För många ungdomar är gymnasievalet det första stora studie- och yrkesvalet som de gör och i grundskolans läroplan står det att eleverna ska lära sig hur de gör genomtänkta val. Studiens syfte är att undersöka de upplevelser som elever i årskurs nio har av hela skolans vägledning inför deras gymnasieval för att få en inblick i vad som möjligtvis finns att förbättra. Studiens tre frågeställningar kopplade till detta syfte är: Vilka erfarenheter har eleverna av att grundskolan arbetar med deras kunskaper om valalternativ och sig själva inför gymnasievalet? Vad gör grundskolan för att stötta elevens beslutsprocess enligt eleverna? På vilket sätt har grundskolan hjälpt elever att utveckla sina handlingshorisonter inför deras gymnasieval enligt eleverna? För att besvara dessa frågeställningar har sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs nio utförts. Det empiriska materialet analyseras genom Cognitive Information Processing Theory med CASVE-cykeln och The Careership Theory med fokus på begreppen pragmatiskt rationella beslut och handlingshorisonter. Resultatet delas upp i två olika kategorier: Utbildningstillfällens inverkan och Skolpersonalens inverkan. Resultatet visar att eleverna får ta del av flertalet tillfällen där valalternativ för framtida karriärvägar kan utökas. Däremot får de ta del av färre övningar relaterade till självkunskap och bearbetning av information, för att sedan applicera i beslutsfattandet. En följd av detta är att eleverna har svårt att koppla vägledande insatser till just vägledning.

Sammanfattning Datum:                           2023-05-31    Nivå:                               Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution:                   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet   Författare:                     Alex Lindquist            Stefan Pejcic            Gustav Skoglund                                           99/08/17                         00/07/13                  94/07/12   Titel:                               AI:s påverkan på beslutsfattande inom redovisning    Handledare:                   Leanne Johnstone   Nyckelord:                     Risk, AI, beslutsprocess, redovisning, etik, osäkerhet Forskningsfrågor: Hur påverkar AI beslutsprocessen och beslutsfattningen inom redovisning?  Syfte:  Syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om AI:s inverkan på redovisningsbeslut samt processen av redovisningsbeslut.   Metod: Vi använde en kvalitativ forskningsmetod genom att använda sekundärdata som vår resurs för att förstå hur olika organisationer har närmat sig AI inom redovisning och hur det har påverkat beslutsfattandet inom redovisning. Slutsats: Vi upptäckte att potentialen för störningar i traditionella strukturer inom redovisning erbjuder betydande fördelar på grund av tekniska framsteg inom AI och dess effekt på beslutsfattandet i redovisning. När AI modifierar beslutsprocessen blir den effektivare, vilket innebär mer pålitlig och snabbare. Organisationsstrukturer förändras också för att maximera den förbättrade beslutsprocessen. Det är viktigt att människor fortsätter att vara involverade i beslutsprocessen för att övervaka och utvärdera prestanda hos AI-systemet. Det är dock nödvändigt att redovisningsprofessionella anpassar sig och utvecklar nya färdigheter för att navigera i denna föränderliga miljö, annars kan konsekvensen istället leda till ineffektiva beslutsprocesser i redovisning. / Abstract Date:                                2023-05-31    Level:                              Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr   Institution:                     School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:                         Alex Lindquist           Stefan Pejcic           Gustav Skoglund                                         99/08/17                         00/07/13              94/07/12           Titel:                                AI's impact on decision-making in accounting Supervisor:                    Leanne Johnstone    Keywords:                      Risk, AI, decision-making process, accounting, ethics, uncertainty Research questions: How does AI affect the decision-making process in accounting? Purpose: The purpose of this study is to contribute to the knowledge about the impact of AI on accounting decisions and the process of accounting decisions.   Method: We used a qualitative research method by using secondary data as our resource in order to understand how different organizations have approached AI in the accounting industry and how it has affected decision making in terms of accounting. Conclusion: We discovered that the potential for disruptions in traditional structures within accounting offers significant advantages due to technological advancements in AI and its effect on decision making in accounting. As AI modifies the decision-making process making it more effective, which means more reliable and faster. Organizational structures also change to maximize the improved decision-making process. It is important that humans continue to be involved in the decision-making process to monitor and evaluate the performance of the AI system. However, it is essential that accounting professionals adapt and develop new skills to navigate this changing environment otherwise the consequence could instead lead to inefficient decision-making processes in accounting.

Fackförbund och kollektivavtal har länge varit stora institutioner på arbetsmarknaden med stort inflytande i företag och organisationer. De syftar till att representera arbetstagarnas intresse gentemot arbetsgivarna och strävar därför ständigt efter ökat inflytande över besluten inom organisationen. Studier där kollektivavtalet undersöks som institutionell faktor för beslutsprocessen i organisationer är svåra att hitta. / Trade unions and collective agreement have been powerful institutions for a long time in the labor market with great influence over companies and organizations. They aim to represent the laborers interest towards their employers and to increase their influence over the decisions within the organization. It’s hard to find any studies where the collective agreement has been studied as an institutional factor within the decision-making process.

Syftet med denna studie är att undersöka motiven bakom, processen fram till, samt konsekvenserna av olika individers beslut att ta eller avstå covid-19-vaccin i en svensk kontext. Studien baserades på grundad teori och datainsamling har skett genom ostrukturerade, öppna intervjuer av 14 deltagare, vilka rekryterades och valdes ut från forskarnas sociala nätverk och genom snöbollsurval. Deltagarnas ålder varierade från 25 till 74 år, majoriteten var i 20- och 30-årsåldern. Av deltagarna var 4 kvinnor och 10 män, 10 deltagare var vaccinerade mot covid-19 och 4 var ovaccinerade. Deltagarna var sysselsatta som studenter, pensionär, serviceanställda och vård- och omsorgsanställda. Resultat: Kärnkategorin – som hade en central roll i deltagarnas beslutsprocess var: Upplevt hot mot den egna personen. Underkategorierna som identifierades var: Vaccin mot covid-19 som upplevt hot, Covid-19 som upplevt hot, Upplevt integritetshot och Samhällsdiskussion, samt förklarar hur underkategorierna samspelar och påverkar varandra under beslutsprocessen. Diskussion: Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning kring bidragande faktorer till vaccinationsvilja och -intention. Resultatet motsäger andra tidigare forskningsresultat; att tidigare vaccinationserfarenheter påverkar vaccinationsviljan. Studien bekräftar också variationen kring om kunskap om vaccinet bidrar till vaccinationsviljan. Studien bidrar meden unik inblick i individers subjektiva uppfattningar om sina egna beslutsprocesser.

Bakgrund och problem  Det har blivit mer vanligt att räkna på de mänskliga resurserna i organisationer, vilket har lett till att HR-avdelningen har fått en mer strategisk roll och tagit avstånd från att bara varit en administrativ stödfunktion. Människor är de som organiserar beslutsfattning och agerar utefter beslutsproblem varav det behövs kompetent personal, regler och struktur. Beslutsprocesserna genomgås ofta med en vision av vad önskat resultat ska bli vilket ofta går i enlighet med organisationens mål. Personalnyckeltal används av alla organisationer i någon mening. Vanligtvis i ett jämförande syfte från tidigare år, till andra konkurrenter eller för att se trender. De bidrar till att föra organisationen framåt mot de uppsatta målen. Det mänskliga kapitalet är svårare att räkna på än andra immateriella tillgångar, men att ändå kunna använda sig av personalnyckeltalen i beslutsprocesser bör därför kunna resultera i en mer tydlig process. Syfte och metod  Syftet med studien var att utöka den teoretiska och praktiska kunskapen om betydelsen personalnyckeltal har i organisationers beslutsprocesser. För att undersöka detta tillämpades därför en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med intervjupersoner från både privat och offentlig sektor.  Resultat och slutsats Studien resulterade i en ökad teoretisk och praktisk kunskap då personalnyckeltal har en betydelse för organisationers beslutsprocesser i de faser där de agerar som underlag. Det är ytterst viktigt att använda sig av siffror som personalnyckeltal när en organisation identifierar ett problem, samlar in information till beslut och sedan utvärderar den process som genomförts och det beslut som implementerats. / Background and problem Accounting for the human resources within organizations have become more common which have led to a more strategic role for the HR-department and a departure from its original role as a supportive administrative part of the organization. Humans are the ones who organize decision making and therefore act along the problems of the decision where competent personnel, rules and structure are needed. The decision-making processes are often undergoing with a vision of what the wanted result is which often is in conjunction with the goal of the organization. All organizations have use of key performance indicators in some capacity. It´s commonly used with a comparative purpose in contrast of previous years, comparing key performance indictors to other competitors or to spot trends. They contribute to bring the organization towards its goals. The human capital is harder to account for than other intangible assets, but to be able to use key performance indicators in decision-making processes should therefore result in a more distinct process.  Purpose and method  The purpose of this study was to expand the theoretical and practical knowledge of the significance that key performance indicators have in organizational decision-making processes. A qualitative method was therefore used where five semi structured interviews were conducted with interviewing persons from both the private and public sector. Results and conclusion  This study resulted in an increased theoretical and practical knowledge in that key performance indicators have a significant matter in organizational decision-making processes in those phases where they act as a groundwork. It is of utmost importance to use digits like key performance indicators when an organization identifies a problem, collects information to be used for the decision and later evaluates the previous process and the decision that has been implemented.

En kort summering av vår studie är att den handlar om förskollärares perspektiv på beslutsprocessen kring barn i behov av särskilt stöd. För att samla information har vi läst om hur tidigare forskning ser ut inom området samt intervjuat sex förskollärare för att ta reda på hur man går tillväga för att tillgodose barn det behov de behöver. I resultatdelen har vi presenterat de svar vi har fått. Vi har bland annat kommit fram till att en beslutsprocess kan se olika ut från fall till fall. I de flesta fall har förskollärarna berättat att ekonomin har en stor roll i beslutet samt att en diagnos på barnet kan vara avgörande när det gäller att få stöd eller inte. Förskollärarna berättar även att de är delaktiga i processen och anser att de har stort inflytande men att vårdnadshavaren och högre chefer är de som är mest väsentliga.

<p>Begagnade bilar köps och säljs i allt högre utsträckning mellan privatpersoner, något som drabbar bilhandlare genom en för dem minskad försäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnad bil. Vi vill utforska hur de söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar valet av inköpsställe. En kvantitativ enkätundersökning har utförts bland privatpersoner som köpt begagnad bil och resultaten av denna undersökning visar att priset på bilen är den mest avgörande faktorn vid val av inköpsställe. I slutsatsen kan även konstateras att Internet är det ledande informationssökningsredskapet innan köp av bil.</p>

<p>The aim of the study is to examine how the executive leadership and the decision-making process are shaped by the leadership environment in a transition democracy as Venezuela. The questions I intend to answer are: What kind of leadership environment surrounds the leadership and what kind of consequences does it have on the leadership and the decision-making process in Venezuela? To answer my questions I will use the literature: Political Leadership in Liberal Democracies (Elgie, Robert 1995, London: Macmillian), together with the method “The cultural determinist school of history” by Tomas Spencer, later reproduced by Kellerman. The leadership environment provides unique opportunities for a leader to gain control over the decision-making process. Institutional structures and the needs of the society are major parts in determining how the political leadership is exercised. In Venezuela, charismatic President Hugo Chávez is head of the executive branch. The President enjoys great executive power that has diminished the role of the legislature. The policy of a more governmental controlled economy and direct democracy, based on populism has led to a more polarized society. Both historical and socio cultural failures have benefited the presidency. The “partyarchy” is abolished and has been replaced by a personalized policy-making process. The tendency is a leadership environment with a consolidation of the extended power within the executive, and a decision-making process outside the traditional institutional structures that favours the executive.</p>

Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska).   Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor. Vi har även valt att göra en avgränsning till att undersöka fyra olika multiarenor i södra Sverige, där arenorna är byggda under 2008-2012 och har en kapacitet på mellan 4400 och 5500 åskådare. Vi har också gjort en avgränsning till att bara studera arenor där kommunen tagit det främsta initiativet till att bygga.   Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsinriktning. Den empiriska studien består huvudsakligen av semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Kommuner räknar inte med att arenor ska vara ekonomiskt lönsamma utan att de istället ska skapa värde för invånarna. Värdet utgörs bland annat av att gynna folkhälsan, bli en attraktiv stad samt att kunna erbjuda idrotts- och nöjesevenemang. Samtliga studerade kommuner har gamla och nedslitna anläggningar som byggts ungefär vid samma tidpunkt vilket kan förklara den aktuella arenatrenden som en andra arenavåg.

Swedish authorities have the responsibility to protect children from bad caring. In the Swedish welfare system it is possible to take a child out of its original home when there is a suspicion about a child being maltreated. The Swedish law regarding The Compulsory Care of Young Persons Act, LVU, legalize this intervention. When using this intervention, the parents of the child are not seen as giving the child a ”good enough” care. The expression ”good enough”, or ”tillräcklig föräldraförmåga” is well known and used throughout the social care system, even though there is no actual definition of what ”good enough”-parenting entails. Instead it is up to the social worker who is in charge of the investigation of a child’s wellbeing to make the decision if the”good enough”-parenting exist in every individually case. In this study ten court orders have been viewed with the purpose of finding, and examine, a discourse of ”good enough”-parenting. In these specific court cases the parents have requested to be reunited with their children who have previously been removed from their home under the law). In search of this discourse, we found that the complexity of finding a definition of what is seen as ”good enough”, are harder than we expected. Even though the authorities in Sweden have the same law to build upon, the result of the ten court orders shows that the investigators have a big capacity to self-interpret what is ”good enough”. The outcome of the investigations that eventually end up in court have all distinguished a different definition of what is ”good enough”. This results in different kinds of determinations for something that is supposed to be interpreted in a similar way to preserve the rule of law. Keywords ”Good enough”-parenting, ”good enough”,  The Compulsory Care of Young Persons Act (LVU), decision making process, interpretative prerogative.   Nyckelord Tillräcklig föräldraförmåga, tillräcklig, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, beslutsprocess, tolkningsföreträde.