Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.  En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att ansvaret för olika delar av arbetet med elever i behov av stödinsatser fördelas mellan olika roller på skolan. Eftersom både skolan i allmänhet och lärarna själva strävar efter att alla elever ska vara så inkluderade som möjligt i sin klass får dock klasslärarna det främsta ansvaret för alla elever. Det är även i första hand klasslärarnas ansvar att upptäcka att en elev behöver särskilt stöd eller extra anpassningar. Lärarna är medvetna om att det enligt styrdokumenten är rektors ansvar att se till att skolan har de förutsättningar som krävs för att de ska kunna ge sina elever rätt stöd. Vidare upplever lärarna att de själva och skolan ständigt arbetar för att alla elever ska nå målen och få det stöd de behöver samt strävar efter att detta arbete ska följa det som fastställs i styrdokumenten.

To read and understand are essential competences for everyone in our society; at the same time reading comprehension among Swedish pupils is on the decline. The Swedish school must therefore try to improve their instructions to increase the students' reading comprehension. The aim of the study was to describe how three reading comprehension strategies, if possible, could improve the reading comprehension for the students, including children with learning disabilities, when reading texts of natural science in a third-grade class. The three strategies that were introduced were: to activate prior knowledge, to structure information and to record contents. The questions of the study were: How are the three strategies introduced in the classroom? Can the children with learning disabilities see any benefits for their reading comprehension when working with the strategies? How do the children with learning disabilities experience working with the strategies? Can the teacher see any benefits when working with the strategies? Is it possible to see any differences among the students' results, before and after completed intervention? Method: The results have been collected through observations and qualitative interviews, which make this a qualitative study. The reading test is the quantitative part of the study. The results show that the three strategies, in different ways, support the reading comprehension for all pupils in the class and the children with learning disabilities. The children with learning disabilities mostly find different things in the strategies that can support their reading comprehension. To activate prior knowledge and to structure information were the strategies that the teacher and the children with learning disabilities experienced took too long. Both the teacher and the children with learning disabilities felt that the strategy to record contents was the easiest to follow through. The results from the reading test could unfortunately not say anything about the children's reading comprehension development, since it did not test reading comprehension, but decoding and speed of reading.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ”Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?” och ”Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?”   Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet.   Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd. Ett av skälen till särskild dokumentation uppges vara att genom att följa och dokumentera barnens utveckling och lärande extra noga, så synliggörs barnets behov och därigenom kan insatser och åtgärder planeras och genomföras för att underlätta och stödja barnet i dess utveckling. I dokumenten skrivs bland annat åtgärder och insatser på organisations-, grupp-, och individnivå in. Dokumentationen kring barn i behov av särskilt stöd upplevs vara ett stort stöd för pedagogerna i deras arbete med barnen. Ytterligare ett skäl till den särskilda dokumentationen är att den tjänar som underlag i samtal med föräldrar, förskolechef och barnteam, i samverkan med andra samhällsinstanser så som barnhälsovården, BUP och HAB och i övergången till förskoleklassen eller skolan

Hur ser arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan ut? Vilka barn är i behov? Dessa är frågor som ligger till grund för vårt arbete. Syftet med vår undersökning var att få större kunskap om vilket arbetssätt som anses gynnande för barn i behov av särskilt stöd och gråzonsbarn samt vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att gynna språkutveckling hos dessa barn. Språkutveckling innehåller många delar, motorik, ton, rytm m.m. Det är ett väldigt stort nät av många delar som ska samarbeta för att språket ska fungera. Vi genomförde detta arbete med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod då vi bedömde denna mest lämpad för vårt syfte med undersökningen. Detta på grund av att vi eftersträvade att nå kunskap om pedagogers förhållningssätt och erfarenheter, vilket är svårt att nå vid kvantitativa metoder som till exempel enkäter. Resultaten som framkom i våra intervjuer var att språkutveckling hos barn är någonting som sker hela tiden men att det behövs eftertanke och planering från pedagogernas sida för att denna ska vara gynnsam. Det behövs ett förhållningssätt som ser till barnets bästa. Några slutsatser vi kunde dra av detta arbete var att begreppen barn i behov av särskilt stöd och gråzonsbarn ofta blandas ihop och anses svåra att definiera. Trots detta så har vi sett att pedagoger förhåller sig aktiva i arbetet med olika hjälpmedel och alltid tar in nya aspekter i sin barnsyn.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga. Resultatet blev att alla pedagoger utom en arbetar för ett inkluderande arbetssätt. Pedagogerna uppger samtidigt att det är svårt att hålla alla elever inkluderade i klassrummet, framförallt de utagerande eleverna. Samma pedagoger menar att möjligheten till att arbeta inkluderande begränsas av verksamheternas strama ekonomi.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete. Med utgångspunkt i pedagogers utsagor har vi tillsammans diskuterat resultatet och tagit fasta på tre problemområden. Det innefattar tidskrävande arbete, bristande kompetens och skolans ekonomi i förhållande till arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi beskriver även nya forskningsfrågor så som varför antalet barn med särskilda behov ökar i dagens skolor? Hur kan vi få in mer pengar i skolan och hur dessa pengar kan användas i förhållande till det specialpedagogiska arbetet? Då vi tog del av pedagogers erfarenheter skapade vi oss också beredskap inför vårt kommande yrke inom det specialpedagogiska arbetet i skolan som vi alla kommer möta.

Syftet med studien är att undersöka om förskollärare anser sig inneha den kunskap som krävs för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Studien ska även bidra till att undersöka om förskolan arbetar för att inkludera samtliga barn i verksamheten. Även samarbetet mellan förskola, hem och specialpedagog har undersökts om hur det kommer till uttryck i verksamheten. De frågeställningar som besvaras i studien är: Vad har förskolläraren för erfarenhet och kunskap kring att arbeta med barn i behov av särskilt stöd? Hur ser förskollärarna på inkludering i verksamheten och hur främjas det här? Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut? Vad finns det för samarbete mellan förskollärare, specialpedagog och andra resurser?   Studien är en intervjustudie där intervjuerna är inspelade och fullständigt transkriberade. Åtta förskollärare och två specialpedagoger deltog i studien. Respondenterna är ifrån två skilda kommuner i sydöstra Sverige. Empirin har analyserats utifrån inkludering och dilemma perspektiven. Studiens resultat visar att förskollärarna efterfrågar mer utbildning då de upplever att de brister i sin kunskap kring att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att respondenterna är medvetna om vad inkludering innebär, dock anser de att det är svårt att tillämpa det i förskolans verksamhet. Förskollärarna och specialpedagogerna belyste att det är av stor vikt att ha ett bra samarbete med vårdnadshavarna till de barn som är i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att specialpedagogernas samarbete med förskolan brister samt att stödet de ger inte upplevs som tillräckligt.

My title is children in need of special support –pedagogues reason about their work and has focus on how eight pedagogues in preschool that I have interviewed define the concept children in need of special support and how they reason about the work with the children who they think are part of the concept. The purpose was to examine how some pedagogues in preschool reason about how they work with children in need of special support. My questions that I have assumed in interviews are; How do the pedagogues reason about the concept children in need of special support? How do the pedagogues reason about the daily work with focus on children in need of special support? How do the pedagogues reason based on the preschools approach about children in need of special support? My conclusion in this study show, based on pedagogue’s reason, that the concept of children in need of special support is difficult to define because it includes so much, everything from diffuse difficulties to visible disabilities. Furthermore, the pedagogues identified that all children who show some form of difficulty are entitled to support based on their own needs and circumstances. They emphasized on the environment as an important factor in children’s development, because different factors can both enable and disable the development and strive to adapt the environment so that all children can participate based on their abilities. The pedagogues proceed from the individual’s difficulties to adjust the work outside the individual’s needs. A highlight in the pedagogue’s reason is how the environment affects the individual’s development, which I can relate to my perspective, the psychosocial perspective. The starting point in the perspective is how the environment affects the individuals development and how environmental factors affects how several an individual's difficulty will be.

No description available.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger upplever att processen med barn i behov av särskilt stöd ser ut från ett upptäckande till en eventuell stödinsats och uppföljning. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare och fyra barnskötare på fyra olika förskolor. Samtliga förskolor var kommunala där två av dem låg i norra Sverige och resterande två i mellersta Sverige.  Vår studie grundar sig i den fenomenologiska teorin, där vi fokuserade på pedagogernas upplevelser och erfarenheter och vi la inga egna värderingar i svaren. Undersökningen visade att det finns både likheter och skillnader mellan de kommunala förskolorna. En tydlig likhet som vi fått fram genom våra intervjuer är hur pedagogerna arbetar tillsammans som ett helt arbetslag för att stötta varandra i arbetet. En annan likhet är också hur viktigt det är för pedagogerna att det kommer in rätt stöd när deras kompetens inte räcker till. Resultatet visade också hur viktigt det är att se möjligheterna i miljön istället för problemet/problemen hos det enskilda barnet. Undersökningen visade också att en stor skillnad var att de förskolorna i norr sökte stöd hos BES (Barn- elevhälsa och stödteam), medan förskolorna i mellersta Sverige sökte stöd hos enskilda instanser.