Syftet med denna uppsats är att belysa hur barnperspektivet hanteras och beaktas när socialtjänsten beslutar om ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare med barn under arton år. Rapporter har visat på en bristande dokumentation av barnperspektivet i socialtjänstens utredningar samt att det saknas riktlinjer för hur socialsekreterare ska bedöma utifrån principen om barnets bästa. I studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer fyra socialsekreterares syn på barnperspektivet undersökts. I resultatet framkommer att socialsekreterarna anser att det finns tydliga riktlinjer hur de ska bedöma sina beslut i relation till barnets bästa. Däremot framträder en bristande förståelse för innebörden av begreppet barnperspektivet. Det var bara en socialsekreterare som kunde lämna en mer ingående definition. Vidare framkommer att det finns ett fåtal situationer där barnets bästa oftare anses väga tyngre i ett beslut. Det är vid hyresskulder när familjen står nära ett skede att bli hemlösa samt vid ansökan om nödbistånd. I övriga fall blir föräldraansvaret den avgörande faktorn och anses väga tyngre än barnets bästa. I uppsatsen diskuteras att det krävs en tydlighet i vad lagstiftaren vill uppnå med att beslutsfattarna ska synliggöra barn i utredningar om ekonomiskt bistånd. För att barn ska få möjlighet till en extra guldkant i vardagen, trots familjens ekonomiska situation, krävs att föräldraansvaret förmildras i relation till socialtjänstens ansvar. Det krävs också att socialsekreterares handlingsutrymme att bevilja barnfamiljer extra bistånd blir möjlig i praktiken. / The main purpose of this essay is to illuminate how the best interest of the child is taken in to account when a legal guardian for a child under eighteen years old applies for financial aid. Reports have shown an insufficient documentation of the children perspective in investigations and a lack of guidelines for how the social secretary are supposed to judge based on the principle of the best interest of the child. In this study, the views of four social secretaries of child perspective were investigated through qualitative interviews. The result shows that the social secretaries believes that there are clear guidelines on how to judge there decisions in relation to the best interest of the child, but on the other hand there is a lack of understanding for the meaning of the concept. Only one of the social secretaries was able to provide a more detailed definition. Furthermore it appears that there are a few situations when the best interest of the child are considered most important. It is when a family are close to a situation of becoming homeless or when they applies for emergency aid. In other cases, parental responsibility becomes the decisive factor and is considered to outweigh the best interest of the child. In the essay I discuss the need for clarity in what the lawmaker want to achieve by investigate the children’s situation. In order for children to be given the opportunity to receive something extra in everyday life despite the family’s financial situation, it is necessary that the parental responsibility is not assessed as far-reaching in each case. The social secretary’s slack to grant extra support to families with children needs to become possible in practice.

No description available.

No description available.

AbstractNäslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö HögskolaDenna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard. Vidare visar även resultatet att det finns tydliga skillnader i pedagogers förhållningssätt till fattigdom beroende på var de arbetar. Klassbegreppet är för många pedagoger något de inte vill kännas vid trots att resultatet visar att pedagogerna har en tydlig klassindelning och att pedagogerna associerar klass till utbildning, social kompetens och pengar. Fattigdomsbegreppet tycks gå in i klassbegreppet utifrån pedagogernas egna tankar, detta oberoende vilken kommun de arbetar i.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra några av de tillvägagångssätt sompedagoger inom fritidshemsverksamheten använder för att bemöta och inkludera elever som lever i ekonomisk utsatthet. Vi undersöker även hur barnfattigdom kan ta sig uttryck inom fritidshemsverksamheten. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av den teoretiska utgångspunkten social konstruktivism, vi har i delar även använt begreppet kapital för att analysera empirin. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med pedagoger från olika skolor i Malmö. Undersökningen visar att flera pedagoger ställer sig kritiska till läroplanens syftesbeskrivning samt att omsorg, meningsfullhet och social utveckling är centralt i fritidshemmet syfte. Vi visar även att pedagoger lyfter kläder och prylar som indikationer på elevernas ekonomiska förhållanden, att pedagoger tillhandahåller råd till föräldrar och extra kläder till barn som saknar detta, samt att olika kapital påverkar varandra. Till sist synliggör vi att alla elever inte har tillträde till fritidshemsverksamheten och att möjligheten att få dispens för fritidshemsplats kan skilja sig mellan olika skolor. Vi visar även att det finns en risk att pedagoger inte sätter sig in i elevers situationer då det finns risk att behöva ta emot fler elever än vad verksamheten är anpassad för.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka pedagogers erfarenheter ochförhållningssätt till barnfattigdom. Utöver detta så har vi även undersökt begreppetbarnfattigdom och förskolans historiska utveckling i relation till barnfattigdom samt tillhemmet. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av tre stycken frågeställningar:- Hur förstår och resonerar pedagoger kring barnfattigdom?- Har förskolans/pedagogernas roll gentemot hemmet, i förhållande till barnfattigdom,förändrats över tid?- Vad har pedagoger för erfarenhet av barnfattigdom i relation till förskolan?Vi har besvarat dessa frågor via empiri som samlades in med hjälp av en semi-struktureradfokusgrupp med pedagoger på en förskola i Malmö. Dock verkar förskolan och pedagogernas förhållningssätt gentemot familjer som befinner sig i fattigdom inte ha förändrats nämnvärt sedan förskolan grundades i början av 1900-talet. Vi har i analysen av vår empiri grundat våra resonemang och slutsatser i de två teoretiska begreppen klass och fattigdom.Vår slutsats är att barnfattigdom är ett ämne som förskolan alltid har behövt förhålla sig till och har inneburit en komplementär syn från förskolans håll. Det som förskolan behöver komplettera hemmet med är till synes situationellt. Den komplementära synen kan även till viss del anses vara personlig, i den aspekten att pedagogerna själva kan tolka förskolans läroplan och utifrån den tolkningen handla självständigt . Dock är vår övergripande slutsats att det behövs mer forskning på området, men vi kan konstatera att pedagogerna i vår studie har stor erfarenhet av barnfattigdom.

Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer. Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People. Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn och familjer i ekonomisk utsatthet, civilsamhället och välfärdssamhället, samt utifrån Marcel Mauss gåvoteori och Zygmunt Baumans teori om det individualiserade samhället. I resultatet framkommer att barnfamiljerna som vänder sig till Giving People har svårt att få ekonomin att gå runt med inkomster från socialförsäkringar och bidrag, men även med arbetsinkomster. Inkomsterna räcker inte till familjernas konsumtionsbehov eller till ett buffert-sparande. Giving Peoples framväxt tycks också handla om ett medmänskligt engagemang och ett tydligt barnfokus hos organisationens grundare och givare. Sammantaget verkar samhälls-förändringarna inom välfärden och socialpolitiken ha möjliggjort för Giving Peoples arbete samtidigt som kommunikationsteknologin bidrar med ett snabbt och enkelt sätt att verka och nå ut genom Internet.

The purpose of this essay was to study some selected magazine articles by examining how the concept of child poverty is produced in the public debate, and to see if the definition of the term has changed over time. The theoretical approach on which this study is based has been used as a tool to provide better understanding on the subject. Furthermore, theories of consumer society, the "collateral damage" and the theory of welfare regimes have been used. In the previous research presented in the paper focuses on linking children and families living in precarious economic conditions, consumer standards and welfare systems that characterize society. This study has a qualitative approach as it attempts to capture and increase understanding of how the concept of child poverty can be understood from a Swedish context. The study is based on newspaper articles that are studied using a structural text analysis. Consequently, the analysis is divided into three themes, the first is the role of children in the family, and the second are political decisions and welfare role of the state and the third theme is the importance of the charity. Finally, the study's results indicate that the definition of child poverty has changed over time and also that the child has received more attention in the public debate. / Syftet med denna studie var att genom några valda tidningsartiklar undersöka hur begreppet barnfattigdom framställs i den offentliga debatten, samt att se ifall definitionen av begreppet har förändrats över tid. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie bygger på har använts som verktyg för att ge ökad förståelse kring ämnet. Vidare har teorier om konsumtionssamhället, "collateral damage" samt teorin om välfärdsstatsregimer använts. I den tidigare forskningen som presenteras i uppsatsen ligger fokus på att länka samman barn och familjer som lever under knappa ekonomiska förhållanden med konsumtionsnormer och de välfärdssystem som präglar samhället.  Denna undersökning har kvalitativ ansats då den försöker fånga samt öka förståelsen kring hur begreppet barnfattigdom kan förstås utifrån en svensk kontext. Studiens datamaterial baseras på tidningsartiklar som undersökts med hjälp av en strukturell textanalys. Följaktligen är analysen uppdelad på tre teman, varav det första är barnens roll i familjen, de andra är politiska beslut och välfärdsstatens roll och det tredje välgörenhetsorganisationers betydelse. Avslutningsvis visar studiens resultat på att definitionen av barnfattigdom har förändrats över tid och även att barnet har fått ett större utrymme i den offentliga debatten.

In this essay we aimed to find how economic scarcity among children and youth presents itself in school, according to how school staff experience it. We have conducted interviews with student welfare staff to hear their experiences of this subject and how the schools try to help these pupils. We have used interpretative phenomenology as a base for our work. We have also used some of this traditions most important notions along with notions of Erving Goffman and Sara Ahmed during our processing off the material.  With help from these, we report our most interesting results. We have seen that a lack of resources exists among youth today and that everyone not has easy access to things many of us might take for granted. Also, we have seen examples of how these circumstances can be mentally perceived. In the interviews we have been given examples of how schools try to support these pupils through free activities and through advices about and contact with helping agents in society. Some quotes and information from our interviewees has inspired us to discuss how the attitude and the relation we have to the subject may influence our work with it and the results that we reach. / Målet var i denna uppsats att se hur ekonomisk utsatthet bland barn och ungdomar yttrar sig i skolan berättat utifrån skolpersonals upplevelser.  Vi har genomfört intervjuer med elevvårdspersonal för att få höra om deras erfarenheter av detta ämne och hur skolorna arbetar för att hjälpa dessa elever.  Som bas för arbetet har vi använt oss av tolkande fenomenologi.  Några av denna traditions centrala begrepp har vi också använt tillsammans med begrepp från Erving Goffman och Sara Ahmed i vår bearbetning av materialet.  Med viss hjälp av dessa redovisar vi de mest intressanta resultaten. Vi har funnit att brist på resurser existerar hos unga i skolorna vi har undersökt och att alla inte med lätthet kan få det som många tar för givet. Vidare har vi fått höra exempel på hur sådana förhållanden kan upplevas mentalt.  Det har i intervjuerna kommit fram olika exempel på hur skolor försöker ge stöd, genom aktiviteter och kontakt med hjälpinsatser. Med utgångspunkt i intervjuerna vill vi också diskutera inställningen och förhållandet till ämnet och hur det eventuellt kan påverka arbetet och resultatet.

Studiens syfte var att ta reda på socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den påverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta användes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stämmer överens med Rädda Barnens och att barn som lever med föräldrar med försörjningsstöd eller har låg inkomststandard lever i barnfattigdom. Påverkan för barnen är utanförskap på grund av att de inte har möjligheter att få moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar också att fritidsaktiviteter är viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan. Det förebyggande arbetet är mer riktat mot föräldrarna än barnen och därigenom arbetar de indirekt med barnen. Informanterna anser också att det är viktigt att föräldrarna börjar med någon sysselsättning för att stärka sig själva och därmed stärks också barnens självkänsla. En stressig arbetsmiljö visar sig och detta kan leda till att barnperspektivet lätt faller i skymundan vid handläggning av ekonomiskt bistånd. / The study´s purpose was to find out Social workers view on child poverty and how it affects children and prevention. For this, a qualitative methodology was used and six social workers were interviewed and a hermeneutic methodology was used in the interpretation. The results showed that social workers definition of child poverty was in line with Save the children and that children living with parents receiving income support or low income living in child poverty. According to the informants children ends up in exclusion because they do not have opportunities to get fashionable material things. They also mean that leisure activities are important not to fall outside the social arena. Prevention is more directed at the parents than the children and thereby they work indirectly with the children. The informants also believe that it is important that parents begin any employment to strength themselves, reinforcing the children´s self-esteem. A stressful work environment turns out and this can lead to that the child´s perspective easily falls in to the background when management of financial assistance.