olika sätt. Praktiskt och socialt stöd från både anhöriga och vårdpersonal var betydande för att underlätta de svårigheter som barnets cancersjukdom medförde. Slutsats: Föräldrar till barn med cancer beskrev främst negativa, men även några positiva, upplevelser till följd av sjukdomen. De genomgick emotionella, sociala och vardagliga påfrestningar och stöd från sjukvårdspersonalen var viktigt för att minska stress och oro som sjukdomen medförde. Bemötandet från sjuksköterskan är därmed en viktig faktor för föräldrarnas upplevelser av barncancer. / Introduction: Every year around 350 children are diagnosed with cancer in Sweden. After the diagnosis, a difficult time with severe treatments awaits. The everyday life drastically changes, not only for the affected child, but for the whole family. It's a stressful situation for the parents' and the nurses have an important role in order to calm them. Aim: The aim of this literature review was to study parents' experiences of living with a child affected by cancer. Method: A literature review with a descriptive design was used. The results were based on original qualitative articles. The articles were qualitatively reviewed using the SBU's review template for qualitative methodology and thereafter analyzed using Friberg's analysis model. Results: The result was condensed into three main categories; emotional impact, changes in everyday life and support with a total of eight subcategories. The parents experienced many different emotions such as worry, stress, hopelessness and guilt, and physical symtoms also appeared. Many felt that the disease also brought financial difficulties. The illness gave the parents new perspectives and a changed outlook on life, and the relationships within the family changed in different ways. Practical and social support from both relatives and healthcare professionals was significant in easing the difficulties caused by the child's cancer. Conclusion: Parents of children with cancer had mainly negative, but also some positive, experiences as a result of the disease. They experienced emotional, social and everyday stresses and support from the healthcare staff was important to reduce the stress and anxiety that the disease brings. The reception from the nurse is therefore an important factor for the parents' experiences of childhood cancer.

Bakgrund Varje år dör mer än 80 000 barn över hela världen av sin cancer. Föräldrarnas tillvaro vänds upp och ner efter förlusten där ett flertal faktorer påverkar. Sorg och lidande blir en stor del av deras liv. Livssituationen utmanas och föräldrarnas behov av stöd både från familj och vänner samt vårdpersonal blir omfattande. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att förlora ett barn i cancersjukdom. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes som design för detta arbete och baserades på 15 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet utfördes på artiklarna. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera resultatet. Resultat Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Förlusten av ett barn, Faktorer som påverkar sorgearbetet och Upplevelser av vården. Resultatet visade att upplevelsen av att förlora ett barn i cancer innebär en tung sorg. Att få stöd från sociala nätverk, stödgrupper och minnet av barnet hjälpte sorgearbetet, samt att engagera sig i aktiviteter och religiösa sammanhang. En god relation till vårdpersonal var viktig för att lindra sorgen. Andra viktiga faktorer var att vårdpersonalens kommunikation var av hög kvalitet och att deras information var ärlig och utförlig. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att föräldrarna upplever en svår sorg efter deras barns bortgång, som yttrar sig genom psykosociala svårigheter. Ett flertal omständigheter påverkade sorgearbetet positivt och vårdpersonalens relation till föräldrarna var viktig. Genom en ökad kunskap om föräldrarnas behov av utförlig och ärlig kommunikation, samt värdet av att informera om de olika faktorerna som kan hjälpa sorgearbetet, kan vården förbättras och de negativa påföljder som föräldrarna upplever kan mildras. / Background Every year, more than 80,000 children worldwide pass away from cancer. The lives of the parents are turned upside down after the loss, influenced by various factors. Grief and suffering become a large part of their lives. The life situation becomes challenging, and the parents’ need for support from family, friends, and healthcare professionals, becomes extensive. Aim The aim was to illustrate parents’ experience of being bereaved of a child to cancer. Method A non-systematic literature review was chosen as the design for this study, based on 15 articles with qualitative, quantitative, and mixed approaches. The articles were identified in the databases PubMed and CINAHL. A quality review, following the assessment criteria for scientific classification and quality at Sophiahemmet University, was conducted. An integrated data analysis approach was used to compile and analyse the results. Results The data analysis resulted in three categories: The loss of a child, Factors influencing the grieving process and Experiences of healthcare. The results indicated that the experience of losing a child to cancer entails heavy grief. Receiving support from social networks, support groups, and cherishing memories of the child aided the grief process. Engagement in activities and religious contexts also played a role. A positive relationship with healthcare professionals was crucial for alleviating grief, with high-quality communication and honest, detailed information being important. Conclusions This literature review revealed that parents experience profound grief following the loss of their child, manifested through psychosocial challenges. Several circumstances positively influenced the grieving process, and the healthcare professionals’ relationship with the parents was crucial. Through increased understanding of the parents’ need for comprehensive and honest communication, as well as the value of informing about the factors that can aid the grieving process, healthcare can be improved, and the negative consequences experienced by the parents can be alleviated.

Bakgrund: Dagligen insjuknar ett barn av cancer. Behandlingen är oftast långvarig och påverkar både barnet och närstående emotionellt. Föräldrarna är betydande för barnet under hela resan, både som vårdnadshavare och stöd. Sjuksköterskan behöver identifiera barnets och föräldrarnas behov och resurser för att kunna erbjuda stöd och främja välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats baserad på sex självbiografier skrivna av föräldrar till ett barn som insjuknat i cancer. Självbiografierna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex underkategorier identifierades som representerar föräldarnas upplevelser att leva med ett barn som har cancer. Kategorierna var ett utökat behov av stöd, ett förändrat liv och att leva i ovisshet.  Slutsats: I kamp mot cancern går föräldrar igenom livsförändringar där de blir emotionellt sårbara och behovet av stödet ökar. För en god vård behöver sjuksköterskan erbjuda en familjefokuserad omvårdnad med livsvärlden som grund samt god kommunikation för att identifiera och främja den unika individens behov.

Introduktion: Barncancer är ett samlingsnamn på en grupp av cancerformer som drabbar barn och ungdomar. Varje år drabbas ungefär 350 barn i Sverige. Att drabbas av cancer som barn är en traumatisk upplevelse som påverkar alla aspekter av livet. Sjukdomen påverkar inte bara barnet, utan familjen som helhet drabbas. För föräldrarna innebär det en omställning med emotionella och sociala anpassningar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omhändertagandet av hela familjen. Syfte: Syftet är att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med en cancersjukdom som genomgår behandling. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design användes. Tolv kvalitativa studier från PubMed eller CINAHL har granskats. Studierna analyserades med utgångspunkt i en artikel av Popenoe och medarbetare.   Resultat: Av analysen framkom tre kategorier: När världen vänds upp och ner, Obalans i vardagen och Någonting gott av det tillslut samt nio underkategorier. Föräldrarna beskrev en känslomässig påverkan som innefattade chock, rädsla, oro, ångest, skuld och hjälplöshet under barnets behandling. Då sjukdomen resulterade i ensamhet, oro för ekonomin och svåra påfrestningar upplevdes även en obalans i vardagen. Trots utmaningar och känslomässiga svårigheter beskrev föräldrarna även positiva upplevelser av sjukdomen. Detta beskrevs som trygghet i form av stöd, förbättrade relationer eller ny syn på livet. Slutsats: Föräldrarna till barn med en cancersjukdom upplever förändringar i livet, från chock och rädsla till obalans och påfrestningar i vardagen. Trots utmaningarna kan de uppleva trygghet, nya perspektiv eller förbättrade relationer. Examensarbetet belyser vikten av att arbeta familjefokuserat och att sjuksköterskans har en betydande roll gällande stöd till familjen. / Introduction: Childhood cancer is a collective name for a group of cancer forms that affect children and adolescents. Approximately 350 children in Sweden are diagnosed each year. Being diagnosed with cancer as a child is a traumatic experience that affects all aspects of life. The disease not only affects the child, but also has an impact on the entire family. For the parents, it means significant adjustments with emotional and social adaptations. The nurse has an important role in caring for the whole family.  Aim: The aim is to investigate parents' experiences of having a child with a cancer disease undergoing treatment. Method: A literature review with descriptive design was used. Twelve qualitative studies from PubMed or CINAHL have been reviewed for the results. The studies were analyzed based on an article by Popenoe and colleagues. Results: Three categories emerged from the analysis: when the world turns upside down, imbalance in everyday life and finding something good in it eventually, along with nine subcategories. The parents experienced a significant emotional impact such as shock, fear, worry, anxiety, guilt and helplessness during their child's treatment. An imbalance in everyday life was also experienced as the disease resulted in loneliness, financial worries and severe strains. Despite challenges and emotional difficulties, a number of parents also experienced positive aspects of the disease. This was described as security in form of support, improved relationships and a new outlook on life.  Conclusion: The parents of children with a cancer disease experienced a variety of changes in life, from shock and fear to imbalance and stress in everyday life. Despite many challenges, they experienced safety, new perspectives, and improved relationships. The thesis emphasizes the importance of working with a family-focused view and the nurse's significant role in supporting the family.

Bakgrund: Vårdnadshavare till barn med cancer står inför stora påfrestningar och förmågan att hantera dessa är till stor del beroende av vårdpersonalens arbets- och förhållningssätt. Familjecentrerad omvårdnad är ett tillvägagångssätt där både patienten och familjen står i centrum. Syfte: Att undersöka upplevelser av familjecentrerad vård hos föräldrar till barn med cancer och dess påverkan på livskvalitet. Metod: Litteraturstudie med genomgång av vetenskapliga originalartiklar som berörde ämnet och kunde bidra till att svara på syftet med studien. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet kunde delas in i fem kategorier; belastning på vårdnadshavare, kontrollbehov, hoppfullhet, relation med vårdpersonal och indirekt påverkan. Familjecentrerad vård kan minska belastningen på vårdnadshavare vilket i sin tur har en positiv inverkan på livskvalitet. Belastningen på vårdnadshavaren var i sin tur relaterat till vårdnadshavarens självförtroende/självuppfattning, kunskap/bemästring, och optimism. Vårdnadshavare uttryckte många gånger behov som kunde associeras till grunderna i familjecentrerad omvårdnad. Slutsats: Familjecentrerad vård har en inverkan på vårdnadshavares fysiska och psykiska välmående. Livskvalitet är indirekt relaterat till familjecentrerad vård genom belastning på vårdnadshavare. Det är viktigt att vårdpersonal individanpassar den familjecentrerade vården efter varje persons behov och mottaglighet för information. / Background: Parents of children with cancer are facing stresses, and the ability to handle these depends to a great extent on the health care professionals work and approach. Family-centered care is an approach where both the patient and the family are in the center. Aim: To investigate experiences of family-centered care and the influence on life quality among parents of children with cancer. Method: A literature study with a review of scientific original articles within the area which could contribute to answer the aim of the study. The articles were analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in five categories; caregiving burden, checking needs, hopefulness, relationship with health care professionals and indirectly impact. Family-centered care relieved parents of caregiving burden, which had a positive influence on life quality. Caregiving burden was connected to the parents’ self-perception, mastering and optimism. Parents often expressed needs, which correlated to the core concept of family-centered care. Conclusion: Family-centered care has a great impact on parents’ physical and psychological well-being. Quality of life can indirectly be linked to family-centered care through caregiving burden. It’s important for health professionals to individualize the care according to each person’s need and receptivity.

Bakgrund: När ett barn blir sjukt i obotlig cancersjukdom tar föräldrarna på sig en vårdarroll. De har rätt till information för att kunna ta beslut och ges möjlighet till att vara delaktiga i barnets vård. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av sitt barns sista tid i obotlig cancersjukdom. Metod: En narrativ metod med kvalitativ ansats användes för att analysera fyra självbiografier. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: Att vara förälder till ett barn med obotlig cancer och När livet ändrar inriktning. Resultatet visar att livsvärlden förändras och att föräldrarna utöver föräldrarollen, får en vårdarroll. Diskussion: Föräldrar i sin vårdarroll är i behov av information för att kunna ta beslut som rör barnets vård. Föräldrarna drabbas av lidande under barnets sjukdom, vilket gör att de också kan vara i behov av omvårdnad. Sjuksköterskan har en central roll i vårdandet när det kommer till information och behandlingar, men behöver också kunna stödja familjen och vägleda föräldrarna mot insikten att barnet kommer dö av sin sjukdom. Konklusion: Sjuksköterskan behöver arbeta efter ett familjecentrerat förhållningssätt då föräldrarna behöver stöd för att uppfylla sin vårdarroll. Sjuksköterskan behöver god kompetens inom palliativ vård och vara insatt i barnets vård för att kunna utföra en god omvårdnad. / Background: When a child gets sick in incurable cancer, parents become caregivers. They have the right to get information to make decisions and participate in their child’s care. Aim: To describe parents’ experience of their child’s last time in incurable cancer. Method: A narrative method with a qualitative approach was used to analyze four biographies. Results: The analysis resulted in two main themes: Being a parent to a child with incurable cancer and When life changes direction. The result shows that the lifeworld changed and the parenting role was combined with a caregiving role. Discussion: Parents in their caregiving role is in need of information to make decisions related to the child’s care. Parents are affected by suffering during the child’s disease, which means that they may also be in need of care. The nurse has a central role in the care when it comes to information and treatments, but they also need to support the family and guide the parents towards the knowledge that the child is going to die of their disease. Conclusion: The nurse needs to work with a family-centered approach because the parents needs support to fulfill the caregiving role. The nurse also need to have good knowledge about palliative care and be inserted in the child’s care to give good care.

Bakgrund: Över 400 000 barn insjuknar i cancer varje år globalt. Cancerdiagnosen samt behandlingen drabbar hela familjen och föräldrarna genomgår därmed en stor kris. Beroende på hur individen i sig kan hantera situationen och känna en känsla av sammanhang, kommer de uppleva och agera olika. Tidigare forskning nämner att sjuksköterskan kan uppleva familjecentrerad omvårdnad komplicerad att utföra på grund av föräldrarnas reaktioner, attityder samt beteenden. Vidare påpekar litteratur att föräldrarna ofta upplever mer ångest än patienten själv. Oavsett om detta anses svårt har sjuksköterskan en skyldighet att arbeta i partnerskap med patienten och dess närstående. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos föräldrar till barn som behandlas för cancer.  Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design genomfördes och baserades på tio kvalitativa originalartiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. De tio artiklarna som inkluderades har uppnått hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Resultat: Föräldrarnas upplevelser visade sig skilja mycket mellan varandra. Fyra copingstrategier identifierades. Föräldrarna beskrev även emotionella upplevelser i form av oro och skuld. Vidare beskrev vårdnadshavarna olika upplevelser av vårdpersonalen och att en god relation var en viktig faktor för en tillfredsställd vårdtid. Slutsats: Resultatet visade på att ett ökat samarbete mellan sjuksköterska och föräldrar kan förbättra hela vårdupplevelsen. En ökad förståelse om föräldrarnas upplevelser kan underlätta för sjuksköterskan att möta deras behov i krissituationer. Sjuksköterskan får då större möjlighet till att kunna möta deras behov under vårdtiden, det vill säga genom personcentrerad och familjecentrerad vård. / Background: More than 400,000 children survive from cancer each year. The cancer diagnosis and treatment affects the whole family and the parents are thus undergoing a major crisis. Depending on how the individual can handle the situation and feel a sense of coherence, they will experience and act differently. Previous research mentions that the nurse may experience family-centered care complicated to perform due to the parents' reactions, attitudes and behaviors. Furthermore, literature points out that parents often experience more anxiety than the patient itself. Regardless of whether this is considered difficult, the nurse has an obligation to work in partnership with the patient and their relatives. Aim: The aim of this study was to describe the experience of parents who have children being treated for cancer.Method: A literature study with a descriptive design was conducted and based on ten qualitative original articles from the databases CINAHL and PubMed. The ten articles achieved high quality after quality review.  Result: Parents' experiences turned out to be very different from each other. Four coping strategies were identified. The parents also described emotional experiences in the form of worry and guilt. Furthermore, the guardians described different experiences of caregivers and that a good relationship between them was an important issue for a satisfied hospital stay.  Conclusion: The results showed that increased collaboration between the nurse and parents can improve the entire care experience in general. An increased understanding of the nurse regarding the parents' experiences provides insight into how the parents can act in a crisis. The nurse has then a greater opportunity to be able to meet their needs during the hospital stay, and therefore perform person-centered and family-centered care.

Background: Children who suffer from cancer do not only suffer from a physical illness, they are also affected on a psychological level. There is a great lack of knowledge about how healthcare workers can promote mental health during and after cancer treatment. Studies show that most childhood cancer survivors suffer from extreme fatigue, poorer quality of life, emotional problems such as anxiety and depression but also post-traumatic stress disorder (PTSD). Aim: The aim of this literature study was to investigate how mental health can be promoted during and after cancer treatment. Method: A general literature study with 16 quantitative articles. Results: Promoting mental health can be done in several ways: with physical activity, early detection of emotional symptoms and through alternative treatments. A number of health interventions can also be helpful such as psychological support and hospital clowns but mostly physical activity. Conclusion: There is a lot of health interventions that can promote mental health. Physical activity is the most researched subject that has been shown to have a strong connection to mental health. However, more research is needed on alternative treatments, as they have shown to have a positive effect on mental health.