Syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förståelse inom detta ämne. Studien tar även upp om arbetssätten skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger på tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, årskurs ett till sex. Intervjufrågorna handlar om hur specialpedagogerna ser på sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Teman som framkom i analysen som specialpedagogerna fokuserade på var uppdrag, tid, arbetsuppgifter, stöd, kartläggning, samarbete med hemmet, hjälpmedel, kunskapsmål och förståelsen för yrket som specialpedagog. Studiens resultat visade på att det finns skillnader i det specialpedagogiska arbetet i förskola och skola. De skillnader som framkom i resultatet är att specialpedagogen i förskolan beskriver att de arbetar mer aktivt i barngruppen medan specialpedagogen i skolan har en mer handledande roll. I resultatet framgår det även att specialpedagogerna i förskola och skola beskriver vikten av ett helhetsperspektiv i sin profession. De beskriver att fokus inte endast ska ligga på barnets eller elevens problem utan att även se till de olika faktorer som kan påverka kontexten kring barnet och eleven.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt.

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

<p>I dagens postmoderna samhälle ser vi en tydlig utveckling mot individualisering. Dennautveckling kommer att spegla dagens skolor. Studiens syfte är att ge en möjlig förklaring tilldenna utveckling och att lyfta fram en diskussion kring den individualisering som sker iskolan. Studien belyser detta fenomen, där vi genom kvantitativ metod har undersökt eleversoch lärares attityder kring individualisering i skolan. Studien visar på att lärare i Kalmarkommun anser att individualiseringen har hamnat allt mer i fokus, men att dagensindividualiseringsverktyg så som IUP och åtgärdsprogram inte fyller sin funktion fullt ut. Urett elev- och lärarperspektiv är kraven i dagens läroplan i många fall ett svåruppnåeligt mål.Samtidigt som skolorna lyckas med uppdraget ur vissa aspekter, visar studien på flertaletbrister.</p><p> In today’s postmodern society we can clearly see a development of individualization, adevelopment which reflects upon today’s schools. The study aims to give a possibleexplanation on this change and bring forth discussion about the individualization that occursin school. The study illustrates the phenomenon by probing, through quantitative methods,pupils and teachers attitudes on individualization within school environment. The study showsthat teachers in Kalmar municipality believe that individualization has entered the spotlightmore than previously, and that the current individualization-instruments such as individualdevelopment plan and measure-program don’t work as intended. From a pupil and teacherperspective, demands in the present curriculum seem to be a distant goal. At the same time asthe schools seem to succeed in one aspect of the commission this study points out severalessential shortcomings.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Utav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att den största orsaken till att besöka ungdomsmottagningen är vid frågor kring könssjukdomar. Killarna har ett behov av mer och lättillgängligare information om ungdomsmottagningen och dess verksamhet, samt bättre öppettider. För att underlätta att söka till ungdomsmottagningen önskar killarna att alla får en kallelse. De uttrycker att de inte har så stort behov av ungdomsmottagningen, men att<strong> </strong>det är tryggt att den finns.</p>

Bakgrund: Årligen drabbas 9000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Trots den effektiva behandlingen utvecklar många kvinnor en rädsla för återfall. Att drabbas av ett återfall i bröstcancer innebär för många en sämre överlevnadsprognos. Rädslan möts sällan av vården men många kvinnor kan vara i behov av stöd med sin rädsla för återfall. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors rädsla för återfall av bröstcancer och deras behov av stöd. Metod: För att besvara syftet användes en allmän litteraturöversikt där 13 artiklar av både kvalitativa- och kvantitativa data inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av Fribergs kvalitetsgranskningsfrågor samt analyserades med stöd av Fribergs analysprocess. Resultat: I resultatet framkommer det tre huvudkategorier; kvinnornas vardag präglas av rädslan för återfall, delar i kvinnornas vardag som intensifierar rädslan för återfall och uppmärksamma rädslan för återfall och möt kvinnornas behov.  Huvudkategorierna följs sedan av 11 underkategorier. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att rädslan präglar kvinnornas vardag och orsakade kvinnorna livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. I mötet med vården var kvinnorna missnöjda, de upplevde en frustration av inte bli tagna på allvar med sin rädsla. För att kvinnorna ska kunna få stöd med rädslan behöver deras behov uppmärksammas av vården, framförallt av sjuksköterskan.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning. Frågeställningar som ställs i studien är: Hur resonerar fritidslärare om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning? Hur planerar fritidslärare sin undervisning i förhållande till elevers olika individuella behov?  I studien används kvalitativ metod där empirin samlades in genom en semistrukturerad gruppintervju med fyra fritidslärare. Respondenterna i intervjun arbetar på samma skola men på två olika fritids spår. Innehållsanalys har använts för att analysera empirin.Resultatet visar att fritidslärare är medvetna och respekterar elevers individuella behov i fritidshemmets undervisning, men har svårt att bemöta vissa behov i de stora elevgrupperna. De behov som lärarna tar upp i resultatet är tillbakadragna, mer introverta behov där eleverna behöver struktur, trygghet och lugn. De upplever att det är svårt att få tid till att tillgodose dessa behov i de stora elevgrupperna. Andra behov som diskuterades i studien var utifrån sociala behov och kön där det kunde uppstå grupperingar och exkludering vid olika platser samt aktiviteter på fritidshemmet. De planerar undervisningen till att göra aktiviteter för grupper med mindre antal elever för att lättare kunna möta behoven och blanda gruppen för att skapa nya relationer.