Background: Parents turn to child health nurses for advice and support. The organization therefore needs to be available. The role of the child health care nurses is to promote the health of children and families, which includes supporting families based on general and individual needs. There are risk factors for children's health, including mental illness, violence and migration. It is important that authorities in society collaborate to actively reduce these risk factors. Social services should work to give children and young people a safe upbringing. The family counselor is part of the social service. The family counselor acts at the family center, as well as the child health care nurses, and here they can interact with children and families based on their respective assignments.  Aim: The purpose of this study was to describe the child health care nurses and family counselor's experiences of collaboration in home visits to families with a child eight months of age.  Method: A descriptive design, an inductive approach with qualitative interviews analyzed with qualitative content analysis was used. Results: The experience of the child health care nurse and family counselor is that organizational prerequisites allow collaboration and family adapted home visits can give children and families a better back-up. When organizational prerequisites exist, and home visits can be based on the individual family needs, child health care nurses and family counselors experience that collaborating at home visits can be supportive for children and families in the moment and over time and provide better support for children and families

<p>Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration.</p> / <p>Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.</p>

Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration. / Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is “parent support”. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and “BB” care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days. This change created new demands for the information given to new parents by the child health care nurse. The author used a qualitative content analysis and carried out six interviews. The informants were midwives and child health care nurse from different clinics. The result show that today’s information society have resulted in parents being very well informed, and the informants see it as part of their parent support means helping parents to find valid information in the flow of information available. This confirms research which show that much of the information parents gather themselves on the internet is incorrect. The need for experienced personal available for advice and support has also increased with reduced time spent at the hospital. However, research show that mothers value the advice available from their mothers just as high as that given by healthcare personal. The study also shows that those involved in parent support needs to be open to differences between parents. / Samhället har skyldighet att erbjuda föräldrar stöd i olika former, ett exempel på sådant stöd är föräldrastöd. Syftet med denna studie har varit att beskriva barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna. Sedan 1970-talet har den Svenska förlossnings och BB-vården förändrats genom att vårdtiden efter att ett barn är fött har kortats ned från i genomsnitt sex dagar till i genomsnitt två dagar. Denna förändring ställer andra krav på den information som barnmorskor och BVC-sjuksköterskor delger nyblivna föräldrar. Författaren använde sig av en kvalitativ innehållsanalys och genomförde sex intervjuer. Informanterna var barnmorskor från BB och BVC-sjuksköterskor från olika vårdcentraler. Resultatet visar att dagens informationssamhälle har resulterat i att föräldrar är mycket pålästa och informanterna upplever att en del av föräldrastödet innebär att hjälpa föräldrar att hitta rätt bland all information. Detta bekräftar forskningen som visar på att mycket av den information som föräldrar inhämtar själva från Internet är direkt missvisande. Med nedkortade vårdtider efter förlossningen har även behovet för föräldrar att dygnet runt kunna rådfråga erfaren personal ökat. Forskning visar dock att mammor värderar den information de kan inhämta från sina mammor lika högt som den de får från hälso- och sjukvårdspersonal. Studien visar också att de som bedriver föräldrastöd behöver vara öppna för olikheter föräldrar emellan.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier samt nio underkategorier. Huvudkategorierna är: Utsatthet utifrån ett distriktssköterskeperspektiv. Distriktssköterskan värnar om familjen. Distriktssköterskans engagemang.  Slutsats: Distriktssköterskors intervention i arbetet med utsatta barn och deras familjer, kan underlättas genom att tydliggöra deras yrkesansvar för relationen till familjerna. Då skapas förutsättning för att familjerna kommer med barnen till BHV, vilket möjliggör att distriktssköterskan kan värna och stödja barnet och familjen. / Background: The knowledge that children are exposed to child abuse or neglect affects humans strongly. Child maltreatment is when an adult exposes a child to physical or mental violence, sexual assault, abuse or neglect, and failure to meet the child´s basic needs. District nurse's role in child health care is to reduce harmful stress on the families with children, and to reduce health problems for families and provide support and care to children and parents. The Aim of this study was to explore district nurses experiences in working with vulnerable children and their families, and how the district nurse support and treat the family. Method: Eight district nurses were interviewed and a qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze data. Results: This study results in three main categories and nine sub-categories. The main categories are: Vulnerability from a district nurse perspective. The district nurses protect the family. District nurse's engagement: Conclusion: District nurse's interventions in daily work with vulnerable children and their families, has to be facilitated by clarifying their professional liability of the relationships with families. That will provide the families to come with their children to the child health care, and enable the district nurses to protect and support them.

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisades i olika tre teman. Resultat: Faktorer som påverkade den transkulturella vårdrelationen i Barnhälsovården var BVC-sköterskans förmåga att kommunicera, bemötandet och förhållningssättet samt den kulturella kompetensen. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna påverkade möjligheterna att skapa trygghet och förtroende i den transkulturella vårdrelationen. BVC-sköterskans bemötande och förhållningssätt hade betydelse inte bara för utgången av hälsovårdsarbetet utan även för invandrarfamiljens inställning till integration. Kulturell kompetens påverkade BVC-sköterskans möjligheter att se varje invandrarfamilj individuellt snarare än som en representant för sin kulturgrupp. Slutsats: För att möjliggöra en förtroendefull och trygg transkulturell vårdrelation i Barnhälsovården ställs inte bara krav på BVC-sköterskans skicklighet i att finna bra vägar för kommunikation, utan även på förmågan att praktiskt kunna omsätta sin kulturella kompetens samt insikt om betydelsen av att ge ett vänligt, empatiskt och individuellt bemötande åt invandrarfamiljen. / Background: The primary child health care services (PCHC services) plays an important part in the Swedish public health work. One fifth of the enrolled children have at least one parent born outside of Sweden. The majority of the PCHC nurses finds the interaction with the immigrant families stimulating but also recognizes difficulties. The aim: was to illuminate factors that influence the PCHC nurse's transcultural caring relationship with immigrant families in PCHC services. Method: The study was conducted as a literature review and based upon eleven scientific articles which were quality assessed and analyzed. The result was reported in three different themes. Result: Factors affecting the transcultural caring relationship in the PCHC services were the PCHC nurse's ability to communicate, the reception and approach and the cultural competence. Discussion: Communication difficulties affected the possibilities to create trust and confidence in the transcultural caring relationship. The PCHC nurse's reception and approach had implications not only for the outcome of the health care work but also for the immigrant family's attitude towards integration. Cultural competence affected the PCHC nurse's possibilities to see each immigrant family individually rather than as a representative of their cultural group. Conclusion: To enable a safe and trusting transcultural caring relationship in the PCHC services it’s necessary that the PCHC nurse has good communication skills, is able to use and incorporate cultural competence and understands the importance of providing a friendly, empathetic and individual approach to the immigrant family.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt genomfördes. Artikelsökning genomfördes i elva olika databaser. Sökningen genererade i 20 resultatartiklar som bearbetades systematiskt. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna kategorier: BVC-sjuksköterskans stödjande faktorer, BVC-sjuksköterskans hindrande faktorer, Föräldrarnas påverkan och BVC-sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet diskuterades utifrån Nola J Penders omvårdnadsteori. Konklusion: BVC-sjuksköterskor påverkas av olika faktorer som har betydelse för det hälsofrämjande arbetet. För att uppnå framgång i det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att föräldrar är involverade och har insikt i barnets rådande överviktsproblematik. BVC-sjuksköterskor efterfrågar mer utbildning i kommunikation samt mer kunskap om hur övervikt och fetma ska hanteras inom barnhälsovården. För att vidareutveckla BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete för överviktiga och feta barn krävs mer forskning inom området. / Background: Children are entitled to receive support that enables their good health. Support and guidance are fundamental aspects in the child health care. An early identification of weight problems is essential because the measures should be implemented in early childhood. To reduce the development of cardiac diseases and diabetes, it is important that the child health care nurse works actively against children with weight problems and obesity. Various factors can affect the child health care nurse in health promotion. Awareness concerning these factors are important in order to develop and improve health promotion. The aim was to illustrate the factors that may affect the child health care nurse´s health promotion for children with weight problems and obesity. Method: An integrative literature review was performed. Article search was conducted from eleven different databases. The search generated 20 articles that were processed systematically. Result: The results are presented on the basis of the analysis presented originated categories: child health care nurse supportive factors, child health care nurse impeding factors, the influence of parents and child health care nurse approach. The results were discussed according to nursing theorist Nola J. Pender´s theory. Conclusion: Child health care nurses affected by various factors that are important for health promotion. To achieve success in health promotion, it is important that parents are involved and have an insight into their child's current weight problems. Child health care nurses feel they need more training in communication and more knowledge about how weight problems and obesity should be handled within child health care. To help develop the child health care nurse health promotion for children with weight problems and obesity further research is required.

Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker trots att forskningen visar på fördelar med amning. Flertalet faktorer påverkar mammans val att amma. Distriktssköterskan på barnavårdscentralen ska stödja föräldrar i föräldraskapet för att gynna en allsidig utveckling för barnet.  Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor på barnavårdscentralen. Utifrån kvalitativ innehållsanalys analyserades det insamlade materialet. Resultat: Huvudfynden för studien var att flera aspekter inverkade på amningens utfall. Amningsstöd var viktigt för att etablera amning eftersom amning kunde medföra utmaningar för mamman. Slutligen belystes utmaningar för distriktssköterskan när amningsstöd skulle ges, så som tidsbrist, kunskapsbehov och vikten av att vara lyhörd inför mamman.  Slutsats: Amning är komplicerat och mamman har inte alltid en bild av amning som speglar verkligheten. Distriktssköterskan har en viktig roll att stötta mamman till en fungerande amning. Tidsbrist, ej samstämmiga amningsråd och brist på fortbildning skapar utmaningar för distriktssköterskan i att ge amningsstöd / Background: Even if research show that breastfeeding has positive health effects the breast feeding rates are declining. Many factors influence the mothers’ choice in breastfeeding. The District Nurses role at the child health care center is to support parents in parenthood to promote all around healthy development for the child.  Aim: The aim of the study was to illuminate the District Nurses experience of giving breastfeeding support at the child health care center.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used for the study. The data collection was conducted through semi-structured interviews with ten District Nurses at the child health center. A qualitative content analysis was used to analyse the gathered material.  Findings: The key findings for the study was that many aspects had an impact on the mothers’ choice to breastfeed. Breastfeeding support was important to establish breastfeeding because with breastfeeding challenges arose for the mother. There were also challenges for the District Nurse in the shape of lack of time, need of knowledge and the importance in being perceptive of the mothers needs.  Conclusion: The conclusion shows that breastfeeding is complicated and the mother doesn’t always have a reality-based image of breastfeeding. The District Nurse has a key role in supporting the mother to breastfeed successfully. Lack of time, inconclusive breastfeeding advice and lack of continuous education created challenges to give breastfeeding support for the District Nurse.

Bakgrund: Barn som far illa är ett omfattande problem och bidrar till allvarliga konsekvenser för barnet. Barnhälsovårdssjuksköterskor är många gånger de enda utanför familjen som träffar barn under sex år regelbundet och har därför en viktig roll i att uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa. Samverkan mellan professionella är viktigt i situationer där barn misstänks fara illa, tidigare studier har dock visat att det finns brister i samverkan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av samverkan mellan professionella vid misstanke om att ett barn far illa. Metod: En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskorintervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier. Kategorin ”Välfungerande samverkan för barnets bästa” beskrev att samverkan var betydelsefullt i det förebyggande arbetet. Det var viktigt att få råd och stöd av kollegor och andra professioner. I arbetet användes flerpartssamtal för att tillvaratapå andra professioners kunskaper. Kategorin ”Hinder för samverkan” beskrev attbristen av återkoppling från socialtjänsten upplevdes som ett problem. Vidare beskrevs att avsaknad av resurser påverkade samverkan negativt. Ytterligare hinder för samverkan var då barnhälsovårdssjuksköterskorna och andra professioner saknade gemensamma mål.  Slutsats: Samverkan är extra viktig i det förebyggande arbetet, men det finns behov av utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna efterfrågar gemensamma mål för samverkande professioner. Hinder för samverkan är avsaknad av återkoppling och bristande resurser / Background: Child maltreatment is a major problem and contribute to serious consequences for the child. Child health care nurses are often the only ones outside the family who meet children under the age of six regularly and that’s why they have an important role to notice child maltreatment. In situations where children are victims of child maltreatment, is collaboration between professionals important.Previous studies have shown that there are obstacles in the interaction between professionals. Aim: The aim of the study is to describe child health care nurses’ experiences of collaboration between professionals in case of child maltreatment. Method: A qualitative method with an inductive approach was used for the study. Data was collected through semi-structured interviews. Eight child health carenurses were interviewed. The collected material was analyzed based on a qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in two categories and six subcategories. The category “Well-functioning collaboration for the best interests of the child”described that collaboration was important in the preventive work. It was important to get advice and support from colleagues and other professionals. Multi-party conversations were used to apply other professionals’ knowledge. The category “Obstacles for collaboration” described that the lack of feedback from social services was experienced as a problem. It was further described that a lack of resources had a negative effect on collaboration. Additional obstacles for collaboration were when the child health care nurses and other professionals didn´thave common goals.  Conclusion: Collaboration is considered especially important in the preventive work, but there is a need for development. The child health care nurses demand common goals for collaborating professionals. Barriers to collaboration are a lack of feedback and a lack of resources.

Bakgrund: Hembesök till alla nyblivna föräldrar är grundläggande inom svensk barnhälsovård (BHV). Enligt det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet ska alla familjer erbjudas två hembesök från barnhälsovården, det första när barnet är nyfött och det andra när barnet är åtta månader. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll inom barnhälsovården som genom ett nationellt program erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar men också riktade insatser till barn med särskilda behov i syfte att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Få svenska studier finns som beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenheter av hembesök då barnet är 8 månader. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa BHV- sjuksköterskors erfarenheter av hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod och nio BHV-Sjuksköterskor inom Västragötalandsregionen har intervjuats. Resultat: BHV-sjuksköterskorna var positiva till att vara i barnets och familjens hemmiljö. I hemmiljön kunde information, råd och stöd tydligare ges samt kopplas till barnet och familjens miljö lättare än vid mötet på BVC. Hembesöket gav BHV-sjuksköterskan möjlighet skapa sig en helhetsbild av familjen samt relationen till familjen upplevdes djupare. Slutsats: Hembesöket när barnet är åtta månader upplevdes värdefullt och gav ett mervärde till BVH -sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Även en bättre förståelse för familjen skapades när BHV sjuksköterskan såg familjen i sin hemmiljö. Hinder för att utföra hembesöken skildrades även som brist på tid och personal. / Background: Home visits to all new parents are fundamental in Swedish child health care. According to the new National Child Health Program, all families must be offered two homevisits from the child health care service, the first when the child is newborn and the other when the child is eight months. Child health nurses (CHN) has a central role in child health care, which through a national program offers initiatives to all children and their parents but also directed efforts to children with special needs in order to promote children's health, well-being and development. Few Swedish studies are available that describe the CHN´s experience of home visits when the child is 8 months old. Aim: To highlight child health nurses experience of home visits when the child is 8 months old. Method: A qualitative descriptive content analysis with inductive approach has been used as an analysis method and nine CHN´s within the Province of Västra Götaland (Sweden) have been interviewed. Result: The result showed that the child health nurses were positive to be in the child's and family's home environment. In the home environment, information, advice and support could be given more clearly and directly connected to the child and the family's environment, this more easily than during the meeting at the Child Health Centre. The home visit gave the CHN´s the opportunity to create an overall picture of the family and the relationship with the family was deeper. Conclusion: The Child Health Nurses' of this study describe the home visit when the child is 8 months as valuable and that it provided added value to the CHN´s health promotion work. Also, a better understanding of the family was created when the CHN´s saw the family in their home environment. Obstacles to performing home visits were also portrayed by the CHN´s as lack of time and practical obstacles.