Allt fler människor i världen är på flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 år rätt till samma vård som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleåldern innebär detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen påtalar att det är av yttersta vikt att BVC uppmärksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser. Dock visar internationell forskning att BVC-sjuksköterskor upplever mötet komplext och har svårt att tillgodose alla de behov asylsökande barnfamiljer har. Då det inte finns någon svensk forskning som visar på hur BVC-sjuksköterskor erfar mötet med de asylsökande barnfamiljerna avser denna studie att undersöka detta. Genom en kvalitativ intervjustudie har erfarenheter inom området inhämtats från sex stycken BVC-sjuksköterskor. Materialet bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: olika kontaktvägar, otydliga rutiner, hälsoövervakning, insatser utöver det vanliga arbetet på BVC och känslomässig påverkan. BVC-sjuksköterskorna upplever hinder för att ge god vård till följd av att det finns otydliga och bristfälliga rutiner myndigheter emellan. BVC-sjuksköterskorna beskriver hur de genom flexibilitet och lyhördhet anpassar de bedömningar de gör. Vidare beskriver de att asylsökande barnfamiljer har speciella behov till följd av flykt och asylprocess. Genom att utföra insatser som normalt sett inte åligger BVC-sjuksköterskor försöker de tillgodose barnfamiljernas behov. Socialstyrelsens påstående att BVC-sjuksköterskor utgör en viktig anknytning för asylsökande barnfamiljer är korrekt. Dock finns behov av att strukturera arbetet kring de asylsökande barnfamiljerna. Detta för att minska de hinder som finns för BVC-sjuksköterskorna att ge god vård på lika villkor.

No description available.

SAMMANFATTNING Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att uppnå målen krävs en verksamhet med bra kvalitet. För att mäta kvaliteten på barnhälsovårdens verksamhet i Uppsala län registreras data på individnivå i det regionala kvalitetsregistret Basta Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderår 2013. BVC-sjuksköterskor på aktuella barnavårdscentraler besvarade ett frågeformulär med frågor om vilka åtgärder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent. Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat på aktuell BVC. För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta. Det fanns inget statistiskt säkerställt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid på året och i vilken utsträckning som data saknades i Basta. Slutsatsen är att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För det enskilda barnet kan utebliven barnhälsovård innebära risk för sämre hälsa och det kan vara ett tecken på att barnet far illa Information om, och förbättring av rutiner för hur och när data ska registreras är därför viktigt ur kvalitetssäkringssynpunkt.

No description available.

ABSTRACT Background: Research shows that adoptive parents are concerned that health professionals does not have enough knowledge about adoptive children and attachment. Research also shows that the preventive work in Sweden regarding support in children's health care is inadequate for adoptive children. This might be considered alarming since inadequate support from the children's health care can lead to poorer health development. Adoptive parents’ experiences in health care and the support they give are therefore important and could contribute with knowledge and enable an improvement of the health care for adoptive children.           Aim: The aim of this study was to investigate how adoptive parents experienced the support from children's health care and how the support could be improved. Method: The study was conducted according to a descriptive qualitative method with an inductive approach and nine adoptive parents were interviewed.   Results: During the interviews, it emerged that the adoptive parents experienced that the general support from the children health care centers were lacking. However, the parents felt that the treatment of the specialist nurses were good. Insufficient understanding and knowledge about adoptive children at the children health care centers emerged during the interviews, and the majority of the parents experienced the support about the attachment as lacking. Hence, the parents felt that the support could be improved through enhancing the competence and the understanding for adoptive families.   Conclusion: To sum up, there was a strong need for improvement of the support within the children's health care for adoptive children. Furthermore, further research is needed in this area to raise more experiences of the support from children's healthcare centers to adoptive parents.     Keywords: Adoptive parents, support, attachment, children health care, experiences.

Bakgrund: Blöjavvänjning påbörjas allt senare i västvärlden och studier visar att det har negativa konsekvenser på barns hälsa. BHV-sjuksköterskan träffar familjen kontinuerligt och bör samtala om blöjavvänjning. Det saknas dock studier om BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning.  Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på tio intervjuer med distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. En kvalitativ innehållsanalys gjordes utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning. Resultat: Studiens analys resulterade i temat Det handlar om att kunna förmedla kunskap, se möjligheter och ta hänsyn till varje familjs förutsättningar samt fyra kategorier och elva underkategorier. Kategorierna var Samtal om blöjavvänjning med familjen, Konkret vägleda vårdnadshavare vid blöjavvänjning, Omständigheter som kan inverka vid blöjavvänjning samt Inhämta kunskap och ta hjälp av andra i arbetet med blöjavvänjning.   Slutsats: Resultatet visar att BHV-sjuksköterskor arbetar med blöjavvänjning utifrån varje enskild familjs behov. Studien kan användas för att öka kunskapen om BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning och hur vårdnadshavare och barn kan mötas i samtalet.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn ska amma de första sex levnadsmånaderna. Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under  första levnadstiden och amning skapar även en viktig anknytning mellan mamma och barn. Antalet kvinnor som helammar sina barn i Sverige har minskat sedan 2004. Amningsstöd är en utmaning för vården och bör ges utifrån kvinnans individuella behov. Ett positivt amningsstöd ökar förutsättningarna för att amma under en längre period.   Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att få amningsstöd.  Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i två olika databaser. Datainsamling, kvalitetsgranskning och analys av artiklar utgick från ett systematiskt arbetssätt beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Tre kategorier framkom under analysen: Fysiskt amningsstöd, Vårdpersonalens betydelse och Omgivningens roll. Resultatet av denna studie visar hur viktigt BHV-sjuksköterskans stöd är för den ammande kvinnan. Vissa kvinnor uppskattar att få praktisk hjälp med amningstekniken medan andra absolut inte önskar detta. Slutsats: Studien visar att kvinnor ofta upplever bristfälligt amningsstöd. Amningsstödet behöver ges på ett respektfullt och finkänsligt sätt där kvinnan är i fokus för att öka förutsättningarna för att kvinnan ska fortsätta amma. Utökad forskning behövs för avancerad amningsstödsutbildning och för att eventuellt införa amningskonsulter inom vårdkedjan. / Background: The World Health Organization (WHO) recommends that children breastfeed for the first six months of life. Breast milk is the best nutrition for the baby for the first period of life and breastfeeding also creates an important connection between mother and child. The number of women who fully breastfeed their children in Sweden has decreased since 2004. Breastfeeding support is a challenge for the healthcare professionals and should be given based on the woman's individual needs. A positive breastfeeding support increases the breastfeeding duration. Aim: The aim of the study was to illuminate women's experiences of receiving breastfeeding support. Method: A systematic literature review was conducted by searching from two different databases. Data collection, quality review and analysis of articles were based on a systematic approach described by Bettany-Saltikov and McSherry. Result: Three categories emerged during the analysis: Practical hands-on support, the Importance of healthcare professionals and the Role of the surrounding environment. The results of this study show how important the support from the nurse at the child healthcare is for the breastfeeding woman. Some women appreciate getting practical help with breastfeeding techniques while others absolutely do not want this. Conclusion: The study shows that women often experience inadequate breastfeeding support. Breastfeeding support needs to be given in a respectful and sensitive way where the woman is in focus. Extended research is needed for advanced breastfeeding support training and to possibly introduce breastfeeding consultants within the healthcare system.

Bakgrund: Tillväxtkurvor är ett mångfacetterat verktyg som används regelbundet på barnavårdscentraler (BVC). De är ett led i den hälsoövervakning som barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) behöver göra för att säkerställa en god hälsa på lika villkor för barnen i Sverige. Problemformulering: Begränsad forskning finns om upplevelsen av tillväxtkurvor, särskilt upplevelsen hos de som använder tillväxtkurvor dagligen. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av tillväxtkurvan som arbetsredskap inom barnhälsovården. Metod: Studien baserades på en kvalitativ intervjustudie där åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Huvudkategorierna "erfarenhet ger trygghet" och "betydelsefull i mötet med familjen" identifierades. Tillväxtkurvan upplevdes ha flera funktioner i att identifiera riskfaktorer i barnets hälsa. Därtill upplevdes tillväxtkurvan vara ett stöd i bedömningen samt en utgångspunkt för att motivera hälsofrämjande eller förebyggande åtgärder. Upplevelsen av trygghet att arbeta med kurvan var någonting som utvecklades över tid. Slutligen upplevdes tillväxtkurvan vara essentiell i mötet med familjen tack vare dess konkretisering av barnets tillväxt. Diskussion: Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning inom liknande områden. En noterbar skillnad är BHV-sjuksköterskans upplevelse av tillväxtkurvans betydelse i mötet med familjen. Annan forskning har pekat på att föräldrar, trots tillväxtkurvans indikation, väljer att inte genomföra livsstilsförändringar.

Introduktion: Amning anses vara fördelaktig för både barnet och den ammande modern. Bröstmjölk är en idealisk föda för barnet och tillgodoser barnets behov av närhet och trygghet. Världshälsoorganisationen rekommenderar amning i sex månader och därefter fortsatt amning med komplettering av tilläggskost i två år eller längre. Den svenska barnhälsovården [BHV] har stor räckvidd och kan göra stor skillnad både för individen men också ur ett folkhälsoperspektiv. Syfte: Syftet var att utforska mödrars förkunskaper och inställning till amning samt deras upplevelser och erfarenheter av amningsstöd från vårdpersonal. Metod: Tio mödrar intervjuades och materialet bearbetades induktivt med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Malterud. Resultat: Ur intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Mödrarnas förkunskaper och behov av information, Vårdpersonalens kompetens och dess betydelse för amningen, Vårdpersonalens bemötande och arbetssätt som viktiga amningsfrämjande faktorer och Att utveckla egenvård och bli självständig i sin amning. Erfarenheter som framkom var att vården inte var så amningsfrämjande och mödrarna hade större förväntningar på vårdpersonalens kompetens inom amningsrelaterade frågor. Det var mödrarnas egen inställning och inte stödet från BHV som ansågs påverka i vilken utsträckning och hur länge amningen pågick. Mödrarna uttryckte konkret vad de upplevde som ett bra stöd och på vilket sätt stödet hade gjort att de utvecklat självständighet. De önskade ett individanpassat stöd och handfasta råd vilket de inte alltid fått. Slutsats: Sammantaget visade resultatet att mödrarnas erfarenhet av amningsstöd från barnhälsovårdssjuksköterskan var att de värderade just ett hälsofrämjande fokus och efterfrågade ett personcentrerat förhållningssätt avseende amningsstöd.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderas mödrar att helamma sitt barn upp till 6 månader. Det finns flertalet fördelar för både kvinnan och barnet att amma. En av vårdpersonalens uppgifter är att stödja nyblivna mödrar att amma inom olika verksamheter för att de ska få en bättre amningsupplevelse. Dock finns det flera faktorer som kan inverka på amningen och därför undersöks här kvinnors perspektiv kring amning.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av amning och amningsstöd. Metod: En integrativ litteraturstudie. Systematisk litteratursökning genomfördes i CINAHL, Medline och Psycinfo.Resultat: Utifrån resultatet framkom två huvudkategorier och fem subkategorier, Utifrån kvinnors erfarenheter av amning framkom tre subkategorier; amningens betydelse, hinder och svårigheter vid amning och amningsteknik. Utifrån kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens stöd framkom två subkategorier: kommunikationen och bemötandets betydelse och fysisk närvaro eller telefonstöd.Slutsats: Kvinnor hade en del erfarenheter av amningens betydelse, likväl var önskan att tilldelas ytterligare information från vårdpersonalen. Hinder och problematik framkom under amningssituationerna. Amningstekniken var viktig att få till korrekt för ett lyckat amningsresultat.Kvinnor uppskattade både fysisk närvaro och telefonstöd från vårdpersonal. Andra kvinnor upplevdeatt vårdpersonalens agerande och stöttning är bristfällig. Kommunikationen är betydande för en god amningsupplevelse. Barnsjuksköterskans stöd är en grund för en lyckad amningsprocess och behövdesfrån start till amningsavslut.