Background:  Existing research shows that both biological and social factors contribute to early language development. Reading out loud and active interplay with infants and toddlers have been highlighted as positive factors for development of understanding and vocabulary. The preschool functions as an equalizing environment, as it provides equal opportunities for children with various life conditions to develop their language skills. However, there are notable differences in language development in children from homes with low and high income and education levels, respectively. The Språkstegen project has therefore been implemented as an intervention. The basic idea of Språkstegen is that the child service nurses, who conduct the home visits at month 8, introduce a book gift, which is read aloud for the child in active interplay. The nurses also provide parents with tools and information to support the activity. Aims: The aim is to understand child service nurses’ experiences of participating in a project that seeks to improve the language development of infants and toddlers. Method: Data collection has been conducted through semi-structured interviews of child service nurses. The collected data have been transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The collection was delimited to public and private health care facilities in Blekinge county, Sweden. Results: The respondents are positive towards Språkstegen as intervention. They report that parents and children are satisfied, and that parents are inspired by the possibilities with early reading and the tools available for stimulating interplay during reading. Conclusions: Språkstegen makes it possible to reach more parents and provide knowledge and tips to support early language development through active interplay and reading aloud. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat att det finns både biologiska och sociala faktorer som påverkar små barns språkutveckling. Högläsning och aktivt samspel med barn från tidig ålder har lyfts upp som en positiv faktor både för språkförståelse och ordförråd. Förskolan fungerar som en utjämnande verksamhet, då barn från med olika livsvillkor ges lika möjlighet att utveckla sitt språk. Det finns dock tydliga skillnader avseende språkutvecklingen mellan barn från hem med hög respektive låg utbildningsnivå och ekonomisk status. Projektet Språkstegen har därför lanserats som en intervention. Språkstegens grundläggande idé är att BHV-sjuksköterskorna som utför hembesöket och barnets åttamånaderskontroll också introducerar en bok. Under besöket läser BHV-sjuksköterskan bokgåvan högt för barnet och samtalar också med föräldrarna om läsningens och det aktiva samspelets betydelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att medverka i ett projekt med avsikten att förbättra språkutvecklingen hos små barn. Metod: Datainsamling har utförts via semistrukturerade intervjuer av BHV-sjuksköterskor. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och har därefter analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen begränsades till offentliga och privata vårdcentraler i Blekinge län. Resultat: Respondenterna är positiva till Språkstegen som intervention och rapporterar att föräldrar och barn är nöjda samt att många blivit inspirerade av möjligheterna med tidig läsning och verktygen för att förbättra samspelet med barnet under läsning. Slutsats: Språkstegen gör det möjligt att nå fler föräldrar och ge dem kunskap och tips för att stötta barnens språkutveckling genom interaktiv högläsning. Projektet bidrar också till att ge föräldrarna en bättre förståelse för vikten av samspel med barnet genom högläsning.

Bakgrund Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling. Uppsala universitet har genomfört en studie som kartlägger förskolebarns hälsa och beteende. Tidigare forskning har visat att anknytning och engagemang hos föräldrar har samband med barns hälsa och beteende. Syfte           Syftet var att studera om faktorer såsom sociodemografisk bakgrund och hälsa hos föräldrar och deras 3-åriga barn hade påverkan på förälderns samspel och engagemang i sitt barn. Metod                       Studien var en tvärsnittsstudie. data samlades in via frågeformulär till föräldrar om barns och föräldrars hälsa och föräldraskap vid treårsbesöket på barnavårdscentraler (2013–2016). Chi-2 test användes som analysmetod. Resultat Resultatet visade att mammor (n=2879) hade ett bättre samspel och engagemang än pappor (n=2516). Pappor som hade bättre samspel och engagemang var mer praktiskt engagerade. Föräldrar som läste för sina barn hade ett bättre samspel och engagemang. Mammor som inte gått föräldrakurs hade i större utsträckning bättre samspel och engagemang. Sociodemografiska faktorer såsom födelseland, antal barn och utbildningsnivå var likaså associerade med samspel och engagemang. För mammor fanns även samband gällande ålder och civilstånd. Bättre psykisk hälsa var kopplat till bättre samspel och engagemang hos båda föräldrarna. Pappor som skattade sitt barns hälsa som dålig skattade i högre utsträckning sämre samspel och engagemang. Barns psykiska hälsa och beteende var associerat med graden av samspel och engagemang hos båda föräldrarna. Slutsats                                                                                                                         Samspel och engagemang var associerat med hälsa och beteende, men studiedesignen kan inte ange orsakssamband. Barnhälsovården bör medvetandegöras om faktorer som är associerade med sämre samspel och engagemang för att uppfylla målen.

Bakgrund: Prematur födsel är ofta kopplat till en rad olika konsekvenser både på kort och på lång sikt. Det kan vara allt ifrån svåra lungsjukdomar och hjärnblödningar till problem med vikt, tillväxt och utvecklingsförseningar. Prematurfödda barn och deras föräldrar vårdas ofta en längre tid på neonatalavdelning innan de får komma hem. Väl hemma är det sedan barnhälsovården som tar över uppföljningen av familjen tills dess att barnet blir fem år gammalt. Barnhälsovården bedriver en hälsofrämjande verksamhet med fokus på det friska. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever en bristande kunskap om prematuritet bland sjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården. Barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheterna av att möta prematurfödda barns föräldrar är däremot sparsamt efterforskat.Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldern/föräldrarna till ett prematurfött barn.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 BHV-sjuksköterskor. Materialet analyserades genom en innehållsanalys.Resultat: Resultatet beskrevs i fyra kategorier Det var fördelaktigt med god kunskap i mötet, Oro kunde försvåra mötet, BHV-sjuksköterskan hade strategier för att främja mötet och Det finns potential att förbättra mötet. Slutsats: Det finns begränsat med forskning kring BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att möta prematurfödda barns föräldrar. Studiens resultat visar dock att det finns flera utvecklingsmöjligheter för att förbättra mötet såsom ett gemensamt överlämningsmöte, förbättrad utbildning och ett ökat samarbete med neonatal hemsjukvård. / Background: Premature birth is often linked to a variety of consequences on short and long term. It can be anything from severe lung diseases and brain haemorrhages to problems with weight, growth and developmental delays. The premature child and their parents are often treated for a longer time at the neonatal ward before they can return home. Once at home the child health care takes over the follow-up of the family until the child turns five years old.Child health care conducts and promotes health activities with focus on the healthy child. Previous research shows that parents experience a lack of knowledge concerning prematurity among health care nurses. On the other hand, the meeting between the child health care nurse and the parents of premature born children is limitedly investigated. Aim: The aim was to illustrate the experiences of child health nurses of the encounter with a parent/parents of a premature born child. Method: Semi-structured interviews were made with 17 child health care nurses. The material was analyzed with a content analysis. Result: The result was described in four categories It was beneficial to have good knowledge in the meeting, Concerns could make the meeting more difficult,The child health care nurse had strategies to promote the meeting and There is potential to improve the meeting.Conclusion: There is limited research regarding the child health care nurses’ experiences in the encounter with parents to premature born children. However, the result shows that there are several development opportunities to improve the encounter such as an in common handover meeting, improved education and an increased cooperation with the neonatal home care.

Bakgrund: Ett för tidigt fött barns tarmar och matsmältningsapparat är inte färdigutvecklade och de kan drabbas i större utsträckning av mag-tarmproblem. Att vårdpersonal har kunskap om upplevelser och stöd kring för tidigt födda barns magbesvär är viktigt. Syfte: Att beskriva för tidigt födda barns mag-tarmbesvär ur föräldrarnas perspektiv samt beskriva vilket stöd som gavs av vårdgivaren. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats. Data analyserades med en tematisk nätverksanalys. Data bestod av loggboksblad samt skriftliga kommentarer från mödrar. Totalt antal mödrar som inkluderades i denna studie var 148, totalt antal loggboksblad var 133 och 56 skriftliga kommentarer. Resultat: Ett globalt tema, två organisationsteman samt åtta basteman identifierades. De två organisationsteman som framkom var: föräldrarnas upplevelser kring sitt för tidigt födda barn med magbesvär samt Vårdgivarens stöd och föräldrarnas upplevelse och effekt av detta stöd. Det globala temat som framkom var: Vikten av att bli lyssnad på, få stöd, och rätt information i en utsatt situation. Slutsats: Det finns ett behov av individuellt anpassat stöd hos föräldrar till för tidigt födda barn med magbesvär. Trygghet skapades då det upplevdes att vårdgivarna hade god tillgänglighet, var kunniga inom området och gav adekvata rekommendationer. Den stress och oro hos föräldrarna som barnets magbesvär medförde kunde minskas med hjälp av att bli lyssnad på, få individuellt stöd och rätt information. / Background: A prematurely born infant’s intestines and digestive system is not fully developed and may suffer of gastrointestinal problems. It is important that health care staff have knowledge of experiences and support regarding premature born infants. Purpose: To describe preterm infant’s gastrointestinal problems from a parents perspective as well as the type of support provided by medical provider. Method: The study was carried out with a qualitative/descriptive analysis of collected data. Data comprised of 133 logbook notes as well as 56 written comments from the mothers. In total 148 mothers were included in the study. Result: One global theme, two organisational themes and eight base themes were identified. The two organisational themes emerged: Parents experience of their prematurely born infant’s stomach problems and Medical providers support and parents experience and the effect of that support. The global theme emerged: The importance of being listened to, receive support and the correct information in a compromised situation. Conclusion: There is a need for individually tailored support for parents of premature infants with stomach problems. Security was created when parents experienced that the medical providers provided good accessibility, were knowledgeable in the area and made adequate recommendations. The stress and anxiety of the parents caused by the infants stomach problems could be alleviated by being listened to, receive individual support and correct information.

Bakgrund: Barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av ohälsa genom hela livet. Ett flertal projekt har prövats i arbetet med proportionell universalism, vilket innebär att generella åtgärder anpassas till prioriterade gruppers behov. Ett exempel på detta arbete är utökade hembesök inom barnhälsovården som utförs tillsammans med familjestödjare från Socialtjänsten. Utvärderingar av tidigare projekt med utökade hembesök inom barnhälsovården har visat på goda långsiktiga resultat. Att studera personalens upplevelser av att arbeta i samverkan med utökade hembesök kan bidra till en djupare kunskap kring utvecklingen av arbetssätt för att främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors och familjestödjares upplevelser av att i samverkan arbeta med utökat hembesöksprogram. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare från barnhälsovård och socialtjänst i Västra Götalandsregionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Personalens upplevde att arbetet med utökade hembesök har givit bättre samverkan tvärprofessionellt som även kunde utnyttjas i det övriga dagliga arbetet. Arbetssättet beskrevs ta extra tid och resurser jämfört med traditionellt barnhälsovårdsarbete. För att framgångsrikt arbeta på detta sätt krävdes ett personligt intresse för förebyggande arbete. Resultatet visade att arbetssättet synliggjorde och neutraliserade socialtjänstens resurser för att kunna hjälpa fler med den rådgivning och det stöd som fanns att tillgå. Slutsats: Personalen upplevde att samverkan hade givit en ökad kunskap om respektive professioner och en lättare kommunikation dem emellan. Hembesöken upplevdes bidra till en mer avslappnad relation till familjerna och synliggjorde samhällets stödjande resurser. / Background: Children who grow up in socio-economic vulnerability are at greater risk of suffering from ill health throughout their lives. Several projects have been tested in within the frame of proportional universalism, which mean that general measures were adapted to the needs of priority groups. An example of such work is extended home visits in child health care services, which are carried out by child health care nurses in collaboration with family caregivers from the Social Services. Evaluations of previous projects with extended home visits in child health care have shown good long-term results. Studying the staff's experiences of working in collaboration with extended home visits can contribute to a deeper understanding for methods to promote health. Aim: The purpose of this study was to describe child health care nurses and social workers experiences of working with extended home visiting program in collaboration. Method: Semi structured interviews were conducted with 11 informants from child health care and social services in the Western part of Sweden. Qualitative content analyzis was used to analyze the interviews.Results: The staff experienced that working with extended home visits showed that it has provided better cross-professional collaboration that could also be utilized in the other daily work. This approach took extra time and resources compared to traditional child health work. To work successfully in this way, a personal interest in preventive work was required. The result showed that the working method made visible and neutralized the resources of the social services to help more people with the counseling and support that was available. Conclusion: The staff experienced that the collaboration provided increased knowledge of the respective professions and facilitated communication between them. The home visits contributed to a more relaxed relationship with the families and made visible the supportive resources of the community.

Studiens övergripande syfte var att bidra med kunskap om samverkan mellan förskola och barnhälsovård (BVC) gällande tidigare insatser. I dagsläget finns ingen lagstadgad samverkan i förskolan likt skolans elevhälsa och det saknas nationella riktlinjer för hur förskolan ska samverka med andra stödfunktioner såsom BVC. Därför görs idag olika tolkningar av vad detta samverkansuppdrag innebär. Studiens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i Axelsson och Bihari Axelssons klassificering av fyra integrationsformer. Vidare har deras visualisering av begreppen autonomi och fusion varit en utgångspunkt för att identifiera olika sätt att organisera samverkan. Specialpedagogiska perspektiv och det salutogena perspektivet har använts för att förstå betydelsen av samverkan, vilka hinder som kan uppstå samt för att tolka och förstå det främjande och förebyggande arbetet. Studien tillämpar en hermeneutisk forskningsansats och empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som omfattar åtta specialpedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet pekar på att organiseringen av samverkanstillfällena kan identifieras som interprofessionella möten. Vidare visar det på att uppföljning är ett utvecklingsområde då det råder brist på återkoppling samt gemensam dokumentation. Detta kan härledas till de sekretessbestämmelser som professionerna omfattas av. Det framgår att samverkan bidrar till att ge barn rätt stöd i tid och att tvärprofessionellt kunskapsutbyte är betydelsefullt för att skapa en helhetsbild av barnets behov. Det framgår även att goda relationer är en förutsättning för att vårdnadshavarna ska ge sitt samtycke så att ärendet kan  lyftas vid samverkan. Det främjande arbetet kopplas till de insatser som erbjuds genom samverkan medan det förebyggande arbetet handlar om att sprida och bevara kunskap som erhålls vid samverkanstillfällena. Resultatet pekar också på att det tar tid att etablera en fungerande struktur, skapa samsyn och förståelse för varandras professioner.

Background: Children's screen usage has increased in recent years and parents' screen usage has strong association with children's screen usage. When the specialist nurse works based on family-centered nursing, conversations about screen usage can include the whole family. Purpose: To describe specialist nurses' experiences of working with children’s screen usage in Child Health Services.  Method: The study was conducted with qualitative design with inductive approach. Totally 11 specialist nurses in Child Health Services were interviewed. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze that data material. Results: The analysis of the interview material collected led to two categories, dialogue and reflection and the challenges of screen usage.  Within these categories seven subcategories were identified. There was an opportunity to talk about children's screen usage in parental groups and health visits. Specialist nurses described that there were challenges depending on the parents' approaches to screen usage and that the screen competed with children's other activities. Conclusion: This study showed the importance of specialist nurses in child health services bringing up the topic of screen through dialogue and reflection with children and parents. Screen usage was described as a difficult subject and there were challenges in the work. / Bakgrund: Barns skärmanvändning har ökat de senaste åren och föräldrars skärmanvändning har starkt samband med barns skärmanvändning. När specialistsjuksköterskan arbetar utifrån familjecentrerad omvårdnad kan samtal om skärmanvändning inkludera hela familjen. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns skärmanvändning inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 11 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Analysen av det insamlade intervjumaterialet ledde fram till två kategorier, dialog och reflektion samt skärmanvändningens utmaningar. Inom dessa kategorier identifierades sju subkategorier. Det fanns möjlighet att samtala om barns skärmanvändning i föräldragrupper och vid hälsobesök. Specialistsjuksköterskor beskrev att det fanns utmaningar beroende på föräldrars inställningar till skärmanvändning samt att skärmen konkurrerade med barns andra aktiviteter. Slutsats: Denna studie visade vikten av att specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården tar upp ämnet skärmanvändning genom dialog och reflektion med barn och föräldrar. Skärmanvändning beskrevs som ett svårt ämne och att det fanns utmaningar i arbetet.

Bakgrund: Att komma i gång med en fungerande amning är individuellt. För en del kvinnor fungerar det utan vidare hinder, medan det för andra kan uppstå problem.Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenhet av att stödja kvinnor när amningen inte fungerar. Metod: En kvalitativt intervjustudie som genomfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, varav tre underkategorier tillföll varje enskild huvudkategori: Orsaker till att amningen inte fungerar; fysiologiska faktorer; krav som ställs på den ammande kvinnan; den ammande kvinnans egna förväntningar. När amningen inte fungerar; stödja kvinnan i sitt beslut; betydelsen av att normalisera alternativen till helamning; betydelsen av stöd från partner och närstående. Specialistsjuksköterskans stöd till den ammande kvinnan; erfarenheter av att ge stöd; samverkan i vårdkedjan; utmaningar för att kunna ge ett bra stöd. Konklusion: När amningen inte fungerade för den ammande kvinnan var det betydelsefullt att barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd ett kravlöst och lyhört bemötande samt avsatte tillräckligt med tid för att kunna skapa trygghet och förtroende. / Background: Getting started with a functioning breastfeeding is individual. For some women it works without further barriers while for others it can be difficult. Purpose: To shed light on the child health care nurse's experience of supporting women when breastfeeding does not work. Method: A qualitative interview study conducted with the support of a semi-structured interview guide. The data analysis was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories, of which three subcategories belonged to each individual main category: Reasons why breastfeeding does not work; physiological factors; demands placed on the breastfeeding woman; the breastfeeding woman's own expectations. When breastfeeding does not work; support the woman in her decision; the importance of normalizing alternatives to fulltime breastfeeding; the importance of support from partners and relatives. The specialist nurse's support for the breastfeeding woman; experience of providing support; collaboration in the care-chain; challenges to provide good support. Conclusion: When breastfeeding did not work for the breastfeeding woman, it was important that the child health care-nurse offered an unpretentious and responsive treatment and set aside enough time to be able to create security and trust.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn inbegriper svårigheter med insomning och sömnkontinuitet. Omkring 20-30% tros ha sömnproblem, där 5-6% är svåra och ihållande. Det kan leda till att livskvaliteten försämras för föräldrar. Följden av sömnbrist har ett samband med utmattning, stress och depression. Barnhälsovården (BHV) har en viktig roll i att bedöma sömnproblem och vägleda föräldrar. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever att BHV inte har tillräcklig kunskap gällande sömnproblem hos barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser kring sömnproblem hos barn. Metod: Insamling av data genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (n=11). Rekrytering utfördes via sociala medier genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt metoden beskriven av Burnard m.fl. (2008). Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Barnets sömnproblem är livsförändrande och Barnhälsovården brister kring sömn samt sex underkategorier. Dessa är: Känslan av att bli överrumplad, Sömnbristens konsekvenser för förälderns hälsa, Upplevelser av mognad och förändring över tid, Känslan av att inte bli tagen på allvar, Okvalificerade råd och Otillräcklig kunskap om barns sömnproblematik. Konklusion: Föräldrar upplever att barnets sömnproblem har en omfattande påverkan på familjen. Utifrån föräldrars upplevelser finns det utrymme för förbättring av BHVs kompetens, handläggning och bemötande, där det centrala är att barnets sömnproblem upplevs bli generaliserat. Slutsatsen är att när en generalisering av barnets sömnproblem inte upplevs rimlig för situationen, kan det leda till att BHV missar kärnan i bedömningen kring omfattningen av barnets sömnproblem. / Background: Sleep problems in children include difficulties with sleep onset and sleep continuity. About 20-30% are thought to have sleep problems, with 5-6% being severe and persistent. This can lead to a deterioration in the quality of life for parents. The consequence of sleep deprivation is associated with exhaustion, stress and depression. Child health care service (CHCS) has an important role in assessing sleep problems and guiding parents. Previous research shows that parents feel that CHCS lacks knowledge about sleep problems in children. Aim: The purpose of the study was to elucidate parents' experiences of sleep problems in children. Method: The data was collected digitally through semi-structured interviews with parent’s (n=11). Recruitment took place via social media through a convenience sampling. The data was then analysed according to the method of qualitative content analysis described by Burnard et al. (2008). Result: The analysis resulted in two main categories: The child's sleep problems are life-changing and Child Health Care is inadequate regarding sleep and six subcategories. These are: The feeling of being caught off guard, The consequences of sleep deprivation on the parent's health, Experiences of maturity and change over time, The feeling of not being taken seriously, Unqualified advice and Insufficient knowledge of children's sleep problems. Conclusion: Parents' experience is that the child's sleep problems have a wide-ranging impact on the family. Based on parents' experiences, there is room for improvement of CHCS's competence, handling and treatment, where the key is that the child's sleep problems are perceived to be generalized. The conclusion is that when a generalization of the child's sleep problems is not perceived as reasonable for the situation, it can lead to CHCS missing the core of the assessment about the extent of the child's sleep problems.

Bakgrund: WHO rekommenderar att amning ska initieras till barnet under den första timmen efter födseln och helamning exklusivt under barnets första sexmånader. Därefter rekommenderas amning med tilläggskost i minst två år. Amning har flera positiva effekter på hälsan hos både mamman och barnet. Att arbeta med amningsstöd inom primärvården omfattar både vägledning och rådgivning till föräldrar och hör till specialistsjuksköterskans uppgift. Syfte: Syftet var att belysa mammors upplevelser av amningsstöd inom primärvården. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. 15 kvalitativa artiklar inkluderades och hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Nursing & Allied Health Premium. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” och analyserades med utgångspunkt i Burnard’s tematiska analysmetod beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Vid analysen av de valda artiklarna har två huvudteman identifierats: “Otillräckligt amningsstöd” och “Tilltron till stödet” som presenteras med underteman. Faktorer som bland annat vårdpersonalens kunskap och engagemang, tidsbrist och brist på personcentrerad vård påverkade upplevelsen av amningsstödet. Slutsats: Primärvården erbjuder otillräckligt amningsstöd och brist på personcentrerad vård till ammande kvinnor. Vårdpersonalens bemötande är av betydelse för stödet och det finns behov utav att vårdpersonal inom primärvården erbjuder mer och individanpassat amningsstöd. / Background: WHO recommends that breastfeeding should be initiated to a baby within the first hour after the birth and exclusive breastfeeding during the first six months of the child’s life. After that solid foods and breastfeeding is recommended for at least for two years. Breastfeeding have various positive health effects for both the mother and the baby. Working with breastfeeding support in primary care includes both guidance and counceling for parents and is part of the specialist nurse’s task. Aim: The aim was to describe mothers experiences from breastfeeding support in primary health care. Method: The literature review was based on a qualitative method with a systematic approach. 15 qualitative articles were included and retrieved from the Cinahl, Pubmed and Nursing & Allied Health Premium databases. The articles were quality reviewed based on SBU’s review template “Assesment of studies with qualitative methodology” and was analyzed based on Burnard’s thematic analysis method described Bettany-Saltikov and McSherry’s. Results: In the analysis of the selected articles, two main themes have been identified: “Insufficient breastfeeding support” and “Confidence in the support” which are presented with sub-themes. Factors such as the carestaff’s knowledge and commitment, lack of time and lack of person-centred care affected the experience of breastfeeding support. Conclusion: Primary care offers insufficient breastfeeding support and a lack of person-centred care for breastfeeding women. The care staff’s approach is important for the support and there is a need for care staff in primary care to offer more and individually adapted breastfeeding support.