No description available.

Bakgrund: Det stora antalet familjer som söker asyl påverkar sjuksköterskans arbete inom barnhälsovården. I Sverige erbjuds alla barn mellan 0-6 år att göra regelbundna hälsokontroller, vilket även omfattar barn som söker asyl. Sjuksköterskors hälsofrämjande och förbyggande vård omfattar barns hälsa utifrån det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Det hälsofrämjande arbetet utvecklar empowerment hos familjerna där målet är en god hälsa. Flykt och trauman påverkar familjer som söker asyl och många lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors arbete kräver speciella och individuella insatser i mötet med dessa familjer. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet inom barnhälsovården med familjer som söker asyl. Metod: Intervjustudien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Femton sjuksköterskor från sex olika kommuner deltog i studien. Samtliga med erfarenhet av arbete med asylsökande familjer inom barnhälsovård. Insamlad data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Familjers behov och stöd påverkar arbetet, Yttre faktorer påverkar arbetet, Komplexiteten i mötet med familjerna påverkar arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården anpassar arbetet efter asylsökande familjers behov och förutsättningar. Sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning är grunden för hens kompetens. Den psykiska ohälsan och en social komplex situation för familjerna som söker asyl medför en utmaning för sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet. / Background: The large number of families seeking asylum affect nurses work in child health care. All children in Sweden between 0-6 years, do regular check-ups, including children seeking asylum. Nurses health promotion and preventive care covers childrens health based on the physical, mental and social well-being. Health promotion develops empowerment of families where the goal is good health. Escape and trauma affect families seeking asylum and many suffer from mental illness. Nurses work requires special and individual efforts in meeting with families. Purpose: To describe nurses experience of work in child health care with families seeking asylum. Method: The interview study had a qualitative design with an inductive approach. Fifteen nurses from six different municipalities participated in the study, all with experience working with asylum-seeking families in child health care. Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed three categories: Families needs and support affect the work, External factors affect the work, The complexity of the meeting with the families affect the work. Conclusion: The study shows that nurses in child health care adapts work to asylum seeking families needs and circumstances. Nurses experience and education is the foundation of his or her skills. Mental illness and a socially complex situation for families seeking asylum is a challenge for nurses working with health promotion.

No description available.

Bakgrund: Upp till 25 % av alla barn har någon gång under uppväxten någon typ av uppfödningsproblem.  Begreppet uppfödningsproblem brukar innefatta någon form av svårighet med att suga, tugga och svälja och delas ofta in i olika kategorier beroende på symtombild eller tänkt orsak. Symtomen eller den möjliga orsaken får sedan avgöra hur man väljer att behandla problemet. Spektrumet är stort vid uppfödningsproblem, alltifrån svårigheter som inte leder till några egentliga hälsorisker för barnet till allvarliga svårigheter som leder till undernäring och behov av alternativ nutrition.                                         Syfte: Beskriva gruppen barn med uppfödningsproblem vars föräldrar sökt hjälp hos Specialist Barnavårdscentral (SpecialBVC) och att jämföra föräldrarnas upplevelse av problemet före respektive efter avslutad kontakt med denna. Även att undersöka om medicinska och sociala faktorer hos barnet och föräldrar eller olika vårdprocessmått hade samband med föräldrars upplevelse av uppfödningsproblemets svårighetsgrad efter avslutad kontakt.                                                                                                                      Metod: Deskriptiv, komparativ longitudinell studie på redan insamlat material.         Resultat: Det fanns en skillnad i upplevelsen av uppfödningsproblemets svårighetsgrad hos föräldrar efter avslutad kontakt med SpecialBVC. Analysen visade en signifikant positiv förändring av föräldrarnas upplevelse av problemets svårighetsgrad vid jämförelse före respektive efter avslutad kontakt med SpecialBVC. I populationen för den deskriptiva analysen hade 13  % av mödrarna depression och 17  % annan psykisk ohälsa. Många familjer (32 %) hade ett sviktande nätverk. Förekomst av dessa faktorer hos föräldrar vid uppfödningsproblem hos barn stöds i annan forskning.                                            Slutsats: Föräldrarna upplevde att uppfödningsproblemets svårighetsgrad minskade både för barnet och för familjen efter kontakt med SpecialBVC. En förklaring kan vara SpecialBVCs arbetssätt. För att kunna förstå patienten rätt och därmed kunna hjälpa behöver enligt Joyce Travelbee (1971) en relation uppstå mellan patient och behandlare. SpecialBVCs arbetssätt att genom hembesök med noggrann anamnesupptagning, planering av behandling utifrån familjens resurser samt uppföljning på det sätt som passar familjen ligger väl i linje med Joyce Travelbees Interaktionsteori. / Background: Up to 25 % of all children have at some time during childhood some type of eating difficulties. The concept of eating difficulties usually include some form of difficulty with sucking, chewing and swallowing. Eating difficulties are often divided into different categories depending on symptoms or the supposed cause. The symptoms or the possible cause to, decides how to treat the child. The spectrum is wide for eating difficulties, ranging from difficulties that do not lead to any real health risk, to severe difficulties leading to malnutrition and the need for alternative nutrition.                                                 Purpose: To describe the group of children with food problems whose parents sought help from specialist Child health (SpecialBVC) and comparing the parent's perception of food problems before and after completion of contact with SpecialBVC. Also see if the medical and social factors in the child and parent, and various health care processes measures related with the parent's perception of the difficulty of the food problem after finishing the contact. Method: Descriptive, comparative longitudinal study on the already collected material. Results: There was a difference in the experience of the severity of the food problem of parents after completing contact with SpecialBVC. This difference was significant. The study population had a high percentage of maternal depression or other mental illnesses. Many families had a failing network. These factors among parents supports the already done research on breeding problems in children.                                                        Conclusion: Parents perception of the severity of the food problem for both the child and family decreased after contact with SpecialBVC. One explanation may be SpecialBVCs approach that can be transferred in Joycee Travelbees interaction theory. To properly understand the patient seeking care, and thus able to help must first be a relationship-interaction occur. The result is a mutual contact and understanding that health care is based on forward.

Spädbarnskolik är ett vanligt förekommande problem som drabbar vart femte till vart tionde spädbarn i Skandinavien och är en vanligt förekommande orsak till att föräldrar söker sig till barnhälsovården (BHV) för hjälp. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett spädbarn som har kolik. Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie och bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att spädbarnskolik påverkade hela familjen vars vardag ständigt växlade mellan hopp och förtvivlan. Föräldrar till barn med kolik upplevde både fysisk och psykisk påverkan på hälsan. De hade svårigheter att kontrollera sina känslor vilket kunde leda till att barnet far illa. Spädbarnskolik försvårade parrelationen, påverkade relationer inom familjen och minskade föräldrarnas sociala nätverk. Avlastning från familj och vänner, samt stöd från BHV-sjuksköterska hade stor betydelse för föräldrar. Många föräldrar upplevde dock ett bristande stöd från BHV-sjuksköterskan och önskade mer bekräftelse och ökad förståelse från BHV- sjuksköterskan för vad de upplever under spädbarnets kolikperiod. / Infant colic is a common problem that affects every fifth to tenth infant in Scandinavia and is a common reason for parents seeking to child health services for help. The aim of this study was to describe parents' experiences of living with an infant who has colic. The study was conducted as an integrative literature review based on 12 scientific articles. The results showed that infant colic affected the entire family whose living constantly alternated between hope and despair. Parents of children with colic experienced both physical and psychological impact on the health. They had difficulty controlling their emotions, which could cause the child harm. Infant colic complicated partner relationships, affected relationships within the family and reduced parents' social networks. Relief from family and friends, as well as support from the CHC-nurse was of great importance to parents. Many parents, however, felt a lack of support from the CHC-nurse and wanted more confirmation and understanding from the CHC-nurse of what they experienced during the infant's period with colic.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem där vårdbehov och stöd ökat och kan stå för en betydande sjukdomsbörda år 2030. Det krävs mycket arbete för att förbättra hälsan för barn och att investera i barnen är en av de viktigaste sakerna ett samhälle kan göra för att bygga en bättre framtid. Barnhälsovården är till för att möta familjen och barnets behov för att främja hälsa utifrån barnets hela livssituation och i tidigt skede sätta in adekvata åtgärder när ett barn inte mår bra. Psykisk ohälsa för små barn innebär att de har svårigheter som kan hindra dem i deras utveckling.  Motiv: En sjuksköterska på barnhälsovården har en viktig roll för att upptäcka psykisk ohälsa hos barn. Genom att främja barns hälsa och utveckling kan främst beteendeavvikelser uppmärksammas men även avvikelser i olika utvecklingsfaser. Studien kan skapa en förståelse och därmed eventuellt förbättra kvaliteten i vårdmöten med barn och dess familjer. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor i barnhälsovården upptäcker och agerar vid upptäckt av psykisk ohälsa bland barn 0–5 år. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor i barnhälsovården användes för att få innehållsrika data som svarade mot syftet. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultat i studien presenterades i tre kategorier: “Psykisk ohälsa upptäcks genom erfarenhet, tid och genom utvecklingsbedömningar”, “Barns mående påverkas av miljön som de befinner sig i” och “Handläggning av psykisk ohälsa innebär samarbete”. Konklusion: Studien har resulterat till ökad kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans samarbete med familjen och olika instanser för att upptäcka och sätta in åtgärder i tidigt skede för barn 0–5 år med psykisk ohälsa. Att se varje familj genom ett familjefokuserat förhållningssätt och med sjuksköterskans erfarenhet finns det goda förutsättningar att hjälpa barnen. / Background: Mental illness is a growing public health problem where care needs and support have increased and may account for a disease burden in 2030. It takes a lot of work to improve the health of children and investing in children is one of the most important things in a society that can do to build a better future. Child health service is there to meet the family and the child's needs to promote health based on the child's entire life situation and at an early stage to put in place adequate measures when a child is not feeling well. Mental illness for young children offers that they have difficulties that can hinder them in their development. Motive:  A nurse in child health services has an important role to discover mental illness in children. By promoting children's health and development, behavioral deviations can primarily be noticed, but also deviations in different developmental phases. The study can create an understanding and thus possibly improve the quality of care meetings with children and their families. Aim: The aim of the study is to describe how nurses in Child health services discover and act upon detection of mental illness among children 0–5 years. Methods:  Semi-structured interviews were conducted with nurses at the Child health services. Qualitative content analysis was used to obtain content-rich data that matched the purpose.  Result: Results of the study were presented in three categories: "Mental illness is discovered through experience, time and through developmental assessments", "The child's mood is affected by the environment in which it finds itself" and "Managing of mental illness means cooperation". Conclusion: The study has resulted in increased knowledge about nurses at the child health services collaboration with the family and various agencies to detect and implement measures at an early stage for children 0–5 years with mental illness. Seeing each family through a family-focused approach and with the nurses in child health services experience can provide good opportunities to help the children.

Hembesök hos nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för att kunna skapa en god relation. Dessa var; kommunikation mellan familj och distriktssköterska, miljöns betydelse samt maktbalans mellan familj och distriktssköterska. Det framkommer tydligt i resultatet att platsen har stor betydelse för att kunna skapa en god relation mellan distriktssköterska och föräldrar. Distriktssköterskorna ansåg att hemmet underlättar relationsskapandet jämfört med på mottagningen. I diskussionen diskuterar författarna studiens resultat utifrån tidigare forskning. Arbetet avslutas med praktisk tillämpning utifrån framkommet resultat till nytta för distriktssköterskan i sin yrkesroll. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer tre kategorier och tio subkategorier som beskriver BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete. Kategorierna utgörs av den goda starten, stärka föräldrarollen och stödjande insatser. BVC-sjuksköterskorna i studien beskriver det som viktigt och grundläggande att arbeta med samspel och anknytning för att öka barns och föräldrars välmående samt för att gynna barns utveckling. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för BVC-sjuksköterskors arbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Patientens känsla av välbefinnande är relaterat till om det finns en fungerande vårdrelation som utvecklas i ett vårdande möte, mellan vårdare och patient. Vårdrelationen i mötet kan främja eller motverka hälsa. Båda parter i vårdrelationen är aktiva i någon mening och det är distriktssköterskans ansvar att det blir ett vårdande möte. Barnet som besöker vården är, som varje patient i en vårdsituation, utsatt - dels beroende på sårbarhet och dels beroende på underlägsenhet gentemot vårdgivaren, i det här fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, både till andra och till sig själv, rubbas. Barnets delaktighet och förmåga att uttrycka sig är delvis beroende av de vuxna i det vårdande mötet. Kommunikation är av stor betydelse i det vårdande mötet med barn. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor gör för att skapa förutsättningar för ett vårdande möte med barnet på BVC. Metoden för studien är kvalitativ datainsamling i intervjuform. Undersökningsgrupp är åtta distriktssköterskor som arbetat med Barnhälsovård mellan 1,5 och 38 år. Resultatet har framkommit genom kvalitativ innehålls analys. Det visar hur distriktssköterskor erfar sitt görande i det vårdande mötet med barnet. Egenskaper och olika sätt att bemöta påverkar det vårdande mötets innehåll. Egenskaper av vikt är att vara lugn, intresserad, lyhörd och följsam gentemot barnet. Det betyder att de etablerar kontakt genom struktur och förhållningssätt, att de använder kunskap om vad som påverkar barnets välbefinnande och att de är följsamma i mötet. Distriktssköterskorna erfar också att familjen påverkar hur de gör i det vårdande mötet. I diskussionen påtalar vi förhållningssätt, följsamhet och kunskap om barn och deras miljö som betydelsefullt i det vårdande mötet. Den kvalitativa intervjuns betydelse för hur den kan sätta igång reflektion hos den intervjuade diskuteras också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Den nya rollen som förälder är en stor omvälvning i livet. Staten uppmuntrar numera till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen och pappor visar på ett större intresse för barnet och dess utveckling. Föräldrar uttrycker att de vill att mer fokus ska läggas på pappans behov och delaktighet. En av distriktssköterskans uppgifter på BVC är att ta tillvara på hela familjens resurser och stötta hela familjen för att uppnå hälsa och välbefinnande. Mycket forskning kring distriktssköterskans stödjande roll på BVC har fokuserat på kvinnors upplevelse, men inte lika mycket har handlat om männens upplevelse. Därför är det av intresse att undersöka hur pappor upplever mötet med BVC-sköterskan.Syftet med studien är att beskriva pappors upplevelser av mötet med BVC-sköterskan. Sex pappor i Västsverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.Vid innehållsanalysen uppenbarades fyra kategorier som alla innehöll 2-3 subkategorier. De fyra kategorier som presenteras är ”BVC-sköterskans hälsoarbete”, ”En känsla av både trygghet och otrygghet”, ”Önskan om att möta en professionell BVC-sköterska” samt ”Att gå till BVC som pappa”.Överlag var papporna nöjda med mötet med BVC-sköterskan. De upplevde att hon utförde sitt arbete professionellt, och att hon ofta skapade känslor av trygghet och delaktighet. Papporna upplevde allt som oftast stöd i sin föräldraroll, men att deras relation till BVC-sköterskan skiljde sig mot mammans relation till sköterskan. Detta stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Det krävs däremot mer forskning inom området i framtiden, innan det kan dras några slutsatser. Likväl kan vår uppsats användas som en del i en större helhet i forskningen om pappors upplevelser av BVC-sköterskan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska