This report is going to discuss the relatively new and in schools, frequently debated concept of inclusion. The concept inclusion, easily explained means that all children, regardless of special needs or other conditions should be involved in the schools ordinary environment. In the democratic school of today, the education is supposed to be adapted to every individual and its special needs. The dilemma of the special need education is described as giving all children the same, but at the same time adapt to each and everyone’s differences. This study describes the teachers approach to the concept of inclusion and especially the inclusion of children in need of special support. And the teachers experience of possible advantages and disadvantages in their work to include all children. The method’s that were used to collect the empirical information to this report were qualitative interviews. The questions at issue were: How do the teachers include children in need of special support in the education? The teachers experiences of advantages and disadvantages in the way they work whit inclusion Partly for the children in need of special support Partly for the teachers Partly for the rest of the class

No description available.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument. Syftet är även att identifiera förbättringsmöjligheter vid användandet av skattningsinstrumentet. Studien är förlagd på två grundskolor och deltagare är två klasser ur årskurs åtta och sex lärare. Metodansatsen är både kvantitativ och kvalitativ och omfattas av lärarskattningar, skattningar utifrån observationer samt samtal med deltagande lärare. Resultatet pekar på att skattningar kan visa på mönster och ge indikationer på en klass fysiska och sociala klimat. Skattningsverktyget öppnar upp för diskussioner utifrån skolans/elevgruppens styrkor och utvecklingsområden vilka kan användas av specialpedagog, lärare och skolledningen i verksamhetens förändringsarbete och utveckling av det fysiska och sociala klimatet.

No description available.

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar. För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar. För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens. Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta. Definitionen beror till stor del på hur lärare själva ser på barn och elever i behov av särskilt stöd vilket resulterar i att barn och elever inte möts av ett likvärdigt specialpedagogiskt arbete.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur förskollärare uppfattar begreppet barn i behov av särskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelärare beskriver sitt förhållningssätt samt vilka faktorer som kan påverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att använda oss av är kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har därefter analyserat vårt material med hjälp av frågeställningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik. Resultatet visar att det relationella perspektivet på barn i behov av särskilt stöd dominerar. Vi kan även se att respondenterna har svårt att definiera begreppet barn i behov av särskilt stöd. Ett alternativt begrepp förekommer hos flera av respondenterna: Barn med särskilda rättigheter. Resultatet visar också att kategoriseringar förekommer trots att många respondenter har en vilja att undvika dessa. Vi har även sett att många faktorer kan påverka arbetet i förskolan som till exempel miljö, tid och personal och att de flesta respondenter lägger stor vikt vid dessa. Vi kan också se att det inte förekommer några reflektioner kring specifika specialpedagogiska perspektiv och teorier på respondenternas arbetsplatser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar i förskolan. Forskningsfrågor är: Vilka barn kan anses vara i behov av särskilt stöd enligt förskolelärarna? Hur upplever förskolelärarna kontakten med vårdnadshavare och specialpedagog? Detta är en kvalitativ studie som är grundad på kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer både på hur förskolelärarna definierar barn i behov av särskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelärarna har av vårdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras är att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men känner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare. En annan slutsats som kan dras är att läroplanen ställer stora krav på förskolan och dess anställda förskolelärare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn. Samtidigt har förskolelärarna själva i praktiken små möjligheter att påverka vilket stöd som kan ges till barn i form av extra resurser eller annat särskilt stöd utanför förskolan.

Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ”Hur ser pedagoger på inkludering?”För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har. I förskolan ses inkludering som en naturlig del i verksamheten. Därför ville vi undersöka hur förskollärare och grundskollärare ser på inkludering av barn i behov av särskilt stöd och hur ”en skola för alla” kan uppnås.Resultatet tyder på en viss skillnad hos förskollärares och grundskollärares syn på inkludering. Olika grader av inkludering används och vi kan utläsa ur resultatet att det rör sig om svag- eller stark inkludering.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollärare samt fyra specialpedagoger. Vi har även genomfört en kvantitativ studie i form av en enkät som har besvarats av förskollärare i Uppsala Kommun. Syftet med studien är att få en förståelse för hur förskollärare och specialpedagoger använder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill även få en ökad förståelse för hur samarbetet mellan professionsgränserna fungerar. Studiens resultat visar på att både förskollärare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Många förskollärare idag använder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instämmer med förskollärarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads. Förskollärarna och specialpedagogerna anser att samarbete är en viktig del, för att barnet ska få det stöd som det behöver.