Background: The lack of knowledge regarding preschool children's mental health prompted Uppsala University, in collaboration with Uppsala Kommun, to start a study in which children aged 3, 4, and 5 years are screened using the "Strength and Difficulties Questionnaire" (SDQ). This screening method has been introduced into the majority of Uppsala County child care centers (BVC), and the nurses' experience of working with this method is examined in this paper. Method: A qualitative approach with semi-structured questions was used to interview ten nurses who pioneered the SDQ Method. The interviews where recorded, transcribed and analyzed using content analysis. Results: Three themes and nine categories were identified from the interviews. The themes were: "Attitude and motivation are important when working with the form", "Clearer overall picture with preschool answer", and "A tool to identify difficulties". The results show that the nurses were satisfied with the form. They felt that their assessment of the child became more extensive, and that the parents were to a large extent able to describe their child. The method was experienced to facilitate communication between nurses and parents regarding sensitive issues. No extra time was needed for the visit itself, but more time was needed to send out the forms. Conclusion: The nurses welcomed a new assessment tool for children's visits to the BVC. A shorter version of the form was requested, primarily for parents who felt they didn’t have time to respond. Furthermore, they believed that using a structured questionnaire increased the value of the visit and reduced the risk of failing to identify children with adverse behavior, without using more time than before.

No description available.

Bakgrund: I samma stund som statistik gällande skärmtid släpps blir den inaktuell. Användandet av skärmar ökar i dagens samhälle och går allt längre ner i åldrarna. Skärmtid kan ha både positiva och negativa effekter på barnet. Barhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn från tidig ålder och har en stor roll att stötta föräldrarna i deras föräldraroll genom att ge dem rätt verktyg och evidensbaserade rekommendationer. Skärmtiden hos barn ökar och är därför ett viktigt ämne för BHV-sjuksköterskan att samtala med föräldrar om. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta specialistsjuksköterskor på sex barnavårdscentraler genomfördes för att inhämta data. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman utfördes av insamlat material. Resultat: Intervjuerna med BHV-sjuksköterskorna resulterade i fyra kategorier och fem underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var viktigt att stötta och stärka föräldrarna i deras beslut, att ta hjälp av pedagogiskt material underlättar i samtalet. Det framkom även att det var betydelsefullt att samtala med föräldrarna om vikten av andra aktiviteter såsom lek, umgås med varandra och att skärmen inte ska vara en barnvakt. BHV-sjuksköterskorna hade även erfarenhet av att föräldragrupper var ett bra forum att prata om skärmtid. Slutsats: BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid upplevdes vara ett relativt enkelt samtalsämne, detta tack vare att det fanns bra pedagogiskt material att använda sig av. Det kan vara av betydelse att fler studier inom området görs för att på så vis öka kunskapen gällande ämnet.

<p><strong>Bakgrund: </strong>En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. <strong>Syfte:</strong> Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Det var en stor händelse och en mycket positiv upplevelse att bli pappa. Det innebar svårigheter och utmaningar framförallt att hinna med både arbete och familj och att ta ansvar för en annan individ. De flesta hade en positiv bild av BVC. De hade många tankar om verksamheten och hur de skulle vilja att den utformades. Papporna upplevde behov av att BVC kontrollerade barnets hälsa, gav rådgivning vid sjukdom och förmedlade kontakter med andra föräldrar. Det var viktigt att kunna komma i kontakt med BVC när behov uppkom liksom att sjuksköterskan kände till barnet. <strong>Slutsats:</strong> Pappor upplevde en svårighet att hinna med både arbete och familj. De önskade främst stöd från BVC när barnen var sjuka och ville att BVC skapade möjligheter för dem att träffa andra pappor. Pappors engagemang är betydelsefullt för barnets hälsa, utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt för BVC att verka för pappors delaktighet i barnens hälsovård. Ett område för framtida forskning är därför att hitta och utvärdera former för föräldrastöd som attraherar pappor.</p> / <p><strong>Background: </strong>Involved fathers are important for childrens´ health and development. By giving parent support the child health care can increase childrens´ chance to good health. <strong>Aim:</strong> To illuminate the difficulties and challenges that fathers of small children experience and how they describe their need of support from the child health care. <strong>Method:</strong> A qualitative method was used. Ten fathers were interviewed and data was analysed using content analysis. <strong>Result: </strong> Becoming a father was a major event in life and a positive experience. It involved difficulties and challenges, especially being able to handle both work and family life and to be responsible of another individual. The majority had a positive image of the child health care. They had many opinions about it and how they would like it to be. The fathers experienced a need that the child health care controlled the child´s health, gave advice when the child was ill and mediated contacts with other parents. It was important to be able to reach the child health care when they needed as well as the nurse knowing the child. <strong>Conclusion: </strong>Fathers experienced difficulties managing work and family life. The fathers´ needs of support from the child health care was greatest when the child was ill and they would like them to provide opportunities to meet other fathers. Committed fathers are important for the child´s health, development and well- being. Therefore, it is important for the child health care to work for fathers´ participation in the health care of the child. A field for future research is therefore to find and evaluate forms of parent support that  attract fathers.</p>

<p>Bakgrund: Föräldrars upplevelser av att bli förälder är olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omställning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhälsovården under barnets första levnadsår. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar i Sverige upplevde omvårdnad inom barnhälsovården under barnets första levnadsår. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på åtta vetenskapliga artiklar från Sverige. Resultat Det var tre områden inom omvårdnaden på BHV framstod som viktiga för föräldrarna. Dessa var bemötande, stöd och råd och trygghet. I resultatet framkom att föräldrarna ville bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av sjuksköterskan, de ville känna sig trygga vid besök på BHV och de vill få råd och stöd. Det framkom även att vissa föräldrar var negativa till hur de blev bemötta, fick stöd och råd samt att de kände sig otrygga med sjuksköterskan. Papporna ansåg att sjuksköterskan borde träffa och se dem mer. Slutsats: Genom att föräldrarnas negativa upplevelser lyfts fram, kan den kunskapen användas för att förbättra omvårdnaden i framtiden. Det är viktigt för sjuksköterskor att tillfredsställa föräldrars behov av ett respektfullt bemötande, stöd och råd samt trygghet genom att lyssna på vad föräldrar efterfrågar.</p> / <p>Background: Parent’s experience of parenting in the child’s first year of life differs considerably as it makes a great change in their lives. The majority of families in Sweden visit the Child-Health Care units during the child’s first year. Aim: The aim of this study was to illuminate the parents’ experience of Swedish Child Health Care. Method: The method was based on a literature review of eight scientific articles from Sweden. Results: There were three areas of the Child Health Care which were considered important by the parents. These were the reception, advice and help and security. The result showed that parents wanted to be received respectfully by the nurse and to feel secure at the visit and get advice and help. Some parents were negative as to their reception advice and help and their security Fathers’ thought that the nurse should meet and see them more often. Conclusion: The negative experiences of the parents could be made use of to improve the Child Health Care in future. It is important that the nurse satisfies the parents’ needs of a respectful reception, proper advice and help and security by listening to parents’ wishes.</p>

<p>In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with.</p><p>The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis.</p><p>Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.</p><p> </p>

Bakgrund: Föräldrars upplevelser av att bli förälder är olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omställning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhälsovården under barnets första levnadsår. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar i Sverige upplevde omvårdnad inom barnhälsovården under barnets första levnadsår. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på åtta vetenskapliga artiklar från Sverige. Resultat Det var tre områden inom omvårdnaden på BHV framstod som viktiga för föräldrarna. Dessa var bemötande, stöd och råd och trygghet. I resultatet framkom att föräldrarna ville bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av sjuksköterskan, de ville känna sig trygga vid besök på BHV och de vill få råd och stöd. Det framkom även att vissa föräldrar var negativa till hur de blev bemötta, fick stöd och råd samt att de kände sig otrygga med sjuksköterskan. Papporna ansåg att sjuksköterskan borde träffa och se dem mer. Slutsats: Genom att föräldrarnas negativa upplevelser lyfts fram, kan den kunskapen användas för att förbättra omvårdnaden i framtiden. Det är viktigt för sjuksköterskor att tillfredsställa föräldrars behov av ett respektfullt bemötande, stöd och råd samt trygghet genom att lyssna på vad föräldrar efterfrågar. / Background: Parent’s experience of parenting in the child’s first year of life differs considerably as it makes a great change in their lives. The majority of families in Sweden visit the Child-Health Care units during the child’s first year. Aim: The aim of this study was to illuminate the parents’ experience of Swedish Child Health Care. Method: The method was based on a literature review of eight scientific articles from Sweden. Results: There were three areas of the Child Health Care which were considered important by the parents. These were the reception, advice and help and security. The result showed that parents wanted to be received respectfully by the nurse and to feel secure at the visit and get advice and help. Some parents were negative as to their reception advice and help and their security Fathers’ thought that the nurse should meet and see them more often. Conclusion: The negative experiences of the parents could be made use of to improve the Child Health Care in future. It is important that the nurse satisfies the parents’ needs of a respectful reception, proper advice and help and security by listening to parents’ wishes.

Bakgrund: En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. Syfte: Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. Metod: En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Det var en stor händelse och en mycket positiv upplevelse att bli pappa. Det innebar svårigheter och utmaningar framförallt att hinna med både arbete och familj och att ta ansvar för en annan individ. De flesta hade en positiv bild av BVC. De hade många tankar om verksamheten och hur de skulle vilja att den utformades. Papporna upplevde behov av att BVC kontrollerade barnets hälsa, gav rådgivning vid sjukdom och förmedlade kontakter med andra föräldrar. Det var viktigt att kunna komma i kontakt med BVC när behov uppkom liksom att sjuksköterskan kände till barnet. Slutsats: Pappor upplevde en svårighet att hinna med både arbete och familj. De önskade främst stöd från BVC när barnen var sjuka och ville att BVC skapade möjligheter för dem att träffa andra pappor. Pappors engagemang är betydelsefullt för barnets hälsa, utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt för BVC att verka för pappors delaktighet i barnens hälsovård. Ett område för framtida forskning är därför att hitta och utvärdera former för föräldrastöd som attraherar pappor. / Background: Involved fathers are important for childrens´ health and development. By giving parent support the child health care can increase childrens´ chance to good health. Aim: To illuminate the difficulties and challenges that fathers of small children experience and how they describe their need of support from the child health care. Method: A qualitative method was used. Ten fathers were interviewed and data was analysed using content analysis. Result:  Becoming a father was a major event in life and a positive experience. It involved difficulties and challenges, especially being able to handle both work and family life and to be responsible of another individual. The majority had a positive image of the child health care. They had many opinions about it and how they would like it to be. The fathers experienced a need that the child health care controlled the child´s health, gave advice when the child was ill and mediated contacts with other parents. It was important to be able to reach the child health care when they needed as well as the nurse knowing the child. Conclusion: Fathers experienced difficulties managing work and family life. The fathers´ needs of support from the child health care was greatest when the child was ill and they would like them to provide opportunities to meet other fathers. Committed fathers are important for the child´s health, development and well- being. Therefore, it is important for the child health care to work for fathers´ participation in the health care of the child. A field for future research is therefore to find and evaluate forms of parent support that  attract fathers.

In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with. The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis. Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården. Babymassage har visat sig vara en effektiv stödåtgärd för att stärka anknytningen mellan adoptivbarn och deras föräldrar. Motiverande samtal används inom pediatriken för att ge information till föräldrarna på ett effektivare sätt.