Det finns ett nära samband mellan ett barns övervikt och familjens livsstil. Familjen är därför en avgörande faktor för barnets framtida val av livsstil och därmed även för upplevelsen av hälsa och välbefinnande. BVC-sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande arbetet med familjer med små barn. Ett viktigt preventivt arbete är att upptäcka övervikt i ett tidigt skede. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors upplevelse av att möta familjer med överviktiga barn. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer med BVC-sjuksköterskor genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analysen genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av materialet utkristalliserade sig tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är: ”Lyhördhet med känsla”, ”Ett förhållningssätt som motiverar och inger hopp” och ”Strategier i mötet med familjen”. Kvalitativ intervju valdes i och med att ett fenomen i BVC-sjuksköterskans vardag skulle studeras. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna gjorde att alla frågor ställdes till deltagarna, men kanske i olika ordning. Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys valdes för att analysera materialet för att den upplevdes som en enkel och överskådlig metod. Resultatdiskussionen lyfter bland annat fram tidigare forskning som visar att BVC-sjuksköterskor upplever att de undvikit känsliga ämnen som övervikt på grund av brist på tydliga riktlinjer. Denna studie kom däremot fram till att BVC-sjuksköterskorna upplevde att de kunde ta upp övervikt tack vare välfungerande lokala riktlinjer, PM och lagstiftning.

Övervikt och fetma bland barn har ökat både i Sverige och internationellt de senaste två decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. Barnhälsovården i Sverige arbetar utifrån barnets hälsa och har stora möjligheter att nå ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingår att främja barnets hälsa, följa tillväxtutvecklingen, samt stötta föräldrarna i sin föräldraroll. Barnavårdcentralsjuksköterskan har en unik roll då hen oftast har ett stort förtroende från föräldrarna och är den som samtalar med föräldrar om barnets hälsa. Syftet är att beskriva barnavårdcentralssjuksköterskornas erfarenheter av att samtala med föräldrar om övervikt och fetma hos deras barn. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med specialistutbildning, som är verksamma inom barnhälsovården har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012, s. 187).                   I resultatanalysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visar att det är viktigt för barnavårdcentralssjuksköterskan att skapa möten, att medvetandegöra förförståelser och att inge trygghet för föräldrarna. Diskussionen tar upp att barnavårdcentralssjuksköterskornas erfarenheter visar att det är komplicerat att samtala med föräldrar till barn med övervikt eller fetma då ämnet är känsligt och kan väcka reaktioner hos föräldrarna. Verktyg, erfarenhet och kunskap kan underlätta samtalen och bidra till bättre hälsa och välbefinnande för barnet.

Bakgrund: Både över- och undervikt riskerar att ge negativa hälsoeffekter. Fetma är ett växande bekymmer och har idag utvecklats till ett större hälsoproblem än undervikt. BVC-sjuksköterskor i Sverige når större delen av alla barn och deras föräldrar och har därmed en unik position för upptäckt av viktavvikelser i ett tidigt stadium.Syfte: Att belysa hur föräldrar erfor mötet med BVC-sjuksköterskan i samband med viktkontroll av barn. Metod: En kvalitativ bloggstudie med induktiv ansats och empirisk design. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Totalt inkluderades 46 bloggar i studien.Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra kategorier; Relationer och partnerskap, Känslostormar, Hets kring vikt och Strategier för att hantera situationen. Kategorierna resulterade vidare i totalt elva subkategorier. BVC-besöken var förknippade med många starka känslor och kommunikation och bemötande hade stor betydelse för föräldrarnas upplevelse av mötet och kontrollerna. Slutsats: Studien kan bidra till en ökad kunskap och förståelse runt den komplexitet som finns i samband med viktkontroll inom barnhälsovården och därmed leda till förbättrade upplevelser förföräldrar. Att skapa en förtroendeingivande relation som utgår från ett familjecentrerat förhållningssätt tycks vara nyckeln till framgång. / Background: Both overweight and underweight risk negative health effects. Obesity is a growing concern and has developed into a bigger health problem than underweight. Nurses in swedishChildren´s health centre reach the majority of all children and their parents and thus have a unique position for detecting weight abnormalities at an early stage.Purpose: To illuminate how parents experienced the interaction with the nurse in Children´s health centre in conjunction with weight control of children.Method: A qualitative blog study with an inductive approach and empirical design. The data is analyzed with qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. A total of 46 blogs wereincluded in the study.Result: The outcome resulted in four categories; Relationships and partnerships, Emotional storms, Anxiety about weight and Strategies for dealing with the situation. The categories further resulted in a total of eleven subcategories. The visits in Children´s health centre was associated with many strong emotions and the communication and social care had a great impact on the parents' experience of the meeting and the weight control.Conclusion: The study can contribute to increased knowledge and understanding around the complexity that exists in connection with weight control in child health care and thus lead to improved experiences for parents. Creating a trusting relationship based on a family-centered approach seems to be the key to success.

Sjuksköterskors roll i att stödja mödrar med amning på barnavårdscentral Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2024. Bakgrund: Amning är avgörande för hälsan hos både mor och barn och stöds av internationella hälsoorganisationer som WHO. Sverige upplever dock sjunkande amningsfrekvenser, trots rekommendationer om exklusiv amning i upp till sex månader och partiell amning därefter. Forskning betonar amningens hälsofördelar och nödvändigheten av stöd till mödrar. Denna studie fokuserar på BVC-sjuksköterskors erfarenheter på barnhälsovårdscentraler och det stöd de ger, för att utforma strategier som kan förbättra och främja amningsprocess. Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka BVC-sjuksköterskornas upplevelser av att stödja ammande mödrar och främja en sund amningsprocess   Metod: Studien har en kvalitativ design där data utgörs av semistrukturerade intervjuer med sex BVC sjuksköterskor som analyserats med metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier; stödja och främja amning och utmaningar med amning med tillhörande sju underkategorier.  Slutsats: Effektivt amningsstöd kräver ett nära samarbete mellan vårdpersonal och familjer samt starka relationer mellan mödrar och BVC-sjuksköterskor, med fokus på kommunikation för att minska skillnaden mellan internationella rekommendationer och praktik.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns omfattande vetenskaplig grund för att pappors delaktighet i deras barns liv främjar hälsa och gynnar en positiv utveckling hos barnen. Studier har även visat att stöd från hälso- och sjukvården främjar pappors delaktighet. Inom barnhälsovården erbjuds bland annat föräldrastöd i grupp och tanken är att män och kvinnor ska vilja medverka i lika stor utsträckning. Pappor deltar dock i mycket lägre grad än mammor. En av utmaningarna för barnhälsovården är därför att finna former för föräldrastöd i grupp som tilltalar alla föräldrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva utformningen av föräldrastöd i grupp samt BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring utformningen och pappors deltagande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med ett strukturerat frågeformulär i webbformat som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades med icke-parametrisk statistik. Resultat: Resultatet visade att tidpunkten som föräldrastöd i grupp erbjuds på tycks vara av betydelse för pappors deltagande, både vad det gäller tid på dygnet och barnets ålder. Analysen visade på skillnader i BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappadeltagandet utifrån vilken typ av vårdcentral de arbetade på samt om de hade fortbildning i genusfrågor. Slutsats: Sociodemografiska faktorer kan ha betydelse för BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappors deltagande i föräldrastöd i grupp, men detta behöver undersökas ytterligare. / ABSTRACT Background: There is extensive scientific evidence that fathers' involvement in their children's lives promotes health and positive development in children. Studies have also shown that support from health professionals promote fathers' involvement. Group parental support is offered within the Child health care (CHC) service with the goal that mothers and fathers participate equally. Fathers, however, participate to a much lower extent than mothers. One of the challenges the CHC faces is to design parental support groups that will appeal to all parents. Aim: The aims of this study were to investigate the structure of parental support groups and the CHC nurses' perceptions of the structure and father participation. Method: The study was conducted as a cross-sectional study using a structured questionnaire in web format as data collection method. Data were analyzed with non-parametric statistics. Results: The results found that the time at which parental support groups are offered seems to be crucial for father participation, both with regard to time of the day and age of the child. The analysis showed that there were differences in the CHC nurses' perceptions of father participation based on the type of health center they were working in, and whether or not they had training in gender issues. Conclusion: Socio-demographic factors may be of importance for CHC nurses' perceptions of father participation, but this needs to be investigated further.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: BVC-sjuksköterskans attityd och bemötande har betydelse för kostinformationen, Adekvat och relevant kostinformation, Mer konkret och anpassad information efter barnets utveckling önskas samt Omständigheterna kring kostinformationen skulle kunna förändras. Det hade därför varit av värde att genomföra en större svensk studie för att få en djupare förståelse av föräldrars behov, hälsoproblem relaterade till kost kan förebyggas samt att alla föräldrar får möjlighet till samma information från BVC.

Utgångspunkten i studien är det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet är beroende av sina föräldrar för sin utveckling och sin hälsa. Föräldrarnas resurser och välbefinnande påverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet är att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera särskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden är en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarnas resultat är gjort enligt Axelsson (2008) och mynnar ut i fyra huvudteman. De fyra huvudtemana är följande; BVC-sjuksköterskors arbete med rådgivning, BVC-sjuksköterskors arbete med strukturerade bedömningsverktyg, BVC-sjuksköterskors observationer samt att Arbeta med föräldrarna som samarbetspartners. BVC-sjuksköterskor som rådgivare påverkades av faktorer som exempelvis tidsbrist och BVC-sjuksköterskors attityder. Analysen av arbetet med det strukturerade bedömningsverktyget visade att formuläret verkade göra intrång i den vanliga interaktionen mellan BVC-sjuksköterskor och familjer. BVC-sjuksköterskors observationer av familjer och barn visade att kontinuitet är av största betydelse. När BVC-sjuksköteskor såg föräldrarna som samarbetspartners var de måna om att vara flexibla och släppa sin agenda för att utgå från familjens behov. Diskussionen tar upp BVC-sjuksköterskors arbete med rådgivning och att arbeta med föräldrarna som samarbetspartners. Arbetssätten utgör varandras motsatser men kan också komplettera varandra. / Program: Fristående kurs

Föräldraskapet innebär en stor livsförändring och medför både positiva och negativa upplevelser. Det är viktigt att föräldrar och barn får ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men även för hela familjen. Nyblivna föräldrar befinner sig i en sårbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd från omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att stödja samspelet mellan mor och barn vid post partum depression. Sex BVC-sjuksköterskor intervjuades och materialet tolkades genom kvalitativ innehållsanalys. BVC-sjuksköterskorna beskrev att det är viktigt att tidigt se ett samspel mellan mor och barn och att uppmärksamma föräldrarnas välbefinnande. För att BVC-sjuksköterskan ska ha möjlighet att stödja familjen är en god vårdrelation nödvändig. Relationen bör bygga på respekt och tillit och BVC-sjuksköterskans roll är att vara lyhörd och vägledande. Vid hög arbetsbelastning samt vid ovilja till stöd från familjen upplevde sköterskan en känsla av otillräcklighet och maktlöshet. BVC-sjuksköterskan spelar en stor roll i det viktiga nätverket kring familjen och agerar som spindeln i nätet när hennes egna resurser inte räcker till. BVC-sjuksköterskorna beskrev en förändring i samhället vilket påverkar föräldraskapet samt Barnhälsovården idag. Studiens fynd diskuteras utifrån tidigare forskning och författarnas erfarenheter. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer tre kategorier och tio subkategorier som beskriver BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete. Kategorierna utgörs av den goda starten, stärka föräldrarollen och stödjande insatser. BVC-sjuksköterskorna i studien beskriver det som viktigt och grundläggande att arbeta med samspel och anknytning för att öka barns och föräldrars välmående samt för att gynna barns utveckling. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för BVC-sjuksköterskors arbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

BVC-sjuksköterskor möter barn och familjer varje dag. Det är i detta möte som möjlighet finns att upptäcka om ett barn inte får den omsorg barnet behöver. Att familjen brister i sin omsorg om barnet kallas omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskor är enligt lag förpliktigade att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker omsorgssvikt. En problematik är att omsorgssvikt kan vara svår att upptäcka och BVC-sjuksköterskorna får en magkänsla eller en intuition när de börjar misstänka omsorgssvikt. Detta leder ofta till tätare kontakt och andra åtgärder för att bekräfta eller avfärda sina misstankar. En annan frågeställning är varför BVC-sjuksköterskor inte gör orosanmälan till socialtjänsten lika ofta som andra yrkesgrupper. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att möta familjer där det finns misstanke om att omsorgssvikt förekommer. Intervjuer genomfördes med åtta BVC-sjuksköterskor som träffat familjer där omsorgssvikt förekommer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Denna studie visar att BVC-sjuksköterskorna ofta känner sig osäkra på om det är omsorgssvikt hos familjen de upplever. De söker hjälp hos kollegor för stöd och råd. När BVC-sjuksköterskorna misstänker omsorgssvikt försöker de hantera det genom att skapa en god relation med familjen och träffa familjen oftare än tidigare. BVC-sjuksköterskorna värnar om att behålla kontakten med familjen och försöker hjälpa föräldrarna att bli bättre på att ge omsorg till barnet. Det finns en oro hos BVC-sjuksköterskorna att de ska förlora kontakten med familjen om de samtalar med familjen om oron för omsorgssvikt, eller om de gör en orosanmälan. BVC-sjuksköterskorna väljer att göra orosanmälan när de själva känner att deras hjälp inte är tillräcklig. De upplever att det känns bra att göra en orosanmälan och att relationen med familjen bibehålls.