Bakgrund: Amning är förknippat med en rad hälsofördelar för både mor och barn. Trots detta slutar nära en fjärdedel inom ett par veckor av olika skäl, däribland amningsproblem och upplevelse av bristande stöd. Kvinnor med amningsproblem är i första hand hänvisade till barnhälsovården som har en viktig uppgift i att främja amning och ge stöd vid eventuella problem. För detta behövs kunskap och tillräckligt med tid. Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens erfarenheter av detta arbete kan belysa eventuella förbättringsområden kring stödet till kvinnor med amningsproblem.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med amningsproblem i barnhälsovården. Metod: En kvalitativ design där individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta sjuksköterskor. Urvalet gjordes strategiskt i två regioner i södra och mellersta Sverige. Som analysmetod har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Sjuksköterskor inom barnhälsovården har ett varierande och utmanande arbete utifrån det unika i varje möte. De lutar sig mot sina kunskaper och erfarenheter förvärvade genom olika specialistutbildningar, internutbildningar och antal år inom barnhälsovården. De önskar mer utbildning inom amning. I deras arbete sätts mammans önskan om amning i fokus samtidigt som hänsyn tas till mammans och barnets hälsa. Samarbete i form av överrapportering, rådgivning och möten i tvärprofessionella team för att utbyta information och kunskaper med andra verksamheter är betydelsefullt i sjuksköterskors arbete. Slutsats: Det är viktigt att ha en god kunskapsgrund för att kunna ge stöd och hjälp vid amningsproblem. Utöver detta behöver sjuksköterskor inom barnhälsovården vara lyhörda och kunna möta olika individer utifrån deras unika situation. Samarbete med andra verksamheter är värdefullt och kan förbättras. / Background: Breastfeeding is associated with many health benefits for both mother and child. In spite of that, almost a quarter of women stop breastfeeding within a couple of weeks for various reasons, such as breastfeeding problems and experiencing a lack of support. Women who have problems breastfeeding are primarily referred to paediatric healthcare, which plays an important role to promote breast feeding and to offer support with possible issues. This requires knowledge and enough time. Child health nurses’ experiences in this field can highlight possible areas of improvement regarding support for women with breast feeding problems.  Purpose:To describe child health nurses’ experiences of working with breastfeeding difficulties. Method:A qualitative approach, in which semi-structured interviews were carried out with eight nurses. The selection was made strategically within two regions in southern and central Sweden. Qualitative contentanalysis was used as method for analysis. Results: Thechild health nurse has a varied and challenging job that relates to every unique patient encounter. They rely on their expertise and experience acquired through different specialist medical training, in-house training and number of years in their profession in a Child Health Centre.  More education on breastfeeding is required. Mother’s desire to breastfeed is brought into focus, while the health of both the mother and her baby is taken into consideration.  Collaboration such as handovers, counselling and meetings in interprofessional teams to exchange information and knowledge with other health care providers is an important aspect of child health nurses’ work.  Conclusion: It is important to have a solid knowledge base in order to provide help and support when patients have breastfeeding problems. In addition to this, a child health nurse needs to be responsive and be able to meet different individuals in their particular situation. Collaboration with other health care providers plays a valuable role and can be improved.

No description available.

Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn på barnavårdscentralen (BVC) regelbundet under barnets fem första levnadsår enligt barnhälsovårdsprogrammets riktlinjer. I BHV-sjuksköterskans uppdrag ingår att ge stöd till föräldrar för att ge dem möjlighet att växa in i föräldrarollen. Tidigare forskning visar att föräldrar uttrycker att stödet från BHV-sjuksköterskan är av stor betydelse och att brister i relationen kan leda till osäkerhet i föräldrarollen och en känsla av otrygghet. Syftet med studien var att ta reda på BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar. Åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades kring sina erfarenheter och för att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning. Resultatet visar att genom ett förhållningssätt som bygger på lyhördhet och inkännande och genom att visa intresse och lyssna skapas goda möjligheter för en god relation. Att ge stöd och råd utifrån föräldrarnas behov möjliggör ett vårdande möte. Hembesök som är den första kontakten beskrivs som den viktigaste och värdefullaste förutsättningen när det gäller relationsskapande. För att bygga upp en trygg relation krävs tillgänglighet och kontinuitet. BHV-sjuksköterskor beskriver utmaningen med anmälningsplikt, psykisk ohälsa och kulturella skillnader. När det gäller anmälningsplikten beskrivs vikten av ärlighet och öppenhet gentemot föräldrarna som en viktig faktor. Vid psykisk ohälsa hos föräldrar belyses betydelsen av att tidigt uppmärksamma tecken på detta för att kunna erbjuda stödjande insatser. När det gäller kulturella olikheter framkommer det att språkförbristning kan vara en utmaning när det gäller att skapa en tillitsfull relation. I diskussionen lyfts resultatet utifrån barnets perspektiv och rättigheter utifrån barnkonventionen.

Pappan är central för barnets utveckling, men kunskap och förståelse kring pappans erfarenheter av sin roll saknas. Syftet med litteraturstudien var att utforska och beskriva mannens erfarenheter av sin roll som pappa till barn under sex år. I resultatet ingår 13 kvalitativa artiklar och det framkommer fem teman: hantera biologiska skillnader, föra maskuliniteten vidare, ansvaret som familjeförsörjare och beslutsfattare, strävan efter jämställdhet och involvering samt emotionell och praktisk anknytning. Resultatet består av artiklar från flera länder: Norge, USA, Kanada, Irland, Finland, Tjeckien, Thailand, Polen, Sverige och Ghana. Den geografiska platsen och kontexten tenderar att ha en betydelse för de erfarenheter som män har av papparollen. I samhället behövs en medvetenhet och öppenhet för hur olika pappor erfar sin roll, men kunskapen kan också vara av betydelse för studerande inom olika vårdutbildningar som kan komma att möta pappor inom barnhälsovården. Förslag till fortsatt forskning kan vara hur samkönade par upplever sina föräldraroller. / The father is central to the child´s development, but knowledge and understanding of the father´s experiences of his role are lacking. The purpose of this literature study was to explore and describe the man´s experiences of his role as a father to children under six years old. The study resulted in 13 qualitative articles where five themes emerged: dealing with biological differences, passing on masculinity, responsibility as a family provider and decision-maker, striving for equality and involvement, and emotional and practical connection. The result consists of articles from several different countries: Norway, USA, Canada, Ireland, Finland, Czech Republic, Thailand, Poland, Sweden and Ghana. The geographical place and context tend to be significance for the experience´s men have of the father role. Society requires awareness and openness to how different fathers experience their role, knowledge may also be of importance to students in various health care educations who may come to meet fathers in the child health care. Suggestions for continued research may be how same sex couples experience their parenting roles.

Bakgrund: Då ett barn får uppleva uppmuntran, bekräftelse, positiva och kärleksfulla känslor från sina föräldrar lägger det grunden för utveckling av en god interaktion mellan barn och förälder. Barns skärmanvändning har under de senaste åren ökat och tiden för familjens interaktioner får ge vika.  Syfte: Syftet med studien är att belysa skärmtidens påverkan på barns interaktion med sina föräldrar. Samt frågeställningarna: Vilken betydelse har interaktionen för barns mående och utveckling? Hur kan skärmtid formas till långsiktigt hållbara vanor med stöd av barnhälsovårdssjuksköterskan? Metod: Studien genomfördes med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Litteratur  har sökts i databasen Cinahl. Tretton artiklar från de tio senaste åren inkluderades i syntesen. Resultat: Analysen av det insamlade materialet gav de tre kategorierna; Påverkan på den sociala interaktionen, Negativ påverkan på barnets utveckling samt Barnhälsovårdens roll. Inom dessa kategorier identifierades subkategorierna; Barns skärmtid påverkar interaktionen, Föräldrars skärmtid påverkar barnet, Sömnbrist och stress, Försenad språkutveckling, Stöd till hållbar skärmtid samt Intervention till hållbara vanor. Slutsats: Denna studie visar vikten av föräldrars ansvar gentemot sitt barn. Ansvar för att ge sitt barn de bästa grunder och förutsättningarna till långsiktigt, hälsosamt mående. Skärmtiden i sig kan ses som mindre farlig, under förutsättning att den inte blir för lång och ensidig utan att föräldrarna deltar i aktiviteten. Det väsentliga är hur barnet mår, hur matintaget ser ut, tid för utomhuslek, läxläsning, sociala kontakter och sömnvanor. / Background: When a child receives encouragement, confirmation and positive, loving feelings from his parents, it provides the basis for the development of good interaction, between child and parent. Children's screen use has increased in recent years and the time for family interactions has decreased. Purpose: The purpose of the study is to shed light on the impact of screen time on children's interaction with their parents. And the questions: What significance does the interaction have for children's mood? How can screen time be shaped into long-term sustainable habits with the support of the child health care nurse’s? Method: The study was conducted using a systematic literature study. Results: The analysis of the collected material yielded the three categories; Impact on social interaction, Negative impact on the child's development and the role of child health care. Within these categories, the subcategories were identified; Children's screen time affects the interaction, Parents' screen time affects the child, Sleep deprivation and stress, Delayed language development, Support for sustainable screen time and Intervention for sustainable habits. Conclusion: This study shows the importance of parents' responsibility for their child. Specifically, responsibility for giving your child the best foundations and conditions for a long-term, healthy mood. The screen time itself can be seen as harmless, as long as the child's mood is monitored.

Bakgrund: Psykiska besvär beskrivs som uppkomst av symtom såsom oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller annan sorts psykisk obalans. Psykisk ohälsa kan påverka vårdnadshavarens förmåga att vara känslomässigt tillgänglig och kan bli otillräcklig. Barnens behov riskerar då att hamna i skugga av vårdnadshavarens problem och behov. Studier visar på samband mellan obehandlad depression hos modern samt kognitiva och beteendemässiga underskott hos barnet. Detta kan leda till anknytningssvårigheter som ger svårigheter i känsloreglering, men att anknytningsmönstret kan förändras och utfallet av de negativa konsekvenserna minskas genom att sätta in insatser tidigt. Under barnets första tid är det dock helt beroende av familjen, vilket leder till vikten av att BVC-sköterska i barnhälsovården har ett familjeperspektiv. Motiv: BVC-sköterskan har en betydande roll i att uppmärksamma barn och vårdnadshavare med psykisk ohälsa för att stödja föräldraskapet tidigt och värna barnet. Därför är det viktigt att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av att möta vårdnadshavaren med psykisk ohälsa för att få kunskap i hur barn uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn och vårdnadshavare, där vårdnadshavaren har psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier “Att uppmärksamma vårdnadshavarnas mående”, “Att stödja föräldraskapet”, “Att vara professionell” och “Att synliggöra barnets situation”. Konklusion: BVC-sköterskorna uttrycker en osäkerhet just kring psykisk ohälsa och att identifera omsorgsbrist, medan resultatet visar att de i stor utsträckning gör just detta. Studier på effekter av utökat samarbete mellan psykiatrin och barnhälsovården föreslås.

Bakgrund: Känslorna kring att bli moder för första gången är många, allt frånglädje till negativa känslor. Många mödrar är oroliga över barnets välmående samtkring om de beter sig normalt, och behöver stöd och bekräftelse på att de tar handom sitt barn på rätt sätt. Detta stöd kallas för det individuella stödet och det fårföräldrarna via barnhälsovårdssjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa förstagångsmödrars upplevelser av stödfrån barnhälsovårdssjuksköterskan under barnets första levnadsår.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes med sjuförstagångsmödrar. Datamaterialet analyserades genom tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysarbetet resulterade i fyra kategorier: Att hamna mittemellan,Tillgänglighet, BHV - en öppen famn och Det sociala nätverket.Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskorna är bra på att stötta mödrar i sittföräldraskap. Mer stöd hade kunnat ges första veckan kring vart familjerna skavända sig, tills barnhälsovården helt tagit över. Det är en stor trygghet attbarnhälsovården finns att vända sig till. Att ha en föräldragrupp betyder mycketför mödrar, att kunna stötta varandra och umgås med mödrar i samma situation. / Background: The feelings of being a mother for the first time are many, fromhappiness to negative feelings. Many mothers are worried about the child´swellbeing and if the child acts normally, and needs support and confirmation thatthey take care of the child in the right way. This support is called the individualsupport and the parents get it through the child health nurse.Aim: The aim of the study was to illustrate first time mothers experiences ofsupport from the child health nurse during the child´s first year.Method: A qualitative semi-structured interviewstudy were conducted with sevenfirst time mothers. The data was analysed through thematic content analysis.Result: The analysis work were resulted in four categories: To be inbetween,Accessibility, CHC – an open arm and The social network.Conclusion: The child health nurses are good at supporting mothers in theirparenthood. It would be good to give more support the first week, so the familiesknow where to turn to, until the child health clinic fully taken over. It is a bigsafety to be able to turn to the child health clinic. To have a parent group means alot to mothers, to be able to support each other and keep company with mothers inthe same situation.

Bakgrund: I Sverige är det är ungefär 13 % av alla nyblivna mammor som drabbas av en postpartumdepression (PPD), och 5 % av dessa mammor drabbas av en svår och djupare PPD. Tillståndet påverkar inte bara mammorna utan kan få konsekvenser även för spädbarnet och övriga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva nyblivna mammors upplevelser av PPD och vilket behov av stöd de önskar från BHV. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades efter sökning i databaserna PubMed, Cinahl, SweMed och Psycinfo. Huvudresultat: Mammorna med PPD beskrev att de upplevde att det var svårt att prata om sitt mående. De upplevde rädsla för att bli betraktade som “dåliga mammor” och att inte klara av att ta hand om sitt barn. De önskade regelbundna besök för att kunna ställa frågor, få bekräftelse samt skapa en god relation med BHV-sjuksköterskan. Mammorna upplevde stöd från BHV-sjuksköterskan när hen lyssnade och inte var stressad och när de fick möjlighet att dela sina erfarenheter vilket medförde upplevelser av trygghet. Slutsats: Vårdande samtal kan hjälpa mammor i moderskapet och med deras mående. BHV-sjuksköterskan har unika möjligheter att stödja mammor och deras partners då de träffar mödrarna regelbundet under barnets första år. Stödjande samtal, regelbundna besök och förståelse för mammorna kan leda till ett hälsosamt moderskap. / Background: In Sweden, approximately 13% of all new mothers suffer from postpartum depression (PPD), and 5% of these mothers suffer from severe and deeper PPD. The condition can have consequences not only for the mother herself but also for the infant and other family members. Aim: The aim of this literature overview was to describe new mothers' experiences of PPD and what support they want from BHV. Method: Twelve qualitative scientific articles that were included after searching the databases PubMed, Cinahl, SweMed and Psycinfo. Main results: The mothers experienced that PPD meant it was difficult to talk about their state of mind. They also feared being considered as ‘bad mothers’ and as not being able to take care of their child. They wanted regular visits to the CHS nurse to ask questions, to be confirmed and to create a good relationship with the nurse. The mothers felt support from the CHS nurse when the nurse listened and were not stressed, allowing the mothers to share their experiences, which were perceived as security. Conclusion: Caring conversations can help mothers in motherhood and with PPD. The CHS nurse has unique opportunities to support mothers and partners as they meet the mothers regularly during the child's first year. Supportive conversations, regular visits and understanding for the mothers can lead to a healthy motherhood.

Barnets gråt är en naturlig del i utvecklingen och minskar när barnet blir äldre. Föräldrarnas hälsa och självförtroende påverkas negativt av den fortsatta gråten och gråten är en av de vanligaste frågorna föräldrarna lyfter inom barnhälsovården. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att trösta sitt gråtande barn under två år. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och innehåller 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrarna oftast är oförberedda på hur de upplever gråten och utvecklar olika strategier och metoder för att trösta barnet. Stöd från familj och utomstående, samt stöd från distriktssköterskan hade stor betydelse för föräldrarna. Föräldrarna sökte aktivt information via internet. När gråten blev överväldigande kunde en oro hos föräldrarna för att skada barnet finnas. Många föräldrar upplevde dock ett bristande stöd från distriktssköterskan och saknade ett mer lätt överskådligt informationsmaterial kring gråten. Förslag på en ökad kunskap hos distriktssköterskan och en utveckling av befintligt material, för att möta föräldrarnas behov av stöd. / The baby's cry is a natural part of its development but decreases as the child ages. Parents' health and self-confidence are negatively affected by the continued crying and crying is one of the most common questions parents raise with child health care. The studies purpose was to describe parents' experience of comforting their crying child under two years. The study was conducted as a systematic literature study with an inductive approach and contains 11 scientific articles. The results show that parents are often unprepared for how they experience crying and develop different strategies and methods to comfort the child. Support from family and outsiders, as well as support from the district nurse was of great importance to the parents. Parents actively sought information through the internet. When the crying became overwhelming, there could be a concern among the parents about harming the child. Many parents, however, experienced a lack of support from the district nurse and a more manageable information material about crying. Suggestions for an increased knowledge in the district nurse and a development of existing material, to meet the parents' need for support.

Bakgrund: Små barn spenderar allt mer tid framför digitala skärmar. Enligt WHO:s riktlinjer rekommenderas ingen skärmtid för barn under två år. Folkhälsomyndigheten saknar riktlinjer angående skärmtid, de anser att samtida forskning inte uppnått tillräckligt tydliga slutsatser. Barnhälsovården har som uppdrag att följa barn från födsel till skolstart. Barnhälsovården följer barns utveckling, arbetar hälsofrämjande och fungerar som stöd för familjen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva Barnhälsovårdssjuksköterskorserfarenhet av digitala levnadsvanors påverkan på barns utveckling. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. En skriftlig datainsamling gjordes genom frågeformulär med öppen karaktär. Informanterna var elva Barnhälsovårdssjuksköterskor. Resultat: Flera tydliga mönster framträdde hur skärmtid påverkade barnen ur ett utvecklingsperspektiv som bildade resultatets åtta underkategorier samt dessa fem kategorier; Skapar ett beteende som är att likna vid beroende, svårighet att föra dialog och samspela, påverkan på ordförrådet, stödjer anpassning till det digitala samhället och lär sig att hantera och sätta ord på känslor. Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenhet beskriver att skärmtid kan ha en påverkan på barns utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna bör uppmärksamma signaler på beroende, anknytningsproblematik, språkförsening och samspelssvårigheter för att kunna ge råd om hur skärmtid disponeras för barn. / Background: Young children spend more and more time in front of digital screens. According to WHO guidelines, no screen time is recommended for children under two years of age. Folkhälsomyndigheten lacks guidelines regarding screen time, they believe that contemporary research has not reached sufficiently clear conclusions. Child health care is tasked with following children from birth to the start of school. They follow children`s development, work to promote health and act as support for the family. Aim: The aim of the study was to describe child health care nurses' experience of the impact of digital living habits on children's development. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. A written data collection was done through open-ended questionnaires. The informants were eleven child health care nurses´. Results: Several clear patterns emerged in how screen time affected children from a developmental perspective that formed the results´ eight subcategories as well as these five categories; Creates behavior that is similar to addiction, difficulty in dialogue and interaction, impact on vocabulary, supports adaptation to the digital society and learns to manage and put emotions into words. Conclusion: The child health nurses' experience describes that screen time can have an impact on childrens´ development. The child health nurses´ should pay attention to signs of addiction, attachment problems, language delay and interaction difficulties in order to be able to give advice on how screen time is allocated for children.