Bakgrund: Hembesök till alla nyblivna föräldrar är grundläggande inom svensk barnhälsovård (BHV). Enligt det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet ska alla familjer erbjudas två hembesök från barnhälsovården, det första när barnet är nyfött och det andra när barnet är åtta månader. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll inom barnhälsovården som genom ett nationellt program erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar men också riktade insatser till barn med särskilda behov i syfte att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Få svenska studier finns som beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenheter av hembesök då barnet är 8 månader. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa BHV- sjuksköterskors erfarenheter av hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod och nio BHV-Sjuksköterskor inom Västragötalandsregionen har intervjuats. Resultat: BHV-sjuksköterskorna var positiva till att vara i barnets och familjens hemmiljö. I hemmiljön kunde information, råd och stöd tydligare ges samt kopplas till barnet och familjens miljö lättare än vid mötet på BVC. Hembesöket gav BHV-sjuksköterskan möjlighet skapa sig en helhetsbild av familjen samt relationen till familjen upplevdes djupare. Slutsats: Hembesöket när barnet är åtta månader upplevdes värdefullt och gav ett mervärde till BVH -sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Även en bättre förståelse för familjen skapades när BHV sjuksköterskan såg familjen i sin hemmiljö. Hinder för att utföra hembesöken skildrades även som brist på tid och personal. / Background: Home visits to all new parents are fundamental in Swedish child health care. According to the new National Child Health Program, all families must be offered two homevisits from the child health care service, the first when the child is newborn and the other when the child is eight months. Child health nurses (CHN) has a central role in child health care, which through a national program offers initiatives to all children and their parents but also directed efforts to children with special needs in order to promote children's health, well-being and development. Few Swedish studies are available that describe the CHN´s experience of home visits when the child is 8 months old. Aim: To highlight child health nurses experience of home visits when the child is 8 months old. Method: A qualitative descriptive content analysis with inductive approach has been used as an analysis method and nine CHN´s within the Province of Västra Götaland (Sweden) have been interviewed. Result: The result showed that the child health nurses were positive to be in the child's and family's home environment. In the home environment, information, advice and support could be given more clearly and directly connected to the child and the family's environment, this more easily than during the meeting at the Child Health Centre. The home visit gave the CHN´s the opportunity to create an overall picture of the family and the relationship with the family was deeper. Conclusion: The Child Health Nurses' of this study describe the home visit when the child is 8 months as valuable and that it provided added value to the CHN´s health promotion work. Also, a better understanding of the family was created when the CHN´s saw the family in their home environment. Obstacles to performing home visits were also portrayed by the CHN´s as lack of time and practical obstacles.

Bakgrund: Barnhälsovården finns till för att främja alla barns hälsa, allsidiga utveckling och välbefinnande. Sjuksköterskans uppdrag inom barnhälsovården är att tidigt grundlägga god kontakt med båda föräldrarna till det nyfödda barnet samt främja båda föräldrarnas delaktighet i omvårdnaden av barnet. Som stöd för främjande av en jämställd vård infördes år 2018 ett enskilt samtal även med den ickefödande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever det enskilda samtalet med den icke-födande föräldern. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med stöd av semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier framkom i analysen. Följande kategorier presenteras: (i) Bättre kontakt med den icke-födande föräldern, (ii) Stort intresse för samtalet, (iii) Att kunna stärka föräldern i sin nya roll, och (iv) Att bekräfta betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga. Konklusion: Införandet av det enskilda samtalet för den icke-födande föräldern har gjort att BVCsköterskan får möjlighet att grundlägga en bättre relation till den icke-födande föräldern och på så sätt utforma ett stöd som innebär en jämställd vård till hela familjen. / Background: The Child Health Care’s (CHC) aim is to enable all children's right to health, versatile development and wellbeing. It is important that the CHC-nurse early in the care of the newborn child develops a good relationship with both parents to create better possibilities for good health for the entire family. As a support for the CHC-nurses to be able to present an equal care for both parents a one on one conversation with the father/non-birth parent is offered when the newborn is about 3- 5 months old. Aim: The aim was to study the CHC-nurse’s experiences of the one on one conversation with the non-birth parent. Method: The study was conducted with a qualitative descriptive method including semi-structured interviews and qualitative content analysis. Result: The result is presented in the following categories: Better contact with the non-birth parent, Great interest for the conversation, To be able to support the parent in their new situation, To confirm the relevance of both parents being equally important. Conclusion: The introduction of the one on one conversation with the non-birth parent has increased the possibilities for the CHCnurse to found a better relationship with the non-birth parent. This increases the chances to offer equal care for the entire family.

Bakgrund: Socialt stöd och avlastning från familj och vänner samt nätverk med andra nyblivna föräldrar att dela upplevelser med, är betydelsefullt för nyblivna mammors psykiska hälsa. Coronapandemin (SARS-CoV-2) har medfört strikta restriktioner, främst gällande social distans till andra människor. Det har inneburit begränsningar för nyblivna mammors möjlighet till socialt stöd och nätverkande vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Sjuksköterskor inom barnhälsovården möter dessa mammor, men det är oklart hur de upplever att pandemin påverkar mammornas psykiska hälsa. Motiv: BHV-sjuksköterskor spelar en viktig roll i identifiering och behandling av psykisk ohälsa hos nyblivna mammor. Det saknas idag tillräckligt med kunskap om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan, likaså saknas kunskap om hur BHV-sjuksköterskorna påverkas i sitt arbete relaterat till pandemin och de nyblivna mammornas psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors upplevelser av den psykiska hälsan hos nyblivna mammor relaterat till coronapandemin. Metod: Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor och insamlad data bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier; Upplevelser av oro och Upplevelser av förändring, som i sin tur kunde sammanföras i ett övergripande tema; Upplevelse av ovisshet. Konklusion: För BHV-sjuksköterskor har coronapandemin medfört en upplevelse av oro för nyblivna mammors psykiska hälsa till följd av isolering, ensamhet och rädsla. Vidare upplevdes också en oro för barnens utveckling och en osäkerhet kring det egna arbetet. Framtida forskning inom ämnet skulle kunna fokusera på åtgärder för att minska den sociala isoleringen. Förslagsvis gällande betydelsen av virtuella möten och träffar utomhus samt betydelsen av BHV-sjuksköterskans förändrade arbetsrutiner.

Bakgrund: Förberedandet av barn inför vaccinering innefattar aktivt förebyggande och lindrande av smärta då det ses som del i god omvårdnad. Det kan nås via flera olika smärtlindrande interventioner som är; fysiologiska, farmakologiska, psykologiska och/ eller injektionstekniska. Trots att intramuskulärt injicerat vaccin är den erkänt vanligaste källan till procedurrelaterad smärta hos friska barn visar internationella studier att smärtlindrande interventioner vid vaccination ej praktiseras rutinmässigt. Syfte: Studien syftar till att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer (n=14) som analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering: Att barnet blir tryggt, Att barnet handhas snabbt och effektivt, Att barnet smärtlindras och Att barnet byter fokus. Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskor tillämpar en kombination av olika interventioner för att minska obehag hos spädbarnet i samband med vaccination. Trots det var det flera evidensbaserade interventioner som inte tillämpades i särskilt hög utsträckning. Vidare forskning behövs som studerar varför vissa verksamheter förbereder spädbarn inför vaccinering i enlighet med evidensbaserad kunskap och andra inte. Därtill behövs forskning för att identifiera lämpliga utbildningsinsatser så att förberedelsen av spädbarn inför vaccinering optimeras. / Background: The preparation of children for vaccination includes active prevention and alleviation of pain as it is seen as part of good nursing care. It can be accessed through several different pain-management interventions which are; physiological, pharmacological, psychological and/or injection techniques. Although intramuscularly injected vaccine is recognized as the most common source of procedure-related pain in healthy children, international studies show that pain-management interventions during vaccination are not routinely practiced. Purpose: The purpose of this study was to illuminate child health service-nurses experiences of preparing infants for vaccination  Method: Data were collected through semi-structured interviews (n=14) which were analyzed according to the method of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the identification of four categories that highlight the child health service nurse's experiences of preparing infants for vaccination: That the child feels safe, That the child is handled quickly and efficiently, That the child is relieved of pain and That the child changes focus. Conclusion: Child health service-nurses apply a combination of different interventions to reduce discomfort in the infant during vaccination. Despite that there were several evidence-based interventions that were not applied to a very high extent. Further research is needed that studies why some child health service units prepare infants for vaccination in accordance with evidence-based knowledge and others do not. In addition, research is needed to identify suitable educational interventions so that the preparation of infants for vaccination is optimized.

Bakgrund: Barnhälsovården är en stor del i folkhälsoarbetet där mycket av arbetet handlar om att tillgodose barns rätt till hälsa. Covid-19-pandemin har orsakat störningar i hälso- och sjukvården samt påverkat familjer och barn och riskerar att påverka folkhälsan negativt. Ett eventuellt minskat utbud och efterfrågan av barnhälsovård kan påverka barns hälsa på både kort och lång sikt. Tidigare forskning är fortfarande ganska ny men visar på att barn och föräldrars mående blivit påverkat av pandemin. För att få ytterligare förståelse för hur BHV-sjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande i liknande situationer vid framtida kriser krävs fler studier ur BHV-sjuksköterskans synvinkel. Syfte: Att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande under covid-19-pandemin. Metod: En enkätstudie genomfördes, en webb-enkät delades på sociala medier. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och sammanställdes med hjälp av beskrivande statistik samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Påverkan på arbetet genom ändrade arbetssätt, Arbete i enlighet med riktlinjer och rekommendationer & Ändrade relationer och behov hos barn och föräldrar, vilka är underbyggda av nio underkategorier. Slutsats: Pandemin har påverkat BHV-sjuksköterskans arbete. Nya arbetssätt har fått tagits fram, vissa har fungerat bättre än andra. Det hälsofrämjande arbetet har kunnat fortsätta trots försvårande omständigheter. / Background: Child Health Services is a major part of public health and the main focus is to meet children´s right to health. Whereas the COVID-19 pandemic has caused disruptions to health services, affecting families and children and threatens to have a negative impact on public health. A possible reduced supply and demand of Child Health Services can affect children´s health in both short and long term. Previous research is still fairly new but shows that children and parent´s well-being has been affected by the pandemic. To gain further understanding of how the Child Health Care nurses can work to promote health in similar situations in future crises, more studies are required from the Child Health Care nurse´s point of view. Aim: To describe Child Health Care nurse´s experience of working to promote health during the COVID-19-pandemic. Method: A survey study was conducted; a web survey was shared on social media. The questionnaire contained both closed and open questions. The closed questions were compiled with descriptive statistics and the open questions were analyzed with qualitative content analysis. Results: The results revealed three main categories: Impact on work through changed working methods, Work in accordance with guidelines and recommendations & Changed relations and needs of children and parents, which are substantiated by nine subcategories. Conclusion: The COVID-19 pandemic has affected the work of Child Health Care nurses. New ways of working have been developed where some ways were better than others. The health promotion work has been able to continue despite aggravating circumstances

Bakgrund: Ett barn kan behöva vård på NVA av olika anledningar. För att familjen ska känna trygghet inför transitionen till hemmet krävs god planering och samverkan i hela vårdkedjan, från NVA till BHV. Det skapar förutsättning för att främja hälsa hos familjen. Föräldrar är med stöd av specialistsjuksköterskan viktiga för barnets utveckling och välbefinnande. Tidigare forskning visar att föräldrar som är delaktiga i sitt barns omvårdnad blir trygga att själva vårda barnet vilket stärker anknytningen och kan leda till en kortare vårdtid på NVA. Specialistsjuksköterskan är den som har kunskap om transitionens innebördoch kan anpassa stöd efter familjens behov för att bibehålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av transition från neonatal vårdavdelning till hemmet. Metod: En scoping review som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framkom; Utskrivningens betydelse för framtiden, En förändrad livsvärld och Föräldrars behov. Det första temat består av tre subteman; Att känna glädje och oro inför hemgång som belyser föräldrars ambivalenta känslor kopplade till transition till hemmet och vikten av kompetent vårdpersonal för att föräldrar ska känna trygghet. Att inte känna sig inkluderad som pappa visar på pappors känslor av att inte bli inkluderade i sitt barns vård som gör att de upplever en svårighet att stötta sin partner och barn. Att förbättra transitionen till hemmet belyser föräldrars olika perspektiv av förberedelse inför transition. Det andra temat innehåller tre subteman; Att vara i sin hemmiljö beskriver föräldrars erfarenheter av att komma hem med sitt barn. Att få nya perspektiv på livet belyser föräldrars upplevelse av att bli föräldrar först när barnet kommer hem men också upplevelser av att kunna leva vidare efter transitionen. Att vilja skydda barnet innehåller upplevelser och erfarenheter av att skapa en vardag med barnet. I det tredje temat framkom två subteman; Att få stöd i sin föräldraroll beskriver olika former av stöd som föräldrar upplever i transitionen och Strategier för att hantera situationen tar upp metoder som föräldrar fann stöd genom. Slutsats: Det kan innebära en stor utmaning för föräldrar att få ett barn som behöver vård på NVA. Transitionen till hemmet behöver förberedelse. Föräldrar upplevde trygghet och kände mindre ambivalens när de fick stöd och vägledning från vårdpersonal. Föräldrar som gjorts delaktiga i sitt barns omvård på NVA kunde uppleva transitionen mer glädjefylld än de som inte fått den erfarenheten. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i att underlätta transitionen för föräldrar för att de ska känna sig trygga och säkra i att själva vårda barnet hemma. Ytterligare kompetens och stöd från specialistsjuksköterskan behövs för att transitionen ska upplevas trygg och säker för föräldrar. / Background: There can be various reasons for a child needing care in neonatal care unit. Forthe family to feel secure before the transition to home, good planning and cooperation is required throughout the continuity of patientcare, from neonatal care unit to children healthcare services. It creates conditions for promoting health in the family. Parents, with the support of the nurse specialist, are important for the child’s development and well-being. Previous research shows that parents who are involved in their child’s care become confident in caring for the child themselves, which strengthens the connection and can lead to a shorter period of care at the neonatal care unit. The nurse specialist is the one who has knowledge of the meaning of the transition and can adapt support to the family’s needs to maintain health. Aim: The aim was to describe parents’ experiences of the transition from neonatal care unit to home. Method: A scoping review that was analysed with qualitative content analysis. Results: Three main themes emerged in the result; The importance of the transition, A changed life world and Parents’needs. The first theme consists of three subthemes; Feeling joy and anxiety before going homewhich highlights parent’s ambivalent feelings connected to the transition home and the importance of competent healthcare professionals for parents to feel security. Not feeling included as a father shows fathers’ feelings of not being included in their child’s care, which makes them experience difficulty in supporting their partners and child. Improving the transition to the home highlights parents’ different perspectives of preparation for transition.The second theme contains three subthemes; Being in their home environment describes parents’ experiences of coming home with their child. Gaining new perspectives in lifehighlights parents’ experiences of becoming parents when the child comes home, but also experiences of being able to continue living after the transition. Wanting to protect the childincludes experiences and perspectives of creating a daily life with the child. In the third theme, two subthemes emerged; Getting support in the parental role describes different types of support that parents experience during the transition and Strategies to handle the situationexplain methods that parents found support through. Conclusion: It might imply a great challenge when parents get a child in need of care at neonatal care unit. The transition to home needs preparation. Parents experienced security and felt less ambivalence when they get through nursing staff got support and guidance. Parents who been involved in their child’s care in the neonatal care unit experienced the transition more joyous than parents who was not involved. The nurse specialist has an important role in facilitating the transition. To make the parents secure and safe taking care of their child at home. Further competence of parents’experiences requires in both neonatal care units and in child health services.

Bakgrund: Barnhälsovården har funnits i Sverige sedan 1937, sedan dess är flera studier gjorda för att utveckla barnhälsovården och stärka föräldraskapet. Tidigt hembesök stärker relationen mellan förälder och BVC sköterska och är uppskattat av föräldrarna. Syfte: Syftet med examensarbetet var att jämföra förstföderskor och omföderskors förväntningar och upplevelser av barnhälsovårdens innehåll de första två månaderna. Metod: Prospektiv longitudinell kohortstudie användes och resulterade i projekt ”Föda barn i Västernorrland”, delmaterial från de två inledande frågetillfällena, från mitten av graviditeten och uppföljande två månader efter barnet fötts, ingick i examensarbetet. Resultat: I examensarbetet inkluderades 918 kvinnor, jämförelse gjordes mellan förstföderskor och omföderskor som visade att förstföderskor värderade subjektiv upplevelse, (SU) lägre än omföderskor, lika så upplevd verklighet (UV) i alla frågor men när det gällde prata BB—vård och få stöd och råd de första två månaderna fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan förstföderskor och omföderskor. Balanserad kvalitet eller mer bedömde förstföderskor och omföderskor i frågan om att få prata om föräldrarollen samt att få ställa egna frågor. Slutsats. En betydande stor del av förstföderskorna upplevde bristande kvalitet vid information om amning/uppfödning samt när det gällde att få prata förlossning och BB—vård,vilket bör studeras ytterligare. / Background: Child health services have been in place in Sweden since 1937, since then has several studies been done to develop child health care and strengthen parenting. Early home visits strengthen the relationship between parent and child health care nurse and appreciated by the parents. Aim: The aim of the degree project was to compare first-time mothers and women who are a multiple expectations and experiences of the contents of child health care during the first two months. Method: Prospective longitudinal cohort study was used and resulted in project "Giving birth in Västernorrland", submaterial from the two initial questions, from the middle of pregnancy and follow-up two months after the child was born, was included in the degree project. Results: The degree project included 918 women, a comparison was made between first-time mothers and women who are a multiple which showed that first-time mothers valued Subjective experience (SU) lower than women who are a multiple. Perceived reality (UV) in all matters but when it came to talking BB care and getting support and advice the first two months significant difference between first-time mothers and women who are a multiple. Balanced quality or more assessed first-time mothers and women who are a multiple on the issue of getting to talk about the parental role and to ask their own questions Conclusion: A significant proportion of first-time mothers experienced a lack of quality in information about breastfeeding/rearing, as well as in getting to talk about childbirth and postpartum care, which should be studied further. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Barnhälsovårdssjuksköterskornas uppgift är att arbeta för att främja barns hälsa och utveckling. De ska identifiera och initiera lämpliga åtgärder vid problem i barns hälsa och utveckling. I deras uppdrag ingår även att vara ett stöd för barnet och föräldrarna. När Covid-19 pandemin spreds påverkades hela världens befolkning och även hälso- och sjukvården berördes av den uppkomna situationen. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheter av att ge barn och deras föräldrar stöd under Covid-19 pandemin. En kvalitativ metod med en fenomenologisks ansats användes. Öppna intervjuer tillämpades för att besvara studiens syfte. Vid analysen av intervjuerna användes en kvalitativ beskrivande innebördsanalys. Resultatet visade att essensen av fenomenet som undersöktes var att förmågan att bibehålla stödet gav nöjdhet. Essensen av fenomenet byggs upp av två innebördsteman, Betydelsen av att vara flexibla och Möta ett behov av ökat stöd. Slutsatsen är att det är nödvändigt att vara flexibel vid en pandemi och att stöd behöver utökas och kunna ges i olika former till barn och föräldrar. / The task for specialist nurses in health care service for children is to promote children´s health and development. They must identify and initiate appropriate interventions when there is problem in children's health and development. Their mission also includes being a support for the child and the parents. When Covid-19 pandemic spreads, the entire world's population was effected and health care was also effected of the upcoming situation. The purpose of the study was to describe the child health care nurse's experiences of providing support to children and their parents during the Covid-19 pandemic. A qualitative method with a phenomenological approach was used. Open interviews were applied to preserve the purpose of the study. In the analysis of the interviews, a qualitative descriptive meaning analysis was used. The results showed that the essence of the phenomenon of study was that the ability to maintain support provided satisfaction. The essence of the phenomenon is built up by two main themes, The importance of being flexible and Meeting a need for increased support. The conclusion is that it is necessary to be flexible in the event of a pandemic and that support needs to be expanded and given in various forms to children and parents.

Bakgrund: Omsorgssvikt mot barn är ett globalt problem. Omsorgssvikt under barndomen ger i många fall konsekvenser hela livet, framförallt i form av psykisk ohälsa. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att bedöma barns hälsa och utveckling samt identifiera riskfaktorer.  Motiv: Tidigare studier visar att barnhälsovårdssjuksköterskor upplever det utmanande att identifiera och anmäla när barn får bristande omsorg därför kan det finnas ett intresse att belysa dessa erfarenheter i ljuset av ett systematiskt bedömningsinstrument. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att oroa sig för att barn får bristande omsorg. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor från två familjecentraler och tre barnavårdscentraler i norra Sverige deltog. Data samlades in genom kombinerade intervjutekniker, narrativ, “think-aloud” och reflekterande. Datan analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I analysen framträdde fyra kategorier och ett övergripande tema, att göra sig uppmärksam vilket innebar att det upplevdes ansvarsfullt med risk att missa att barn far illa. Intuition och kunskap medförde att de anade oråd. De försökte bedöma barnets situation genom att försöka ta reda på mer information och ta hjälp av andra. Erfarenhet och ett systematiskt bedömningsinstrument upplevdes underlätta bedömningen. De agerade genom att själva försöka stödja familjerna eller anmäla till socialtjänsten. Orosanmälan kunde väcka känslor och det fanns en ovisshet hur de skulle agera. De blev känslomässigt berörda i mötet med familjerna och beskrev en känsla av att det inte är lönt vilket ledde till att det var svårt att lämna bakom sig. Konklusion: Att möta barn som får bristande omsorg är en svår uppgift för sjuksköterskorna men ett systematiskt bedömningsinstrument kan vara till hjälp i bedömningen. / Background: Child maltreatment is a global problem. The most common consequence of maltreatment is mental illness that follows them throughout life. Child health nurses have an important task in assessing children's health and development and identifying various risk factors. Motive: Previous studies show that child health nurses find it challenging to identify and report when children receive inadequate care, therefore there may be of interest to illuminate these experiences in the light of a systematic assessment instrument. Aim: To illuminate child health nurses' experiences of worrying about children receiving inadequate care. Methods: Qualitative method with an abductive approach. Eight child health nurses from two family centers and three childcare centers in northern Sweden participated. Data were collected through combined interview techniques, narrative, “think-aloud” and reflection. The data was analyzed using inductive qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in for categories and one an overarching theme: to pay attention, which meant that it was perceived as responsible with the risk of missing these children. Intuition and knowledge meant that they sensed that something was not right. They tried to assess the child's situation by trying to find out more information and seek from others. Experience and a systematic assessment instrument were perceived to facilitate the assessment. They acted by trying to support the families themselves or reporting to social services. The report of concern could arouse emotions and there was uncertainty as to how they would act. They were emotionally affected in the meeting with the families and described a feeling that it is not worth it, which made it difficult to leave behind. Conclusion: Meeting maltreated children entails a difficult task for the nurses, but a systematic assessment instrument can be helpful in the assessment.

Bakgrund: Hos barn i åldern noll till fem år är feber ett vanligt symtom vid sjukdom. Det är därför viktigt att vårdnadshavare förstår betydelsen av egenvård för att kunna ta hand om sitt barn i sin hemmiljö. Syfte: Syftet var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans preventiva arbete för barn med feber. Metod: Vald metod var kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer av 11 specialistutbildade sjuksköterskor innefattande distriktssköterskor samt sjuksköterskor med specialistutbildning inom hälso- och sjukvård av barn och ungdomar. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) i både privat samt regional regi deltog från två Halländska kommuner. Resultat: Tre kategorier: Information till vårdnadshavare, stöd till vårdnadshavare och egenvårdsrådgivning utgjorde resultatet. Därefter tillkom underkategorier. Likvärdigt resultat har kunnat ses hos deltagande BHV-sjuksköterskor. Konklusion: Slutsatsen var att majoriteten av BHV-sjuksköterskorna ansåg att det fanns ett stort behov av egenvårdsutbildning om barn med feber för vårdnadshavare. Goda kunskaper om egenvård av barn med feber kan troligtvis förhindra en del besök till akutmottagning. / Background: In children aged zero to five years, fever is a common symptom of illness. It is therefore essential that the caregiver understands the importance of self-care to effectively care for their child at home. Aim: The aim was to illuminate the preventive efforts of the child health care nurse for children with fever. Method: The chosen method was qualitative design with an inductive approach. Interviews of 11 specialist nurses including district nurses and nurses with specialist training in health care of children and adolescents. Child health Care nurses (CHC nurses) in both private and regional management participated from two municipalities in Halland. Results: Three categories: Information to guardians, support to guardians and self-care counselling constituted the result. Subcategories were then added. Similar results have been seen in participating child health nurses. Conclusion: The conclusion was that the majority of the child health care nurses felt there was a significant need for self-care education regarding children with fever for caregivers. Good knowledge of self-care of children with fever can probably prevent some visits to the emergency department.