Under många år har shopping betraktats som en kvinnlig aktivitet, men allt fler män har börjat visa intresse för mode. Då målgruppen vuxit har även detaljhandeln fått expandera, och det ses som viktigt att förstå konsumenter och hur de fattar beslut. Konsumentbeteende beskrivs som en process där konsumenter väljer och köper produkter för att tillgodose sina behov. På grund av den traditionella synen på shopping har manligt köpbeteende varit ett bortprioriterat forskningsområde. Den forskning som har bedrivits har främst fokuserat på unga manliga konsumenter utifrån kvantitativa metoder, varav mer djupgående studier saknas på äldre män och deras köpbeslutsprocess. Därmed var syftet med den här studien att undersöka äldre mäns beslutsprocess och vilka faktorer som påverkar ett klädköp, sett i relation till etablerade beslutsmodeller. Avsikten var dessutom att bidra till den vetenskapliga diskussionen rörande manligt köpbeteende. Med problemet och syftet som utgångspunkt genomfördes semi-strukturerade intervjuer med äldre män. Vidare användes en deduktiv ansats då syftet var att sätta empirin i förhållande till tidigare beslutsprocesser. De modeller som användes var beslutsprocessen utvecklad av Blackwell, Miniard och Engel (2006) samt beslutsprocessen för mode av Solomon och Rabolt (2007). Även mätinstrumentet CSI och tidigare forskning användes för att samla in och analysera empirin. Resultatet i studien indikerar att samtliga män visar på olika typer av beteende, men vissa centrala mönster kunde urskiljas. Männen visar på en beslutsprocess med drag av både den traditionella processen som den för modeprodukter. Slutsatser om olika typer av beslutsmönster kunde inte dras, men vissa kännetecken kunde utläsas. Studien har bidragit till en förförståelse för beslutsprocessen hos äldre män, men mer forskning inom området rekommenderas / Program: Textilekonomutbildningen

<p><strong>Syfte</strong>Att genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.</p><p><strong>Metod</strong>Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell.</p><p><strong>Resultat & slutsats</strong>Företaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet. Efter analysen rekommenderar vi totalstegskalkylering som modell och bifogar ett implementeringsförslag. Vad som genomgående har stött bort ABC‐kalkyleringen till fördel för totalstegskalkylering har varit företagets starka önskemål om enkelhet.</p>

No description available.

No description available.

<p>Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten. Därmed följer en redogörelse för steg-för-stegimplementering och omfattande implementering, vilka är användbara metoder då detstrategiska beslutet är omfattande och tidshorisonten är lång respektive kort. Medutgångspunkt från företagets situation måste hänsyn tas till viktiga delprocesser iimplementeringsprocessen. Dessa delprocesser är resursfördelning, organisation, ledarskap,motivation, kultur och kommunikation.Metoden vi använt är en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer med personer urAftonbladets företagsledning. Slutsatserna är att företagsledningen använt sig av enomfattande implementering, då tidshorisonten har varit kort. Företagsledningen har vidarevalt att satsa resurser på de områden de anser vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Dethar inte funnits en detaljerad plan över arbetsfördelningen på individnivå, företagsledningenhar ämnat inta en aktiv och synlig roll och det har inte funnits någon tydligmotivationsstrategi, mer än att hålla de anställda informerade. Ledningen har inte fullt ut tagithänsyn till företagskulturen och kommunikationen till de anställda har varit tät och frekvent.De delprocesser där möjliga problem identifierats är organisation, motivation och kultur.Grunden till de identifierade problemen är tidsbrist, vilket har visat sig bland annat genom attarbetsuppgifter har fallit mellan stolarna. Det har inte heller tagits hänsyn till de anställda imotivationsprocessen eller olikheterna mellan företagskulturen och det strategiska beslutet.</p>

Syftet med denna studie är utreda hur en ökad centralisering av Komatsu Forests reservdelslogistik kan bidra till minskad kapitalbindning samt ge större möjligheter till flexibilitet och kundanpassning i den fysiska distributionen. Idag distribuerar Komatsu Forest reservdelar från sitt centrallager till 21 stycken olika servicedepåer som drivs av dotterbolaget Komatsu Forest Sweden och som har till uppgift att leverera till alla kunder på den svenska marknaden. Servicedepåerna lagerhåller produkter där historiska data skall styra vilken mängd artiklar som skall finnas tillgängliga. Problemet idag är att de förväntade lagervolymerna inte överensstämmer med de faktiska och företaget erhåller därför extra kostnader för lagerhållning, lagerföring, transporter samt administration. Studiens teori bygger på en bearbetning av Mats Abrahamssons drivkraftmodell och empiriska data grundar sig på en enkätundersökning där ett urval ur Komatsu Forest Swedens kundpopulation fått möjligheten att delta. Enkätens frågor fokuserar på åsikter kring köpbeteenden, attityder, pris och tillgänglighet. Enkäten skickades ut via ett webbaserat system med en svarsfrekvens på cirka 35 %. Svaren visar att kunder är mottagliga för att öka användningen av informationsteknologiska lösningar och att de inom vissa produktkategorier ställer sig positiva till hemleveranser. Kunder har även viss möjlighet att förutse behovet av reservdelar minst en dag i förväg samtidigt som de ställer höga krav på produkttillgängligheten. Studien visar att Komatsu Forest har möjlighet att minska kapitalbindningen genom en ökad centralisering samtidigt som företaget kan behålla en servicegrad som motsvarar kundernas förväntningar. Vi föreslår att företaget flyttar de artiklar där kunder kan förutse behovet minst en dag i förväg från servicedepåer till centrallagret. Vi rekommenderar även marknadsföring av informationsteknologiska lösningar som kan spara kostnader samt ändra kundernas köpbeteende och krav på hög tillgänglighet.

SyfteAtt genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag. MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell. Resultat &amp; slutsatsFöretaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet. Efter analysen rekommenderar vi totalstegskalkylering som modell och bifogar ett implementeringsförslag. Vad som genomgående har stött bort ABC‐kalkyleringen till fördel för totalstegskalkylering har varit företagets starka önskemål om enkelhet.

Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten. Därmed följer en redogörelse för steg-för-stegimplementering och omfattande implementering, vilka är användbara metoder då detstrategiska beslutet är omfattande och tidshorisonten är lång respektive kort. Medutgångspunkt från företagets situation måste hänsyn tas till viktiga delprocesser iimplementeringsprocessen. Dessa delprocesser är resursfördelning, organisation, ledarskap,motivation, kultur och kommunikation.Metoden vi använt är en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer med personer urAftonbladets företagsledning. Slutsatserna är att företagsledningen använt sig av enomfattande implementering, då tidshorisonten har varit kort. Företagsledningen har vidarevalt att satsa resurser på de områden de anser vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Dethar inte funnits en detaljerad plan över arbetsfördelningen på individnivå, företagsledningenhar ämnat inta en aktiv och synlig roll och det har inte funnits någon tydligmotivationsstrategi, mer än att hålla de anställda informerade. Ledningen har inte fullt ut tagithänsyn till företagskulturen och kommunikationen till de anställda har varit tät och frekvent.De delprocesser där möjliga problem identifierats är organisation, motivation och kultur.Grunden till de identifierade problemen är tidsbrist, vilket har visat sig bland annat genom attarbetsuppgifter har fallit mellan stolarna. Det har inte heller tagits hänsyn till de anställda imotivationsprocessen eller olikheterna mellan företagskulturen och det strategiska beslutet.

Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron. För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet. Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna. Bland annat är graden av osäkerhetsundvikande olika i vissa situationer vilket får effekt på exempelvis förhandlingsstilen. Även beslutsprocessen skiljer sig, där danskar förespråkar snabbare beslut medan svenskarna tenderar att gärna utreda mer. Andra faktorer som skiljer ländernas affärskulturer åt och som får effekt på svensk-danska affärsrelationer är synen på avtalet, språket, sättet att visa känslor samt olika arbetsmarknadsregler.

Försäljningen av smartphones och mobilapplikationer är något som de senaste åren har  haft en stadig tillväxt och inget verkar minska expansionen, snarare tvärtom. Idag står  smartphones för en tredjedel av all försäljning av mobiltelefoner och det laddas årligen  ned miljarder av tillhörande mobilapplikationer till dessa mobiltelefoner. Att  konsumenter väljer att ladda ned mobilapplikationer är tydligt, men vilka faktorer  påverkar konsumentens val av mobilapplikationer?    Syftet med denna studie är att ur ett företagsperspektiv beskriva vilka faktorer som  påverkar kvinnor och män i deras val vid nedladdning av mobilapplikationer till sin  mobilenhet. Tidigare studier inom ämnet har inte vidrört eventuella samband/skillnader  av påverkande faktorer mellan kvinnor och män vilket väckt ett intresse hos oss att  undersöka detta. För att beskriva dessa påverkande faktorer har vi genom nödvändig  litteratursökning hittat teorier som lämpar sig för att lyckas identifiera och beskriva  dessa påverkande faktorer. Teorierna härrör sig främst till konsumentens beslutsprocess,  motivation, word of mouth samt gruppbeteende.    För att undersöka och svara på vår problemformulering samt syfte använde vi oss av en  internetbaserad kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen gav oss svar i  vilken utsträckning olika faktorer, baserat på vår teoretiska referensram, påverkar  individer i deras val av mobilapplikationer. I empirin presenteras dessa resultat av  enkätundersökningen och vidare utförs en analys på resultatet av studien gentemot  uppställd teoretisk referensram för att sedan avslutas men en slutgiltig slutdiskussion  och förslag till fortsatta studier.    Resultatet av undersökningen visar på att studenter vid Umeå universitet i åldern 20-29  påverkas mest av sina egna behov samt externa faktorer som familj och vänner när det  kommer till val av mobilapplikationer. Detta påverkar framförallt individen vid en  eventuell informationssökning och åsidosätter nyttan av att utföra den om informationen  kommer från en extern källa. Den kvantitativa undersökningen vi utförde visar även på  att det finns en viss skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnor påverkas i synnerhet av  faktorer som härrör till extern påverkan, exempelvis familj och vänner. Emellertid som  män, i största del, influeras av egna funna behov. I samspel med övriga faktorer, extern  påverkan via word of mouth och gruppbeteende, influeras kvinnor och män att ladda  ned mobilapplikationer.