Bakgrund: Föräldragruppsutbildning, arrangerad av barnhälsovården, ska erbjudas alla nyblivna föräldrar. Region Skåne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur föräldragruppsutbildningen skall läggas upp i syfte att få en mer enhetlig föräldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsmammors upplevelser av föräldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagångsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde ett bristande engagemang och ett otydligt ledarskap från BHV-sjuksköterskan. De upplevde att mötet och gemenskapen med de andra mammorna var det som gav dem det främsta stödet. Resultatet sammanfattas i två kategorier; BHV-sjuksköterskans delaktighet och kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Slutsats: För att kunna möta mammornas förväntningar och ge det stöd som de behöver bör BHV-sjuksköterskan vara lyhörd för och visa ett engagerat intresse för mammornas behov. Ett sätt att nå detta kan vara att fullt ut följa det upplägg som finns beskrivet i manualen. Det är begränsat med forskning angående förstagångsmammors upplevelser av stöd i föräldragrupp därför finns behov av ytterligare forskning. / Background: Parent education, organized by child health service, should be offered to all new parents. In 2011 Region Skåne introduced a manual with recommendations on how parent education can be organized in order to obtain a more uniform parent group activity. Aim: The aim of the study was to describe first-time mothers' experiences of parental support group. Method: Open individual interviews with eleven first-time mothers were conducted. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: The result showed that the mothers experienced a lack of commitment and an unclear leadership from the nurses. They felt that the most important was being able to meet other mothers. The results are summarized in two categories; child health -nurses´ participation and knowledge- and experience exchange. Conclusion: In order to meet mothers' expectations and provide the support they need child health care nurses need to be responsive and interested in mothers' needs. One way to achieve this would be to follow the recommendation described in the manual. There is limited research on first-time mothers' experiences of support in parental support groups and therefore a need for further research.

Bakgrund. Pappors engagemang i sina barn har setts ge minskad förekomst av psykologiska problem i tonåren hos flickor och minskat utåtagerande av pojkar i skolåldern. Personal som jobbar med barn rekommenderas därför aktivt uppmuntra pappor att engagera sig i sina barn från tidig ålder. Barnhälsovården i Sverige erbjuds alla föräldrar kostnadsfritt och når ut till näst intill alla barn. Syfte. Syftet med studien var att undersöka rådande kunskap kring pappors och sjuksköterskors upplevelse av pappors deltagande i barnhälsovården. Metod. Tio  studier syntetiserades och tolkades med hjälp av metasyntes inspirerad av Roséns (2014) beskrivning. Resultat. Pappors deltagande inom barnhälsovården är beroende av bland annat arbetsliv och upplevelsen av att känna sig välkommen inom barnhälsovården. Sjuksköterskorna uttrycker en medvetenhet över vad de kan göra för att öka deltagandet av pappor inom barnhälsovården men menar att det är upp till föräldrarna att bestämma hur deltagandet skall se ut. Slutsats. En djupare förståelse av pappors upplevelser behövs för att bemöta och stödja pappor inom barnhälsovården för att öka deras deltagande och på så sätt främja barns hälsa och utveckling på sikt. / Background. Involved fathers has been seen to reduce the incidence of psychological problems in adolescence girls and acting out behavior in boys of school age. Personnel working with children are hence recommended to actively encourage fathers to become involved in their children from an early age. Child health services in Sweden are offered to all parents free of charge and reaches almost all children. Aim. The purpose of the study was to examine the current state of knowledge about fathers and nurses experience of fathers involvement in child health care. Method. Ten relevant studies were synthesized and interpreted by means of meta-synthesis inspired by Roséns (2014) description. Result. Fathers involvement in child health care is dependent on, among other things, working life and the feeling of being welcome in child health care. The nurses express an awareness of what they can do to increase the participation of fathers in child health care, but says that it is up to the parents to determine how participation should take place. Conclusion. A deeper understanding of fathers experiences are needed to respond to and support fathers in child health care to increase their engagement and by doing so also conduce childrens health and development in the long term.

No description available.

Bakgrund: Föräldrastöd och hembesök är beståndsdelar i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårds-sjuksköterskor och familjevägledare på ett familjecentrum har inlett ett projekt inspirerat av Rinkebyprojektet. Hembesöksprojektet innebär att BHV- sjuksköterskor och familjevägledare tillsammans genomför ett hembesök som erbjuds till alla familjer med barn som är åtta månader. Den teoretiska referensramen för examensarbetet är Familjefokuserad omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva föräldrars erfarenheter av BHV-sjuksköterskors och familjevägledares hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ, deskriptiv innehållsanalys med en induktiv och deduktiv ansats har använts som analysmetod. Tio föräldrar har intervjuats. Resultat: Föräldrarnas erfarenheter visar att hembesöket stödjer barnets hälsa och stärker föräldraskapet. Föräldrarnas beskrivningar handlar om att Barnhälsovårds-sjuksköterskor arbetar för att främja barnets hälsa och utveckling genom att stötta föräldrarna i barnsäkerhet och barnets hälsa. De beskriver vidare hur de får stöd under besöket av familjevägledare och erbjuds stöd genom att få information om familjecentrums verksamhet. Slutsats: Hembesöket av BHV-sjuksköterska tillsammans med familjevägledare stödjer barnets hälsa och stärker föräldraskapet. Det kan ses som att familjen erhåller familjefokuserad omvårdnad under hembesöket. En inblick i föräldrarnas erfarenheter bidrar till utveckling av hembesök och familjefokuserad omvårdnad. / Background: Parental support and home visits are elements in the health promotion work of the child health service. Child Health Nursing Nurses (BHV Nurses) and family counselors at a family center have initiated a project inspired by the Rinkebyproject. The home-care project means that BHV-nurses and family counselors together conduct a home visit offered to all families with children who are eight months old. The theoretical frame for the degree project is Family Focused Nursing. Purpose: The purpose of this study is to describe parents' experiences of BHV-nurses and family counselor home visits when the child is eight months old. Method: A qualitative, descriptive content analysis with an inductive and deductive approach has been used as an analytical method. Ten parents have been interviewed. Results: Parents' experiences show that home visits support the child's health and strengthens parenthood. The parents' descriptions are that BHV-nurses work to promote the child's health and development by supporting the parents in child safety and the child's health. They further describe how they are supported during the visit of family counselors and offered support by obtaining information about family centers' activities. Conclusion: The home visit of the BHV-nurse together with family counselor supports the child's health and strengthens the parenthood. It can be seen as the family receives family-focused nursing during the home visit. An insight into the parents' experiences contributes to the development of home visits and family-focused nursing.

Bakgrund: Barnhälsovårdens mål är att främja och följa barnets hälsa, utveckling, välbefinnande och livssituation. I hälsosamtal med föräldrar lägger barnhälsovårdssköterskan grunden för en god språkutveckling. Vikten av bokläsning och det språkliga samspelet inom familjen har betydelse för barnets språkutveckling. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av läsningens betydelse för barn efter besök/språkinformation inom barnhälsovården. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med föräldrar genomfördes. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Dataanalysen resulterade i två kategorier: kunskap och engagemang samt fem underkategorier. Resultat: Föräldrarna har kunskap om hur läsning påverkar barnet. Tidsbrist är ett bekymmer och äldre syskons bokläsning prioriteras. Barnhälsovårdssköterskans konkreta exempel på läsning av en barnbok och upplägget av besöket påverkar hur informationen mottages. Språkinformation inspirerar att läsa för sitt barn med åldersanpassade böcker. Föräldrar anser att hälsosamtalet inte ger ny information och att barnet inte är intresserad av att bli läst för. Slutsats: Information om språkutveckling och läsning inspirerar föräldrar att börja läsa med barnet. Tidsbrist, syskon och osäkerhet från förälder hur man läser åldersinriktat påverkar dock föräldrarna att behålla familjens tidigare läsvanor. / Background: The aim of child health care is to promote and follow the child’s health, development, well-being and life situation. Through health dialogue with parents, the child health nurse lays the foundation for a good language development. Reading books and the linguistic interplay within the family are significant factors in the child’s language development.Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of reading importance to children after visiting/language information in child health care. Method: Two semi-structured interviews consisting of focus groups of parents were carried out. The interviews were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. The data analysis resulted in two categories: knowledge and commitment, as well as five sub-categories.Results: Parents do possess knowledge on how reading affects the child. Lack of time was presented as one concern and older siblings were being prioritised for bookreading. The child health nurse´s concrete examples of reading children’s books and the setup of the visit affect how the information is received. Language information leads to inspiration for reading to your child using age group-adapted books. Parents are under the impression that the health dialogue does not provide any new information, and that the child is not interested in being read to.Conclusion: Information about language development and reading inspires parents to start reading to the child. Lack of time, siblings and insecurities from the parents’ side on how to read in an age group-adapted way affect parents in their ability to maintain previous family reading habits. / Språklust

New evidence based methods are requested within the work of Child Health Care (CHC). The workload for nurses at the CHC centres is high and new interventions needs to be fast and simple to be implemented. The parent checklist CSBS-DP ITC is a screening tool which has been tested during the period 2015–2017 at eleven CHC centres in Uppsala. The aim with the method is early identification, assessment regarding child communication and language problems. The aim with this pilot study was to examine differences between nurses’ experiences and opinions on communication assessment at 18 months depending on which method they used, ITC or regular routine. A web based survey consisting mostly of multiple choice questions was sent to 35 nurses who has been using the ITC checklist and 58 nurses who has been working according to regular routine. The survey ultimately reached 76 people, and out of these 76 nurses 11 from each group filled in the survey (29%). The result showed statistical significant differences between the groups on two questions regarding nurses experience on having a structured method for assessment of communication and language and the nurses’ experiences on how confident they were in describing problems in development of communication and language. The nurses who used the ITC assessment generally felt more secure in their assessment of communication and language, motor skills, play development and growth. / Nya evidensbaserade metoder efterfrågas inom barnhälsovårdens arbete. Då sjuksköterskorna på barnavårdscentralen (BVC) idag har hög arbetsbelastning behöver nya interventioner vara enkla och snabba att genomföra för att kunna implementeras. Föräldraformuläret CSBS-DP ITC är en screeningmetod som under perioden 2015 till 2017 har använts på elva barnavårdscentraler i Uppsala. Syftet med metoden är att tidigt identifiera barn med misstänkta kommunikationssvårigheter för att kunna remittera dem vidare för bedömning och eventuell intervention. Denna pilotstudie syftar till att undersöka om det finns skillnader i BVC-sjuksköterskors upplevelse av kommunikationsbedömning vid 18-månadersbesöket beroende på om de använt ITC- formuläret eller inte. En webbenkät bestående av främst flervalsfrågor skickades till 35 sjuksköterskor som använt föräldraformuläret ITC samt 58 sjuksköterskor som arbetat enligt ordinarie rutin. Enkäten nådde 76 personer. Av dessa var det 11 deltagare från varje grupp som fyllde i enkäten (29%). Resultatet visade ett p-värde på under 0,05 vid två frågor vad gällde sjuksköterskornas upplevelse av att ha en strukturerad metod vid kommunikations- och språkbedömningen samt sjuksköterskornas upplevelse av hur trygga de känner sig i att beskriva avvikelser hos barnet vad gäller kommunikations- och språkbedömningen. Sjuksköterskorna som använt ITC-formuläret kände sig generellt säkrare i sin bedömning av kommunikation och språk, motorik, lekutveckling samt tillväxt, än sjuksköterskorna som arbetat enligt ordinarie rutin.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydelsefull roll när det gäller att förebygga, identifiera, vägleda och följa upp övervikt och fetma hos barn mellan 0–6 år. Därför är det angeläget att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barnet har övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med familjer där barnet har övervikt eller fetma. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats i form av individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att BHV-sjuksköterskorna hade erfarenhet av att övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne. Just hur bemötandet ska ske ansågs vara det svåraste. BHV-sjuksköterskorna ville i sitt arbete med familjer där barnet har övervikt eller fetma stärka familjen och föräldrarna i sin föräldraroll på lika villkor, vara en vägledare och ge förslag till enkla förändringar. Tydliga rutiner och verktyg underlättade i arbetet med övervikt hos barn. Slutsats: Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt och utmanande ämne. Tydliga rutiner och verktyg samt en god samverkan med övriga instanser är avgörande faktorer för att nå framgång med problematiken. BHV-sjuksköterskan förhållningssätt är också en avgörande faktor då ett hälsofrämjande förhållningssätt kan öka föräldrarnas medvetenhet och motivation till förändring och stärka deras empowerment. När föräldrarna och barnets omgivning förstår problematiken kan barnet få bästa möjliga omvårdnad och övervikten kan hejdas.     Nyckelord: Barnhälsovård, BHV-sjuksköterska, fetma, intervju, kvalitativ metod, övervikt / Abstract Background: Overweight and obesity are a growing public health problem. Child health care has a significant role to play in preventing, identifying, guiding and following up obesity and obesity in children between 0-6 years. Therefore, it is important to highlight CHC nurse's experience of meeting families where the child has overweight or obesity.Purpose: The aim of the study was to describe CHC nurse's experience of working with families where the child has overweight or obesity. Methodology: The study is based on a qualitative method with an inductive approach in the form of ten individual interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result showed that CHC nurses had experience that overweight and obesity in children is a sensitive subject. How to meet the family was the most challenging. CHC nurses wanted to work with families in which the child has overweight or obesity, to strengthen the family and the parents in their roll, to be a guide and to make suggestions for simple changes. Clear routines and tools facilitated in the work of overweight in children. Conclusion: Overweight and obesity in children is a sensitive and challenging subject. Clear routines and tools, as well as good collaboration with other instances, are crucial factors in achieving success with the problematic issues. The approach of the CHC nurse is also a key factor as a health promotion approach can increase parents' awareness and motivation to change and strengthen their empowerment. When the parents and the child's environment understand the problem, the child can get the best possible care and the overweight and obesity can be halted.     Keywords: Child health care, CHC nurse, interviews, obesity, overweight, qualitative design

Abstrakt Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn i världen såväl som i Sverige är ett växande problem och dubbelt så många barn lider av övervikt eller fetma idag jämfört med för 20 år sedan. Det är väl känt att övervikt och fetma kan leda till fysisk och psykisk ohälsa hos barnet. Studier visar att distriktssköterskan inom barnhälsovården möter vissa svårigheter i arbetet med att få familjen att nå en livsstilsförändring. För att få en ökad förståelse för distriktssköterskornas arbete är det intressant att undersöka vilka upplevelser de har av att förmedla information om kosthållning i samband med att barnet har övervikt eller fetma.  Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av arbetet med familjen i samband med övervikt och fetma hos barnet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. En intervjustudie genomfördes med tio distriktssköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: Familjen som tillgång i mötet, Användning av resurser och Utmaningar i mötet.  Slutsats: Studien visar att distriktssköterskorna upplever att relationen till familjen är avgörande för att ett framgångsrikt möte ska kunna uppstå. Avsaknad av en god relation till familjen kan resultera i att ämnet är svårt för distriktssköterskan att ta upp, men gör det även svårare för familjen att få till en livsstilsförändring. / Abstract Background: The conditions of overweight and obesity among children around the world, as well as in Sweden, is a growing issue. Twice as many children today suffer from being overweight or obese compared to 20 years ago. It is well known that these conditions can lead to physical and mental illness. Studies show that the child health care nurse faces some challenges in getting the family to achieve a lifestyle change. In order to gain a better understanding of the child health care nurses work it is interesting to study their experiences of providing dietary and nutritional advice when the child is overweight or obese. This understanding could be used to establish improvements within child health care. Aim: The aim of this study is to describe the child health care nurses’ experiences of working with the family when the child is overweight or obese. Method: This study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Material was collected through ten interviews with child health care nurses. The analysis was carried out using a qualitative content analysis. Result: The result of the study was presented in three main categories and seven subcategories. The main categories were: The family as an asset in the meeting, Usage of resources, Challenges in the meeting.  Conclusions: The study found that the child health care nurses relationship with the family was the main success factor when it came to meeting with them. The lack of a well-established relationship could result in the subject being difficult to address and thus making it harder for the family to accomplish the required lifestyle changes.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi. Ett nytt arbetssätt för alkoholprevention har utvecklats vilket innebär att sjuksköterskor på barnavårdscentral (BVC) har korta upprepade samtal om alkohol med föräldrar. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars tankar om alkoholkonsumtion i samband med föräldraskap och deras upplevelser av alkoholpreventivt arbete inom barnhälsovården. Tio föräldrar från Stockholm intervjuades. Insamlingen av data genomfördes under maj 2011. Intervjusvaren analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier: Umgängets betydelse, Barnets utsatthet, Samtal vid hembesök; svårt att minnas, Samtal i grupp skapar medvetenhet, Stärkt inställning och Otydligt budskap. Det visade sig att föräldrarna hade många tankar om alkohol i samband med föräldraskap och samtliga av de intervjuade ansåg att alkoholfrågan var viktig och berörde dem på olika sätt. De menade att alkoholfrågan skulle tas upp inom barnhälsovården. Flera av föräldrarna hade svårt att minnas att alkoholfrågan hade tagits upp i samband med hembesöket. Alkoholsamtal i samband med föräldragrupp hade skapat nya tankar och en medvetenhet om alkohol i samband med föräldraskap. Slutsatsen av denna studie är att föräldrar har många tankar om alkohol i samband med föräldraskap och att alkoholsamtalen inom barnhälsovården tycks väcka nya tankar och medvetandegöra föräldrar om alkohol i samband med föräldraskap. Det synes vara av stor betydelse för föräldrar med alkoholprevention inom barnhälsovården. / The consumption of alcohol in Sweden is today higher than a hundred years ago. Many children grow up in families where adults have a risky or harmful drinking. A high parental consumption of alcohol may affect the children negatively. The national Risky Drinking Project (2004-2010) was a commission from the government aiming at the health care working actively to decrease the consumption of alcohol among Swedish inhabitants. Since 2008 the nurses in the Child Health Services were educated by the Risky Drinking Project. A new way of alcohol prevention in the Child Health Services has been developed. It means that the nurses in the Child Health Services discuss with the parents about alcohol in relation to parenthood. The aim of this study was to describe parents' thoughts about alcohol in relation to parenthood and parents' experiences of the alcohol preventive work within the Child Health Services. Ten parents from Stockholm were interviewed. The collection of data was performed in May 2011. The data was analysed with content analysis. The result displayed six categories: The importance of the company, The exposure of the child, The dialog at the homevisit; hard to remember, The group dialog creates awareness, Strengthened attitude and Unclear message. The findings showed that the parents had lots of thoughts about alcohol inrelation to parenthood and all of the parents thought that the alcohol issue was important and concerned them in various ways. They meant that alcohol in relation to parenthood should be discussed with parents in the Child Health Services. Many of the parents thought that it was hard to remember what has been said about alcohol at the home visit. The dialog connected with the parents group had increased their awareness about alcohol and had given them new perspective. The conclusion of this study is that parents have many thoughts about alcohol in relation to parenthood and it looks as if the alcohol preventive work in Child Health Services can give new thoughts and awareness of alcohol. It seems to be of significance to discuss alcohol with parents in the Child Health Services.

No description available.