Bakgrund: Att äta och därigenom tillgodogöra sig näring är av stor vikt för hälsa och tillfredsställande tillväxt. Flera faktorer påverkar ett barns matvanor och det finns ett flertal orsaker till uppfödningssvårigheter hos barn. Föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter kan uppleva stress och oro. Specialbarnavårdscentralen (Special-BVC) är ett komplement till BVC och erbjuder råd samt psykosocialt stöd till föräldrar till barn med svåra matproblem.   Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelser av råd och stöd givna av Special-BVC angående uppfödningssvårigheter hos barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie med explorativ och deskriptiv design tillämpades. Intervjuer genomfördes med tolv föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter som varit inskrivna på Special-BVC. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser och intryck av Special-BVC, Skillnader kring råd och stöd mellan BVC och Special-BVC, Förväntningar inför kontakten med Special-BVC och Upplevelser kring uppfödningssvårigheter. Föräldrarnas upplevelser skiljdes åt men var övervägande positiva även då barnets uppfödningssvårigheter kvarstod till viss del. Slutsats: Föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter vittnar om stress och oro samt uttrycker behov av råd och stöd. Special-BVC har genom ett professionellt bemötande, stor kunskap samt erfarenhet kunnat guida föräldrarna i rätt riktning och hjälpt dem att utöva egenvård. Distriktssköterskan möter och vårdar människor i olika faser och situationer i livet och bör inneha ett holistiskt och etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att människor som upplever svårigheter erbjuds individuellt anpassad vård för att uppnå bästa möjliga hälsa. / Background: To eat and thereby assimilate nutrients is of great importance regarding health and a satisfactory growth. Several factors influence food habits and different reasons to food intake difficulties can be found. Parents to children with food intake difficulties can experience stress and anxiety. The Special Child Health Care Centre (Special-BVC) is a complement to the ordinary Child Health Care and offers counselling and psychosocial support to parents with children experiencing severe food intake difficulties.        Objective: To investigate parents’ experiences of advice and support given by the Special-BVC regarding food intake difficulties.                                                                             Method: A qualitative interview study with exploratory and descriptive design was applied. Interviews were conducted with twelve parents of children with food intake difficulties who were enrolled at Special-BVC. The interviews were recorded, transcribed and analysed with qualitative content analysis.                                              Results: The content analysis generated four categories: Experiences and impressions regarding Special-BVC, Differences about advice and support between the Child Health Care Centre and Special-BVC, Expectations before the contact with Special-BVC and Experiences regarding food intake difficulties. The experiences were different among the parents but predominantly positive even when the child’s food intake difficulties partly remained.                                                                                                 Conclusion: Parents to children with food intake difficulties expresses stress and anxiety and the need of counselling and support. Special-BVC could guide the parents in the right direction through a professional personal treatment, great knowledge and experience, and thereby help them practice self care. The district nurse meets and cares for individuals in different phases and situations in life and ought to possess a holistic and ethic approach. It is of a great importance that people experiencing difficulties, in this case parents to children with food intake difficulties, offers an individually adjusted care to achieve optimal health.

Bakgrund: Barn med övervikt är ett växande problem där den främsta orsaken är ohälsosam kost och/eller för lite fysisk aktivitet. Barn med övervikt riskerar utöver fetma och psykosociala konsekvenser att ådra sig följdsjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Distriktssköterskor vid Barnhälsovården (BHV) som i princip möter alla barn i Sverige, har en viktig roll i att förebygga ohälsa hos barn och att tidigt identifiera samt initiera åtgärder vid upptäckt av problem i barns hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenhet av det preventiva arbetet mot barns övervikt. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes (n=7). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Främja hälsosamma levnadsvanor, Hinder i det preventiva arbetet samt Bra samspel med föräldrar underlättar det preventiva arbetet. Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna arbetar preventivt mot barn med övervikt med hjälp av hälsosamtal, tillväxtkontroll samt har möjlighet till samordning med andra professioner. Identifierade hinder i arbetet är att övervikt upplevs som ett känsligt ämne samt att många föräldrar är svåra att nå. Underlättande faktorer identifierades som när det uppstår ett bra samspel med föräldrarna. Slutsats: Det finns tydliga riktlinjer kring hanteringen av barn med övervikt och att dessa i större utsträckning bör implementeras i BVCverksamheterna. / Background: Children suffering from being overweight is a growing problem and the main cause of overweight is unhealthy diet and / or too little physical activity. In addition to psychosocial consequences and obesity, children with overweight are at risk of sequelae such as diabetes, cardiovascular disease and cancer. District nurses working in Child Health Care (CHC), who sees nearly all children in Sweden, have an important role in preventing illness, early identification of illness and initiate actions when problems in children's health is detected. Aim: The purpose of the study was to describe the CHC-nurse's experience of the preventive work against overweight in children. Method: Two semi-structured focus group interviews (n=7) were conducted at child health care centers. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: Promoting healthy living habits, Obstacles in the preventive work and Good interaction with parents facilitate the preventive work. The result showed that the nurses work preventively against overweight in children by having dialog of health habits, growth control and the possibility of coordination with other professions. Identified obstacles are overweight among children is perceived as a sensitive topic and that many parents are difficult to reach. Facilitating factors were identified as when a good interaction with the parents occurs. Conclusion: The authors of the study found that there are clear guidelines on the management of overweight children and that these should be implemented to a greater extent in the CHC.

Inledning: Barn i socioekonomiskt utsatta områden riskerar i större utsträckning att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Kan utökade hembesök bidra till att stärka föräldraskap och tidigt upptäcka familjer i behov av stöd? Bakgrund: Barnhälsovården, mödrahälsovården och socialtjänsten i Sverige arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att minska risken att familjer ska utveckla hälsoproblem. Mellan 2018 och 2019 genomfördes ett gemensamt projekt i två socioekonomiskt utsatta områden. Syfte: Att belysa vård-och omsorgspersonalens upplevelse av att arbeta med utökade hembesök genom projektet Förstärkt föräldraskap - utökade hembesök. Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatets tre kategorier är: Ett nytt arbetssätt som främjar samarbete och tidiga insatser, En möjlighet att fördjupa relationer och stärka föräldraskap genom hembesök samt En möjlighet att främja jämställdhet i föräldraskapet och delaktighet i familjecentralen. Diskussion: Deltagarna upplever att föräldraskapet stärkts på olika sätt genom tvärprofessionellt samarbete med utökade hembesök. Hembesöken har bidragit till stärkta relationer som givit goda förutsättningar för fortsatt samarbete och vidare kontakt med familjer. Konklusion: Deltagarna är positivt inställda och beskriver olika upplevelser i arbetet med projektet samt vad det bidragit till för verksamheterna. Kliniska implikationer: Vidare forskning rekommenderas om föräldrars upplevelser av projektet samt uppföljande studie när barnen blivit äldre.

Bakgrund: Stöd i föräldraskapet är ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag. Barnhälsovårdssjuksköterskor ska ha goda kunskaper om barns utveckling, hälsofrämjande åtgärder och anknytning mellan barn och föräldrar. Stöd och bekräftelse till pappor i deras föräldraroll är betydelsefullt då deras engagemang i barns uppväxt har positiva hälsoeffekter för barnen. Sveriges arbete för ett jämställt föräldraskap är på rätt väg men det är fortfarande flest mammor som deltar i barnhälsovården. Genom förtroendefulla relationer till barnhälsovårdssjuksköterskor kan pappors involvering i barnhälsovården öka. Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att involvera pappor i barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod har genomförts med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med tio barnhälsovårdssjuksköterskor i södra Bohuslän och Fyrbodal. Dataanalyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, Att se hela familjen och Organisatoriska förutsättningar. Den första kategorin innehåller tre subkategorier; BHV-sjuksköterskors förhållningssätt vilken belyser hur barnhälsovårdssjuksköterskor med sitt förhållningssätt påverkar hur pappor involveras i barnhälsovården, Familjen som ett team belyser hur viktigt det är att se familjen som en helhet och Stärka pappans föräldraroll. Den andra kategorin har två subkategorier; Enskilda föräldrasamtal visade sig betydelsefulla och förmodas påverka den fortsatta vårdrelationen och Anpassa arbetet efter pappans behov var angeläget för att möjliggöra för pappan att delta. Slutsats: Slutsatsen är att barnhälsovårdssjuksköterskors förhållningssätt är avgörande för relationen till pappor. Betydelsen att se familjen som en helhet, uppmärksamma pappors behov av stöd i sin föräldraroll och enskilda föräldrasamtal ökar pappors involvering och stärker vårdrelationen. Mer insatser från samhället och organisatoriska förutsättningar i barnhälsovården behövs / Background: Support in parenting is one of the fundamental tasks of child health care. Child health nurses should have a good knowledge of children's development, health promotion and attachment between children and parents. Support and affirmation to fathers in their parental role is important as their involvement in children's upbringing has positive health effects for children. Sweden's work on equal parenting is on the right track but there are still mostly mothers who participate in the child health care. Through trusting relationships with child health nurses, fathers' involvement in child health care can increase. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of child health nurses in involving fathers in child health care. Method: Qualitative method has been implemented with an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with ten child health nurses in southern Bohuslän and Fyrbodal. Data was analyzed based on content analysis. Results: Two categories emerged in the result, Seeing the whole family and Organizational prerequisites. The first category contains three subcategories; Child health nurses' approach highlights how child health nurses with their approach affect how fathers are involved in child health care, The family as a team highlights how important it is to see the family as a whole and Strengthen the father's parent role. The second category has two subcategories; Individual parental conversations proved to be significant and are supposed to affect the continued care relationship and Adapting the work to the father's needs was important to enable the father to participate. Conclusion: The conclusion is that the approach of child health nurses is crucial for the relationship with the fathers. The importance of seeing the family as a whole, paying attention to fathers' need for support in their parenting role and individual parental conversations increases fathers' involvement and strengthens the care relationship. More efforts from society and organizational prerequisites in child health care are needed.

No description available.

Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) ska utgå från en evidensbaserad grund och verka utifrån ett familjecentrerat och inkluderande arbetssätt. I mötet med föräldrarna ska sjuksköterskan arbeta för att skapa ett partnerskap och förutsättningar för att öka båda föräldrarnas delaktighet och bidra till barnets hälsa och utveckling.Syfte: Att beskriva fäders delaktighet inom barnhälsovård. Metod: Litteraturstudien genomfördes med systematisk sökning, granskning och analys av vetenskaplig forskning. 15 vetenskapliga artiklar som besvarade syftet inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Fyra kategorier framkom; mötet mellan sjuksköterskan och fäderna, bvc -miljö, tillgänglighet och informationskälla, deltagande i föräldragrupper och“pappagrupper” samt påverkan av traditionella könsroller. Slutsats: Både fäder och sjuksköterskor upplever fäders delaktighet inom BHV som önskvärt, särskilt då det ger positiva effekter för både barnets och familjens hälsa och välmående. Trots detta görs inte fäderna delaktiga på samma sätt som mödrarna. Både BHV:s och sjuksköterskans förutsättningar spelade in för att öka fäders delaktighet men även traditionella könsroller som samhällets, sjuksköterskans och föräldrarnas syn på föräldraskap. / Background: Child Health Care should be based upon evidence-based groundwork for family centered and inclusive care. While meeting with the parents, the nurse is aimed to create a partnership and provide conditions to increase both parents’ participation and to contribute to the child’s health and development. Aim: To describe fathers’ participation within Child Health Care. Method: The literature study was performed with systematic search, review and analysis of scientific research. 15 scientific articles that answered the purpose were included in the results of the literature study. Results: Four categories emerged: the meeting between the nurse and the fathers, Child Health Care - environment, availability and source of information, participation in parent groups and “father groups” and impact from traditional gender roles. Conclusion: Both fathers and nurses experience father participation within Child Health Care as desirable, especially when results in positive effects for both the child and the family health and wellbeing. Despite this, the fathers aren’t involved to the same extent as the mothers. Both Child Health Care’s guidelines as well as the nurses’conditions had a part in increasing the fathers’ participation but also traditional gender roles such as society’s, nurses’ and the parents’ view on parenting affects.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning barnets första sex månader. Tidigare forskning har visat att kvinnor upphör med amning tidigare än sex månader och att det är associerat med smärta, fysiologiska komplikationer och brist på stöd under amningen. Syfte: Beskriva vad som underlättar respektive hindrar ammande mödrar att fortsätta amma. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes och artiklar från PubMed och Cinahl analyserades. Studien baserades på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) metodbok. Elva artiklar inkluderades och kodades med ett induktivt tillvägagångssätt i en tematisk syntes. Resultat: Studiens resultat presenterades i fyra kategorier. Resultatet omfattar beskrivande information kring kategorierna; 1) individanpassat och kontinuerligt stöd som visade att mödrar som fick individuellt och kontinuerligt stöd ammade i högre utsträckning än de som inte fick det, 2) utökad kunskap påvisades vara av största vikt för att förstå fördelar med amning och påverkade amningsfrekvens och duration, 3) närståendes inställning hade en stor påverkan på mödrarna och hade en korrelation med amningsduration, 4) fysiologiska komplikationer såsom såriga bröstvårtor, mastit eller upplevelsen av för lite mjölk var faktorer som påverkade amningen. Slutsats: Amning kunde upplevas komplicerad och ledde därför till tidigt upphörande. I resultatet framgick det att stöd i olika former hade en betydande roll för att mödrar skulle känna motivation till att fortsätta och upprätthålla amningen. Faktorer som kan främja amning bör ses som en hälsofrämjande insats eftersom tidigare forskning har visat att hälsa främjas hos både mödrar och barn vid amning vilket kan leda till ökad folkhälsa. / Background: The World Health Organization recommends exclusive breastfeeding of the baby's first six months. Previous research has shown that women stop breastfeeding earlier than six months and that it is associated with pain, physiological complications and lack of support during breastfeeding. The aim: Describe what facilitates and prevents breastfeeding mothers from continuing to breastfeed Method: A systematic literature review was conducted and articles from PubMed and Cinahl were analyzed. The study was based on the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation (SBU) method book. Eleven articles were included and coded using an inductive approach in a thematic synthesis. Results: The results of the study were presented in four categories. The result includes descriptive information about the categories; 1) individualized and continuous support that showed that mothers who received individual and continuous support breastfed to a greater extent than those who did not, 2) expanded knowledge was shown to be of paramount importance to understand the benefits of breastfeeding and affected breastfeeding frequency and duration, 3) the attitude of relatives had a great influence on the mothers and had a correlation with breastfeeding duration, 4) physiological complications such as sore nipples, mastitis or the experience of too little milk were factors that affected breastfeeding. Conclusion: Breastfeeding could be experienced as complicated and therefore led to early cessation. The results showed that support in various forms played a significant role for mothers to feel motivated to continue and maintain breastfeeding. Factors that can promote breastfeeding should be seen as a health-promoting effort because previous research has shown that health is promoted in both mothers and children during breastfeeding, which can lead to increased public health.

Bakgrund: Majoriteten av föräldrar i Sverige väljer att vaccinera sitt barn enligt det nationella vaccinationsprogrammet, men vissa föräldrar känner tveksamhet inför detta av olika anledningar. Sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovård möter dessa föräldrar i sitt dagliga arbete och har i uppgift att bemöta föräldrarna utifrån deras individuella uppfattningar kring vaccination på bästa sätt. Syfte: Att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovård av att möta föräldrar som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom barnhälsovård, intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades, Försöka förstå orsaken till tveksamheten, Utmaning i att förmedla kunskap och information och Respektfullt bemötande oavsett beslut. Slutligen identifierades även ett övergripande tema, En god relation är kärnan i mötet med tveksamma föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska inom barnhälsovård är det viktigt att skapa en god relation med föräldrarna för att kunna stötta dem på bästa sätt kring deras beslut om vaccination. Relationen har betydelse för den enskilda individen men även för samhället i stort.

SAMMANFATTNING Introduktion: Barnhälsovården i Sverige når nästan alla barn och föräldrar. Föräldrastöd är en av de viktigaste insatserna samhället kan bistå med för att minska negativa utfall hos barn och unga. Implementering av föräldrastöd i grupp är komplext och modellen kan behöva utvärderas utifrån komponenterna faciliterare, innovation, kontext och mottagare.  Syfte: Syftet var att beskriva främjande och hindrande faktorer för deltagande i föräldrastöd i grupp i svensk BHV utifrån kontext, föräldrastödets innehåll, samt erfarenheter från föräldrar och BHV-sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudie med deduktiv ansats. Implementeringsmodell i-PARISH användes i en riktad innehållsanalys. Artikelsökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet presenteras under fyra kategorier och 13 subkategorier utifrån i-PARIHS. Ledaren var avgörande för att gruppen skulle utveckla en sammanhållning och delta aktiv. För att lyckas med detta behövde ledaren vara bekväm i sitt ledarskap, påläst och uppdaterad. Föräldrarna uppskattade när de hade en ledare som uppmuntrade dem att prata i gruppen och som såg till att diskussion flöt på. Föräldrar uttryckte flera skäl och förklaringar till varför de inte ville eller kunde delta i en föräldrastödgrupp. Slutsats: Både främjande och hindrande faktorer med föräldrastöd i grupp i svensk BHV framkom. BHV behöver få fler föräldrar att känna sig inkluderade i föräldrastödsutbildningen samt vara lyhörd för deltagarna olika behov. Det är också viktigt att BHV-sjuksköterskors behov av utbildning och fortbildning tillgodoses för att kunna leda grupperna på ett professionellt sätt. / ABSTRACT Background: The child health services (CHS) in Sweden reach almost all children and parents. Parental support is one of the most important initiatives society can assist in reducing negative outcomes in children and young people. Implementation of parental support in groups is complex and the model may need to be evaluated on the basis of the component facilitator, innovation, context and recipient. Aim: The aim was to describe promoting and hindering factors for participation in parental support in group format in the Swedish CHS based on context, the content of parental support, and experiences from parents and CHS nurses. Method: Literature study with deductive approach. The implementation model i-PARISH was used in a targeted content analysis. Articles were searched for in CINAHL and PubMed. A total of 18 scientific articles were included. Results: The results are presented under four categories based on i-PARIHS. The leader was crucial for the group to develop cohesion and participate actively. To succeed in this, the leader needed to be comfortable with the leadership, read and updated. The parents appreciated when they had a leader who encouraged them to speak in the group and who made sure that discussion flowed. Parents expressed several reasons and explanations to why they did not want or could not participate in a parent support group. Conclusion: Both promoting and hindering factors regarding Swedish parental support in group format emerged. CHS needs to make more parents feel included in the parental support education and be sensitive to the participants' different needs. It is also important that CHSnurses' needs for education and training are met in order to be able to lead the groups in a professional manner.Keywords: Parent education, Child health service, experiences, implementati

Sjuksköterskor i barnhälsovården arbetar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala hälsa samt utveckling. De ansvarar också för att identifiera samt åtgärda eventuella problem för att förebygga ohälsa hos barn. Covid-19 pandemin har påverkat världens befolkning på olika sätt och även hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hur arbete inom barnhälsovård har påverkats under Covid-19 pandemin. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign, där datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer med totalt åtta deltagare från fem hälsocentraler i Norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med manifest ansats. Resultatet visade en förändring av det sociala samspelet, att behovet av föräldrastöd ökat och att det tillkom prioriteringar och omfördelningar inom verksamheten. Dessutom visade resultatet att det har krävts åtgärder för att minska smittspridningen. Konklusionen är att istället för att minska verksamheten under Covid-19 pandemin, hade resurserna inom barnhälsovården behövt utökas och föräldrastödet prioriterats.