Andelen Barn och unga i Sverige som mår sämre psykiskt ökar. Anledningen till ökningen av den psykiska ohälsan är fortfarande oklar och det behövs mer kunskap om faktorer som påverkar barns psykiska hälsa. Det behövs även mer kunskap om de instrument som finns för att mäta barns psykiska hälsa. Studier har visat att barn och föräldrar påverkar varandras psykiska hälsa och att föräldrars mående kan påverka hur de skattar sina barns psykiska hälsa. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan föräldrars egenskattade psykiska hälsa samt deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Urvalet hämtades från en stor pågående studie i Uppsala och inkluderade 7094 3–5-åringar. Barnens psykiska hälsa skattades av föräldrar via Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och föräldrarnas psykiska hälsa skattades via General Health Questionnaire (GHQ). Multipel linjär regression genomfördes med barnets, av föräldrarna skattade psykiska hälsa som beroende variabel och förälderns egenskattade psykiska hälsa som den oberoende. Analysen inkluderade också ett antal kontrollvariabler. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan föräldrars skattade psykiska hälsa och deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Slutsatsen blev att föräldrars hälsa påverkar deras skattning av sina barns psykiska hälsa, vilket betyder att föräldrarnas psykiska mående behöver tas i beaktande när deras bedömningar av sina barns mentala hälsa ska tolkas. / The prevalence rates of mental health problems in Swedish children and adolescents are increasing. The reasons behind the increase is still unclear, and there is a paucity of research on factors affecting children’s mental health. More knowledge is also needed about the instruments being used to measure children’s mental health. Previous research has shown that parents’ and that the mental health problems can affect how they perceive their children’s health. It is also known that children’s mental health may affect parents’ health. The aim of this study was to investigate if there is an association between parents’ self-rated mental health, and their perception of their children’s mental health. The sample was drawn from a large ongoing study in Uppsala and consisted of 7094 3–5-year old children. Children’s mental health was measured by their parents through the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and parents’ mental health was measured by the General Health Questionnaire (GHQ). Multiple linear regression was performed with SDQ as the dependent variable and GHQ as the independent variable. The analysis also included a number of control variables. The result revealed association between parents GHQ-ratings and their SDQ-ratings of their children. The conclusion was that parents’ mental health affects their understanding of their children’s mental health. This finding indicates that parents’ mental health needs to be considered when interpreting parent reports of children’s mental health.

No description available.

Övervikt och fetma är idag en växande folkhälsoutmaning, inte minst för barn. Detta utgör en del av barnhälsovårdens arbete och distriktssköterskan har en viktig roll i det preventiva arbetet. Syftet med denna studie var att undersöka orsaker bakom övervikt och fetma hos barn, effekter av åtgärder samt uppfattningar rörande genomförande av åtgärderna inom barnhälsovården. Metoden som använts är en litteraturstudie där aktuell forskning inhämtats från databasen PubMed. Efter granskning och analys inkluderades 16 artiklar och resultatet visar att flera orsaker kan kopplas till risk för övervikt och fetma hos barn såsom duration av amning, sätt att mata, tolkning av barnets signaler, etniskt ursprung, kön och ålder. Vidare visar resultatet att fadern har en betydelsefull roll när det gäller att minska risken för övervikt och fetma. Intervention med hembesök visades vara framgångsrikt och det framkom attityder hos föräldrar där det framfördes både positiva och negativa förhållningssätt till hembesök. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan grupper i samhället med avseende på förutsättningar för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Denna skillnad var mest framträdande hos föräldrar med socioekonomisk utsatthet där ofta kunskap om, strategier och förståelse för prevention av övervikt och fetma saknades. Vårdpersonal uppfattade holistiskt perspektiv som underlättande i det preventiva arbetet och ansåg relationen till hela familjen som viktig. Att distriktssköterskan har kunskap om olika bakomliggande orsaker till övervikt och fetma är av största vikt, inte minst amningens betydelse som skyddsfaktor. Mer forskning behövs om olika interventioner samt om fäders roll gällande övervikt och fetma hos barn.

Barnhälsovården ska finnas som stöd och stärka föräldrar i deras föräldraroll. I​ åldern 24–34 år använder 88% sociala​ medier som F​acebook,​ I​nstagram,​ T​witter​ och Snapchat. Syftet med studien var att studera hur småbarnsföräldrar använder hälsorelaterad information via sociala medier och hur sociala medier påverkar föräldrarollen. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät som publicerades i två föräldragrupper på F​acebook.​ Data bearbetades med bivariat analys. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna tog del av hälsorelaterad information gällande barn via sociala medier. Vanligare var att föräldrar till ett​ barn ställde frågor till föräldragrupper, och föräldrar till två​ barn eller fler oftare ställde frågor till föräldrar de kände, via sociala medier. Föräldrar ställde frågor främst om mat- och sömnvanor samt hudbesvär. Signifikans fanns för att sociala medier bidrog till likväl positiva som negativa känslor i föräldrarollen. Med stigande ålder minskar andelen som önskar rådgivning och information via sociala medier. Slutsatsen är att få föräldrar ställer hälsorelaterade frågor via sociala medier idag och få​ önskar att BVC ska erbjuda rådgivning och stöd via sociala medier. Föräldrars​ self-efficacy i föräldraskapet tycks ha betydelse. Fler studier behövs för att kunna utveckla och möta föräldrars behov i dagens digitaliserade samhälle.

Bakgrund: Förstoppningsproblematik är vanligt förekommande hos barn inom hälsovård såväl som akutsjukvård. Det kan bringa stora besvär för barn och deras familj. I specialistsjuksköterskans arbete ingår att identifiera enskilda barns behov och ge evidensbaserad vård och information, något som blir aktuellt i arbetet med förstoppning.Syfte: Att belysa BVC-sjuksköterskans erfarenheter av förstoppning hos barn.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 13 BVC-sjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin var Vilka barn drabbas, som handlade om vilka faktorer BVC-sjuksköterskan ansåg kunde vara anledning till att barn drabbas av förstoppning. Den andra var Att samverka och samarbeta, där samarbete kollegor emellan kunde öka kompetensen men också vara frustrerande när synen på behandling skildes åt. Även svårigheter med att remittera barn vidare togs upp som något BVC-sjuksköterskorna kämpade med. Befintliga utmaningar var den tredje kategorin där arbetet med förstoppning visade på ett flertal utmaningar för BVC-sjuksköterskan. Sista kategorin, I mötet med familjen, berörde vikten av att förmedla individanpassad kunskap och stöd till familjerna som drabbats.Slutsats: BVC-sjuksköterskan träffar ofta barn med förstoppningsproblematik. Deras arbete kräver att tidigt uppmärksamma tecken på förstoppning och att med rätt information hjälpa föräldern tillgodose barnets omvårdnadsbehov för en lyckad behandling. / Background: Constipation in children is common in health care as well as emergency care. Such problems cause significant challenges for the child and their family. The work of the specialist nurse includes identifying the child’s individual need and provide evidence-based care and information, which becomes relevant when working with the constipated child. Aim: Illuminate the paediatric health care nurse´s experiences of constipation in children.Method: Qualitative interviews with 13 nurses outline the basis of this study. The collected interview material was further analysed using content analysis. Result: The analysis resulted in four categories with respective subcategories. The first category, What children are affected, discussed different factors that possibly could cause constipation in children from a paediatric health care nurse’s point of view. The second category, To collaborate and cooperate, discussed how the collaboration between colleagues increased their competence but also became a frustrating factor when the view on treatment differed. There were also questions regarding difficulties remitting children to another department. Existing challenges, the third category, showed that working with constipation caused several challenges for the paediatric health care nurse. The final category, In the meeting with the family, referred to the importance of imparting individualized knowledge and supporting the families affected. Conclusion: The paediatric health care nurse often comes across constipated children. Working with these children requires an awareness of early signs of constipation and with suitable information help parents meet the child’s need of care for a successful treatment.

De positiva egenskaper amning och bröstmjölk medför är svåra att uppnå via något annat uppfödningssätt. Trots detta ses en nedåtgående trend vad det gäller amningsfrekvens i Sverige. De flesta mödrar har ambitionen att amma men det är inte alltid förväntningarna stämmer överens med verkligheten vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Vårdtiderna postnatalt har förkortats vilket innebär att amningsproblem inte alltid hinner upptäckas innan hemgång. Detta ställer högre krav på det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjuder. Syftet med studien var att undersöka mödrars erfarenheter av det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjuder samt att utföra jämförelser mellan olika grupper. Studien hade en kvantitativ ansats med en prospektiv tvärsnitts-studie design och utfördes genom en enkätundersökning. Deskriptiv samt analytisk statistik användes för att presentera resultatet. Huvudfyndet i studien visade att de mödrar som haft amningsproblem skattade det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd lägre. Vidare sågs även att amningsproblemen ökade med antalet dagar mödrarna kvarstannat på BB/familjehotell. Då stickprovet var relativt litet är det svårt att dra några direkta slutsatser av resultatet. Utifrån rådande förutsättningar kan materialet dock ses som en pilotstudie inför vidare studier. / The positive characteristics breastfeeding and breast milk entails are difficult to attain by way of any other nutrition method. Despite this, a downward trend in breastfeeding rate can be seen in Sweden. Most women have the intention of breastfeeding. However the expectations do not always match reality, which implies the need for breastfeeding support. Hospital stays at the postnatal ward has reduced significantly which can suggest that lactation problems are not always discovered prior to discharge. This therefore gives the child health nurse a much greater responsibility regarding the breastfeeding support they provide the mothers. The purpose of the study was to examine mothers experiences of the breastfeeding support given by the child health nurse and to make comparisons between different groups. The study had a quantitative approach with a prospective cross-sectional design and was performed through a survey. Descriptive and analytic statistics were used in order to present the results. The main findings showed that mothers who experienced lactation problems valued the breastfeeding support given by the child health nurse less than those without lactation problems. Furthermore results showed that the lactation problems increased with the number of days spent at the maternity ward. Given the relatively small sample in the study, more profound conclusions can not be drawn from the results. However, given the current conditions the material can be viewed as a pilot study for further studies.

Bakgrund: Karies är idag ett folkhälsoproblem hos förskolebarn och studier visar att andelen kariesfria 6-åringar minskar. Det övergripande ansvaret för den förebyggande munhälsan ligger på tandvården men för att en god munhälsa hos förskolebarn ska kunna främjas krävs ett nära samarbete med barnhälsovården. Detta medför goda förutsättningar att engagera samt stödja föräldrarna men ökar även chanserna att tidigt hitta de barn som har en ökad risk för att utveckla karies. Syfte: Var att undersöka BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att främja en god munhälsa hos barn. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med BHV-sjuksköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat ledde fram till ett tema som var ”Se familjers individuella behov för att självständigt och tillsammans med andra bidra till en jämlik munhälsa” samt fyra kategorier vilka var ”Den egna förmågan och kompetensen har betydelse”, ”Erbjuda universella insatser till barn och föräldrar”, ”Erbjuda anpassade insatser vid behov” och ”Samarbeta med tandvården”. Utöver dessa kategorier bildades totalt nio underkategorier. Slutsats: I de flesta fall kände sig BHV-sjuksköterskorna trygga i samtalet om munhälsa men det fanns tillfällen där de kände att deras kunskap var otillräcklig. Genom att inhämta kunskap från olika källor stärkte de sin egen empowerment samt health literacy för att därmed kunna bidra till att stärka barn och föräldrar i deras. BHV-sjuksköterskorna hade positiva erfarenheter av att använda pedagogiskt material för att tillgängliggöra information till alla och för att göra barnen delaktiga i samtalet. BHV-sjuksköterskorna var uppmärksamma på de olika riskfaktorer som kunde påverka att barnen i större utsträckning riskerade att drabbas av karies och erbjöd anpassade insatser efter familjens identifierade behov och förutsättningar för att bidra till en jämlik vård. Erfarenheten av att samarbeta med tandvården varierade men samtliga ansåg att ett samarbete endast hade varit positivt.

Bakgrund: Fler föräldrar än tidigare är tveksamma till vaccination av mässling till deras barn. Utbrott av importerade fall av mässling i Sverige har varierat under de senaste åren. BHV-sjuksköterskor har en betydelsefull roll i genomförandet av barnvaccinationsprogrammet. Då vaccinationstäckningen i Sverige är hög är det av värde att få fördjupad kunskap om vilka framgångsfaktorer och utmaningar som BHV-sjuksköterskan ställs inför i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av framgångsfaktorer och utmaningar i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med barnhälsovårdssjuksköterskor. En manifest kvalitativ innehållsanalys med latenta inslag av Lundman och Hällgren Graneheim utfördes på insamlat datamaterial. Resultat: Analysen resulterade i sammanlagt tre kategorier och sex underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. För att motivera föräldrar till vaccination framkom betydelsen av bemötandet i mötet. En annan erfarenhet som beskrevs av BHV-sjuksköterskorna var betydelsen av egen förmåga och kompetens i mötet. I resultatet framkom även erfarenheter av betydelsen av att ge välgrundade kunskapsunderlag till föräldrar för att fatta beslut. Slutsats: Det är en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Olika strategier används för att motivera föräldrar till att fatta beslut gällande vaccinationen. Under möten med familjen är det betydelsefullt att skapa och bibehålla en god relation. Att ge föräldrar evidensbaserad information samt att arbeta tillsammans med kollegor i team är framgångsrika strategier i mötet. Resultatet kan sannolikt vara överförbart till liknande kontext inom svensk barnhälsovård. BHV-sjuksköterskors erfarenheter kan bidra med underlag för reflektion och diskussion inom barnhälsovård och i fortbildning om mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling för att bibehålla Sveriges goda vaccinationstäckning.

I Sverige är barnhälsovården en del av hälso-och sjukvården med syfte att främja och stärka barnet- och familjens möjligheter till bättre hälsa. Eftersom befolkningen i hela landet blir alltmer mångfaldig som ett resultat av fortsatt invandring, kommer distriktssköterskan inom barnhälsovården att bemöta olika konstellationer av familjer med olika kulturella bakgrunder. Många av familjerna talar ingen svenska, vilket är en stor kommunikativ barriär för distriktssköterskan. Ouppmärksamhet kring språkbarriärer kan leda till dålig kommunikation mellan distriktssköterska och familjen, vilket kan orsaka ogynnsamma vårdrelaterade problem. Syftet var att beskriva distriktssköterskans attityder till och upplevelse av att möta familjer med språkbarriärer inom barnhälsovården. I litteraturöversikten användes en integrativ design av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Till den insamlade datamaterialet användes Braun och Clarke (2006) som analysmodell för att identifiera, analysera och redogöra mönster och teman. I resultatet identifierades tre huvudteman: När språket blir en utmaning, känslor av otillräcklighet och stödet som gör skillnad. Det framkom ur dessa teman i resultatet att distriktssköterskan utmanades för olika hinder och svårigheter vid språkbarriärer. Vården blev mer komplicerad för familjerna och vårdkvaliteten samt familjens hälsa kunde påverkas negativt. I resultatdiskussionen problematiserades vikten av fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan som vårdpersonal och familjen samt vad konsekvensen av optimal kommunikation hade för betydelse för en god familjecentrerad vård. I slutsatsen visade att brist på ett gemensamt språk kunde leda till missförstånd mellan distriktssköterskan och familjen, där distriktsköterskan försökte hitta på olika lösningar i mötet såsom att använda sig av professionella tolk och olika kommunikationsverktyg för att överbrygga språkbarriärer.

Inom barnhälsovården (BHV) ingår det att arbeta hälsofrämjande för att skapa de bästa förutsättningarna för barnet och dennes föräldrar. Att genomföra regelbundna hälsosamtal om kost med barnet och föräldrarna är viktigt för att skapa en god grund för hälsosamma vanor. En vanlig del av barnets utveckling innebär perioder när barnet äter mindre och inte vill smaka nya saker. Det kan skapa en oro hos föräldrarna och hur distriktssköterskan på barnavårdscentralen (BVC) stöttar föräldrarna i dessa perioder har stor betydelse för barnets framtida förhållande till mat. En litteraturöversikt med kvalitativ design har genomförts för att besvara syftet om att belysa föräldrars upplevelser av hälsosamtal om kost på BHV. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes ut och analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys modell. I sammanställningen av resultatet framkom två huvudteman; BHV som informationskälla och Relationens betydelse. Huvudtema BHV som informationskälla innehåller tre subteman Personcentrerad vård, Tidsbristens påverkan, Bildstöd som kommunikationsmedel. Huvudtema Relationens betydelse innehåller två underteman; Bemötandet på BHV, Socialt stöd. Föräldrarna uppskattade hälsosamtalen på BVC men många föräldrar ansåg också att samtalen kring kost var för formella. Föräldrarna önskade mer individuellt anpassade råd kopplade till deras familjesituation. Även bemötandet och miljön inom BHV lyftes av föräldrarna som grunden för lyckade hälsosamtal. I litteraturöversikten framkom både positiva och negativa upplevelser av hälsosamtalen om kost inom BHV och en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser bidrar till en ökad medvetenhet för distriktssköterskan och hur denne kan påverka barnens framtid.