This study is about parents’ perception of child poverty in Sweden, how children get affected by family finances and how children can handle difficulties with being poor. The parents in this study express that there are times when the children do not have the same opportunities as their peers. According to the parents it is because of the families’ shortcomings in the economy, which can be seen through their leisure activities, clothes and holidays. Not being able to afford brand name clothes can give offense and be stigmatizing. Based on the parents' stories, we have interpreted the children's handling of situations through different strategies. The children mainly use adaptation and avoidance strategies to handle different situations.  Adaptation strategies are where the child adjusts and accepts the situation and avoidance trategies where the child avoids situations that are stigmatized. The children also use action strategies where they actively try to change their situation. / Studien handlar om föräldrars uppfattning om barnfattigdom i Sverige, hur barn påverkas på grund av familjens ekonomi och hur barn kan hantera svårigheter att vara fattig. Föräldrarna berättar att det finns tillfällen då barnen inte har samma möjligheter som sina kamrater. Enligt föräldrarna beror det på familjernas brister i ekonomin, vilket blir tydligt när det kommer till fritidsaktiviteter, kläder och helgdagar. Att inte ha råd med varumärkeskläder kan ge upphov till utanförskap och vara stigmatiserande. Baserat på föräldrarnas berättelser har vi tolkat barnens hantering av situationer genom olika strategier. Barnen använder främst anpassnings- och undvikandestrategier för att hantera olika situationer. Anpassningsstrategier är där barnet anpassar och accepterar situationen och undvikandestrategin är där barnet undviker situationer som stigmatiserar. Barnen använder också handlingsstrategier där de aktivt försöker förändra sin situation.

The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care. / Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.

Uppsatsen utgår ifrån hur socialarbetares vittnesmål problematiserar det sociala arbetets struktur gällande ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Genom kvalitativa intervjuer undersöker studien hur barnfamiljer med svag ekonomi upplever att vardagen påverkas av deras ekonomiska situation, vad de tvingas avstå ifrån samt vilket stöd de erfarit från myndigheter och civilsamhälle. Studiens teoretiska ansats utgörs av Baumans teori om konsumtionssamhället, Goffmans Stigma, Bourdieus kapital samt Beckers stämplingsteori.  Uppsatsens resultat påvisar hur familjernas upplevelser av ekonomisk utsatthet i Sverige 2018 skiljer sig ifrån varandra samtidigt som beröringspunkter kan uttydas; föräldrarnas krympta valmöjligheter att samt deras kamp för att ge sina barn möjligheter att delta i samhället på samma villkor som andra. Familjernas upplevelser av att tvingas avstå från saker som andra har av ekonomiska skäl förklarar den ekonomiska utsatthetens skiftningar och hur deprivationens omfattning varierar mellan studiens deltagare. Familjernas erfarenheter av stöd genom statliga myndigheter i samband med ekonomiska problem kan sammanfattas genom deras negativa erfarenheter av socialtjänstens bemötande. De flesta föredrar att vända sig till civilsamhällets ideella organisationer när de behöver stöd: ekonomiskt såväl som känslomässigt. Innebörden av familjernas upplevelser av att avvika från normen i konsumtionssamhället kan ifrågasätta tanken bakom en skälig levnadsnivå och statliga myndigheters förhållningssätt gentemot ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Barnfattigdomen är ett samhällsproblem som är högaktuellt i media och i samhällsdebatten. Syftet med studien var att få en ökad kunskap om de fattiga barnens situation i Sverige, detta för att kunna ta fram empowermentstrategier som skulle kunna underlätta för dem, utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt. Uppsatsen är upplagd som en litteraturstudie och genom textanalys har vi sökt svar på frågorna: Vilken problematik möter de fattiga barnen i hemmet, i skolan och på fritiden? Hur hanterar barnen sin situation? Hur ser barnens behov ut? Kan vi underlätta för barnen och i så fall på vilket sätt? I vår resultatdel tittade vi på vilken problematik fattiga barn möter och hur de hanterar det.  Resultatet visar att de möter begränsningar och upplever känslor av skam, i jämförelse med andra barn. Skolan visade sig vara en central arena där problematiken var tydlig. Barnen bär mycket inom sig och har en ekonomisk medvetenhet. För att hantera problematiken använder de sig av olika strategier som att minska sina behov, dölja sin situation osv. I analysen lyfts barnens behov fram utifrån empowerment och tidigare forskning.  Det framkom att barnen behöver stärkas och få möjligheter till deltagande. Vi avslutar med en diskussion om hur vi kan underlätta för de fattiga barnen. De professionella, t.ex. inom skolan, behöver bli medvetna om strukturer som finns och som skapar ett utanförskap. / Child poverty is a social problem that is highly topical in the media and in public debate.The purpose of this study was to gain a better understanding of the situation of the poor children in Sweden, this in order to develop empowerment strategies that could help them, from a social pedagogic approach. Our essay is written as a literature review and through text analysis we have sought answers to the questions: What problems do the children living in poverty face in their homes, at school and in their spare time? How do they handle their situation? What are the needs of these children? Can we make it easier for them and if so, in what way? In our result we looked at the problems poor children face and how they handle them. The result shows that they encounter limitations and experience feelings of shame, in comparison with other children. The school was found to be a central arena where the problems were obvious. Children bear much inwardly, and have an economic consciousness. To deal with problems they use different strategies to reduce their needs, to hide their situation and so on. In the analysis the children's needs, based on empowerment and previous research, are highlighted. It was found that the children need to be strengthened and given opportunities to participate. We conclude with a discussion on how we can facilitate for the children living in poverty. The professionals, for example at schools, need to be aware of structures that exist and which create a sense of exclusion.

The aim of this thesis was to investigate the primary school principals' experiences and perceptions regarding the work to manage child poverty. Semi-structured qualitative interviews were conducted by meaningful selection of four principals at municipal primary schools. A conventional content analysis was performed to identify codes and categories in the data. Four main categories were identified. The results were presented on the basis of the main categories: The concept of child poverty and awareness of child poverty, Cooperation and engagement, School governance and responsibility, and The compensatory assignment. The work to manage child poverty perceived to be directly linked to the school's compensatory assignment, but there were differences in how the assignment was comprehended. At the schools where the compensatory assignment led to increased equality, rules and regulations had been introduced by the municipality and the principal. Which shows that child poverty has to be recognized, the term must be established and communal strategies and policies has to be adopted to prevent poverty from having a negative impact on children's and adolescent's schooling.

The aim of this study was to examine how teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions among students in preschool class and grades 1-6 are expressed in school as well as how differences in financial conditions affect the students’ social interactions. The ambition was to reach a greater understanding of how children are affected early on by living in poorer financial conditions than other children. The study was conducted through six qualitative, semi-structured interviews with teachers and leisure staff. Five themes were identified in the interviews: concrete examples of differences in financial conditions that are visible in school, difficulties in identifying and talking about financial difficulties, groups that are perceived as particularly vulnerable to financial difficulties, social groupings among children and shame. These themes as well as the theory of stigma by Erving Goffman were used to analyze the results. The results show that teachers and leisure staff see several signs that indicate differences in financial conditions among the students. The students can however be good at hiding their family’s financial situation which makes it difficult to identify financial difficulties among students. Some teachers and leisure staff described children of immigrant parents, children of single mothers and children of divorced parents as particularly vulnerable to financial difficulties. The results also show that teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions indirectly affect the students’ social interactions and groupings. The students are aware of their own and others' financial situation which can both divide and unite them.

The purpose of the study was to examine how different welfare actors perceive and work with child poverty in Söderhamn. Through a qualitative approach, empirical data was collected from semi-structured interviews with social workers and representatives from voluntary organizations. The empirical data was analyzed through thematic analysis. The theoretical starting points of the study were system theory and theories on social exclusion. The results showed that child poverty is expressed in Söderhamn on individual, group and society level, the children are socio-economically, physically and mentally affected. All informants agreed that there are both structural and local causes of child poverty in Söderhamn: closures of large companies, few jobs, migration of refugees and lack of integration. The challenges of child poverty in Söderhamn were comprehended employment, integration and lack of collaboration with other welfare actors. The opportunities highlighted were free time activities and employment for the parants.