Spelling suggestions: "subject:"barnfamiljer"" "subject:"barnfamiljers""
1 |
Kommunikation i dubbel bemärkelse : Enkätsstudie av barnfamiljer och SL:s digitala plattformarAhlgren, Carl, Kesti, Sam January 2013 (has links)
As a result of a successful human development around the world an extensive urbanization of societies are taking place that are networked in various ways. In these networks, increased travel and digitization are central where individuals and organizations converge in a constant and immediate wireless and mobile technology flow. An example of this is Stockholm and its public transportation company Storstockholms Lokaltrafik (SL). Although most participate in most of the network society, SL is struggling with an audience that seldom travel with them: families with children. We intended to find out how the communication of SL´s digital platforms could get families to travel more with public transportation. The method for this was a survey via e-mail in which families were asked how they experience SL on website, mobile phone and social media. The survey was highlighted with theories and concepts of network society, e-government, convergence and interaction. Results show that families are satisfied with the main content, especially real-time and mobile functions on SL´s digital platforms, but there is a lack of interaction on social media. But whether how SL´s communication on digital platforms can get families to travel more with public transportation, the answer is that it is difficult. The conclusion is that SL must continue improve existing and develop new popular features, and visualize themselves and "make more of and effort" on the website and mobile platform on social media, to hold on to current families travel with public transportation and win the trust of new ones in the long run. / Till följd av människans framgångsrika utveckling sker det runt om i världen en omfattande urbanisering med samhällen som är nätverkade på olika sätt. I dessa nätverkssamhällen är ökat resande och ökad digitalisering centralt med individer och organisationer som sammanstrålar i ett ständigt och omedelbart trådlöst och mobiltekniskt flöde. Ett exempel på detta är Stockholm och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Även om dem flesta deltar i det mesta i detta nätverkssamhälle, brottas SL med en målgrupp som reser sällan med dem: barnfamiljer. Vi ämnade att ta reda på hur kommunikationen på SL:s digitala plattformar kunde få barnfamiljer att resa mer kollektivt. Metoden för detta var en enkätundersökning via e-post där drygt barnfamiljer fick svara på hur dem upplever SL på hemsida, i mobiltelefon och på sociala medier. Undersökningen belystes med teorier och koncept om nätverkssamhället, e-förvaltning, konvergens och interaktion. Resultaten visar att barnfamiljer är nöjda med huvudsakligt innehåll, i synnerhet realtids- och mobila funktioner på SL:s digitala plattformar, men det förekommer en bristande interaktion på sociala medier. Men närdet gäller undersökningens syfte om hur SL:s kommunikation på digitala plattformar kan få barnfamiljer att resa mer kollektivt, är svaret att det är svårt. Slutsatsen är att SL ska fortsätta med och förbättra befintliga och utveckla nya populära funktioner samt synliggöra och ”anstränga” sig mer på hemsida och mobil plattform beträffande sociala medier, för att behålla nu kollektivt resande barnfamiljer och vinna fler på sikt.
|
2 |
Parenting in urban slum areas : families with children in a shantytown of Rio de Janeiro /Kejerfors, Johan, January 2007 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.
|
3 |
Involved parenthood : everyday lives of Swedish middle-class families /Forsberg, Lucas, January 2009 (has links) (PDF)
No description available.
|
4 |
”Att en uppsägning kan medföra negativa förändringar för hans närstående påverkar inte denna bedömning.” : – En kvalitativ studie om vräkningshotade barnfamiljerSvelander, Helena, Isberg, Amanda January 2014 (has links)
År 2013 berördes 1876 barn av vräkning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vräkta från sin bostad. Att bli vräkt innebär att flytta från sin bostad med tvång. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vräkas. I Sverige saknas skydd mot vräkning av barnfamiljer. Socialtjänsten är en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vräks dock stäcker sig inte deras möjligheter till alla led i vräkningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rättsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vräkningsärenden. Studien ska undersöka hur ett barnperspektiv tas tillvara samt vilka följder konstruktionerna kring den vräkningshotade barnfamiljen får. Studiens frågeställningar är: Hur konstrueras bilden av barn i rättsfallen? Hur konstrueras ett barnperspektiv i rättsfallen? Hur konstrueras bilden av föräldrar/vårdnadshavare i rättsfallen? Vilka följder får konstruktionerna av barn, barnperspektiv och vårdnadshavare? Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är socialkonstruktionism. Metoden som använts i uppsatsen är diskursanalys och diskursteori och det empiriska materialet utgörs av 13 rättsfall från Svea hovrätt. Resultatet och analysen visar att den typiska vräkningshotade barnfamiljen i materialet består av en ensamstående vårdnadshavare med barn och som hotas av vräkning på grund av problem med hyresbetalningen. Det stora mönstret i materialets definierade diskurs om den vräkningshotade barnfamiljen är att familjen inte konstrueras som en enhet av hovrätten. Vårdnadshavaren konstrueras som en ansvarslös hyresgäst. I de få fall där hovrätten talar om barnen är det endast som en del av en avvägning som görs, av vårdnadshavarna konstrueras barnen antingen som några som bara bor i bostaden eller som personer i behov av skydd. Familjens behov av att få bo kvar i bostaden argumenteras i vissa fall utifrån hela familjens behov och ibland särskilt utifrån barnens behov. Den typiska barnfamiljen i denna studie blir vräkt, vare sig de konstruerar ett behov av att få bo kvar eller inte.
|
5 |
BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljerTjörnmark, Petronella, Edman, Titti January 2015 (has links)
Allt fler människor i världen är på flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 år rätt till samma vård som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleåldern innebär detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen påtalar att det är av yttersta vikt att BVC uppmärksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser. Dock visar internationell forskning att BVC-sjuksköterskor upplever mötet komplext och har svårt att tillgodose alla de behov asylsökande barnfamiljer har. Då det inte finns någon svensk forskning som visar på hur BVC-sjuksköterskor erfar mötet med de asylsökande barnfamiljerna avser denna studie att undersöka detta. Genom en kvalitativ intervjustudie har erfarenheter inom området inhämtats från sex stycken BVC-sjuksköterskor. Materialet bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: olika kontaktvägar, otydliga rutiner, hälsoövervakning, insatser utöver det vanliga arbetet på BVC och känslomässig påverkan. BVC-sjuksköterskorna upplever hinder för att ge god vård till följd av att det finns otydliga och bristfälliga rutiner myndigheter emellan. BVC-sjuksköterskorna beskriver hur de genom flexibilitet och lyhördhet anpassar de bedömningar de gör. Vidare beskriver de att asylsökande barnfamiljer har speciella behov till följd av flykt och asylprocess. Genom att utföra insatser som normalt sett inte åligger BVC-sjuksköterskor försöker de tillgodose barnfamiljernas behov. Socialstyrelsens påstående att BVC-sjuksköterskor utgör en viktig anknytning för asylsökande barnfamiljer är korrekt. Dock finns behov av att strukturera arbetet kring de asylsökande barnfamiljerna. Detta för att minska de hinder som finns för BVC-sjuksköterskorna att ge god vård på lika villkor.
|
6 |
Barn i ekonomiskt utsatta familjer : en kvalitativ studie bland socialsekreterareEkerby, Anna January 2004 (has links)
<p>Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering. Därefter analyserades resultaten med hjälp av den socialpsykologiska teorin symbolisk interaktionism. Undersökningens resultat visade att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer kan ha svårt att ha råd med aktiviteter, såväl i skolan som på fritiden. Uppbär familjen försörjningsstöd beviljade vanligtvis socialsekreterarna bidrag till skolresor om de ansåg att barnet behövde det och även bidrag till någon, inte för dyr, fritidsaktivitet efter en individuell prövning. Socialsekreterarna beskrev att barnperspektivet har betydelse för deras arbete och att det sen barnperspektivets införande är lättare att bevilja bistånd. Socialsekreterarna upplevde att föräldrar som uppbär försörjningsstöd ofta uttrycker oro för att deras barn ska avvika i förhållande till kamrater och därmed riskera att bli utanför kamratgemenskapen.</p>
|
7 |
Barn i ekonomiskt utsatta familjer : en kvalitativ studie bland socialsekreterareEkerby, Anna January 2004 (has links)
Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering. Därefter analyserades resultaten med hjälp av den socialpsykologiska teorin symbolisk interaktionism. Undersökningens resultat visade att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer kan ha svårt att ha råd med aktiviteter, såväl i skolan som på fritiden. Uppbär familjen försörjningsstöd beviljade vanligtvis socialsekreterarna bidrag till skolresor om de ansåg att barnet behövde det och även bidrag till någon, inte för dyr, fritidsaktivitet efter en individuell prövning. Socialsekreterarna beskrev att barnperspektivet har betydelse för deras arbete och att det sen barnperspektivets införande är lättare att bevilja bistånd. Socialsekreterarna upplevde att föräldrar som uppbär försörjningsstöd ofta uttrycker oro för att deras barn ska avvika i förhållande till kamrater och därmed riskera att bli utanför kamratgemenskapen.
|
8 |
Barns transportsätt till skolan : En fallstudie av två skolor på Lidingö / Children´s means of transport to school : A case study of two schools on LidingöViklund, Lars January 2012 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet. Av föräldrarna, som skjutsar är en del nöjda och en del missnöjda med sättet deras barn tar sig till skolan på. Vilket indikerar att vissa föräldrar kan se bilskjutsandet som ett positivt inslag i vardagslivet, samtidigt som de missnöjda föräldrarna skjutsar, för att de inte får vardagen att gå ihop utan bilen. Även om uppsatsen inte är normativt upplagd, kan studien bistå beslutsfattare i deras planering för säkrare skolvägar.
|
9 |
Barnfamiljers tidsåtgång för matrelaterade hushållsaktiviteter : I relation till matvanor, socioekonomisk status och kön / Food related time use in families with children : In relation to food habits, socioeconomic status and genderMellgren, Josefin, Pålsson, Emmelie January 2014 (has links)
Bakgrund Vi ägnar idag mindre tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår såsom planering, inköp och matlagning, än för 30 år sedan. Barnfamiljer ägnar mer tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår, och har svårare att hinna med allt som behöver göras i vardagen än andra samhällsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer ägnar åt matrelaterade hushållsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status. Syfte Syftet med studien var att undersöka tidsaspekter i relation till matrelaterade hushållsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hälsosamhet samt ansvar relaterat till kön. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkät. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades åtta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer’s exact test. Signifikansnivå sattes till P<0,05. Resultat Matrelaterade hushållsaktiviteter upptog mer tid under helgdagar jämfört med veckodagar (P=0,047). Det fanns ingen skillnad i hur mycket tid män och kvinnor ägnade åt matrelaterade hushållsaktiviteter (P=0,886). Män som uppgavs ta störst ansvar ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter än män som inte uppgavs ta störst ansvar (P=0,011). Familjer med sämre matvanor ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter än familjer med bättre matvanor (P=0,01). De med hög utbildningsnivå ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter (P=0,001) och hade bättre matvanor än familjer med låg utbildningsnivå (P<0,001). Det fanns ingen skillnad i tidsåtgång oavsett inkomstnivå (P=0,162). Slutsats Matrelaterade hushållsaktiviteter upptog mycket av familjernas tid, mer under helgdagar jämfört med veckodagar. Det fanns ingen signifikant skillnad i tidsåtgång mellan kvinnor och män, trots att resultaten visade en tydlig skillnad i tidsåtgång, något som till stor del kan berott på lågt deltagarantal. / Background Today we spend less time on domestic labor, which includes food works, like planning, grocery shopping and cooking, than 30 years ago. Families with children spend more time on food works and have more difficulties to find enough time for such than other groups in the community. In conducted studies, focus has not been directed at time families with children spend on food works, their food habits and socioeconomic status. Objective The aim of the study was to examine food-related time use in relation to families with children with focus on dietary intake, socioeconomic status and responsibility related to gender. Method(s) Quantitative method was used in form of a time diary and a questionnaire. Eight families were recruited through the websites Familjeliv.se and Facebook.se. The material was analyzed with the use of Mann-Whitney-U-test, Kruskal Wallis and Fischer’s test. The level of significance was P<0,05. Result More time was spent on food works during weekends in comparison to weekdays (P=0,047). There were no differences in time spent on food works between men and women (P=0,886). Men who took more responsibility spent more time on food works than men who took less responsibility (P=0,011). Families with poor food habits spent more time on food works than families with better food habits (P=0,01). Families with higher educational level spent more time on food works (P=0,001) and had better food habits than families with lower educational level (P<0,001). There were no differences in time spent on food works between levels of income (P=0,162). Conclusion Much of the families’ time were spent on food works, more during weekends than weekdays. There was no significant difference in time use between men and women, although the results showed a clear difference in time consumption, which could be due to low number of participants.
|
10 |
Att vara framgångsrik när det gäller vräkningsproblematik : En kvalitativ studie om hur Umeå Kommun arbetar mot vräkningarBergstedt Lindgren, Alida, Mäki, Magdalena January 2016 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka hur Umeå kommun arbetar mot vräkningar samt identifiera framgångsfaktorer mot detta. För att besvara detta syfte har vi undersökt vilka de viktigaste aktörerna är som arbetar mot vräkningar och hur deras samarbete ser ut, de bakomliggande orsakerna till varför personer blir vräkta samt vilket stöd som kan ges till de som riskerar att bli vräkta och som blivit vräkta. Litteratur i form av böcker, rapporter och artiklar utgjorde materialet för uppsatsen bakgrund och tidigare forskning. Vi utförde tre kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner. De som intervjuades var en områdeschef från ett bostadsföretag, två tjänstemän från Kronofogden som arbetar med förebyggande insatser och en tjänsteman från socialtjänsten på försörjningsstöd. Materialet från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. De huvudresultat vi kom fram till var att förebyggande arbete och samverkan var de viktigaste framgångsfaktorerna för att förhindra vräkningar. Aktörerna i denna uppsats arbetade för att i ett tidigt skedde uppmärksamma riskfaktorer för att kunna sätta in rätt stöd till de som riskerade att bli vräkta. För att kunna göra detta på bästa sätt krävdes det ett gott samarbete eftersom alla aktörer kommer in i ett vräkningsärende under olika tillfällen. Ett annat resultat vi kom fram till var att bristande kunskap, svag ekonomi och psykisk ohälsa var de främsta orsakerna som ökade risken för vräkningar.
|
Page generated in 0.0271 seconds