No description available.

The thesis is a comprehensive elaboration of the issue of surrogacy with an international element, ie cases where the surrogate mother falls under a different jurisdiction as the intended parents or cases where surrogacy takes place in a country other than the home country of the intended parents. The introductory part deals with the principles on which the Czech legal system is based and the situation in which surrogacy is thus established. The legal regulation is discussed, including the evaluation of the principle that the mother is always certain and the only § 804 of the Civil Code, which mentions surrogacy. The principle by which the acquisition of legal parenthood to a child born through surrogacy is acquired is described. Attention is paid to problematic situations to which surrogacy can lead, especially the issue of enforceability of a surrogate contract, determination and denial of motherhood, criminal aspects, assisted reproduction and the child's right to know his or her origin. The next part describes the situation abroad, where the legislation differs from the legalization of surrogacy (including commercial surrogacy or surrogacy for gay couples) to an explicit ban, where surrogacy can fulfill the characteristics of a crime. The thesis also presents an explanation of the issue of...

Intercountry adoption Abstract The theme of this masters thesis is legal regulation of intercountry adoption. This area of law is current and very severe, because it results in permanent status change for number of people, when one of them is a child, for which it is necessary to provide special protection. Although intercountry adoption can be in certain cases the best solution for particular child, this type of child care brings many risks, for example intercountry abduction or child trafficking. Due to these reasons, it is necessary to correctly to set rules for realisation of intercountry adoption to minimalise these risks, follow the best interest of the child and at the same time to apply this type of child care in a subsidiary way, therefore in case there is not possible to find appropriate family for certain child in its state of origin. The goal of my masters thesis is complex introduction of legal matters of intercountry adoption. The thesis is divided into five chapters, which are further divided into subsections. The first chapter focuses on development of adoption in general, its development from roman law roots to its current regulation in the civil code. Next chapter aims to the historical development of the intercountry adoption and causes for its expansion. Further there are analysed...

6 ABSTRACT IN ENGLISH The International Adoption has been introduced to the Czech law in a greater extent, in 2000, when the Czech Republic acceded to the Hague Convention on Protection of Children and Co-operation in Respect of intercountry Adoptions (1993). The Czech Republic currently provides a relatively large number of children each year for intercountry adoption to another contracting state. Nonetheless, no complex scientific publication on intercountry adoption does not exist in the Czech Republic so far, as most of the authors of expert's articles, textbooks or commentaries continue to perceive the intercountry adoption only as a marginal complement to adoption on national basis. International adoption pursues the same objective as adoption on national, namely, to find suitable new parents for the child, always in accordance with the child's best interests. However, international adoption is much more complex, as cooperation between several administrative authorities in the Czech Republic is not sufficient to effectively protect the rights and interests of the adopted child, but it is necessary to ensure mutual cooperation between administrative authorities in two sovereign states. This thesis contains a brief explanation of the institute of intercountry adoption, and its legal regulation,...

Doctor Legum - LLD / Every year approximately 33 million children leave their home countries and cross international borders seeking refuge from war, instability, ethnic conflicts, natural and man-made disasters, and extreme poverty. Among the total child migrant population, adolescents account for 11 million. In terms of the ratio of child and adolescent migrants to the total migrant population, Africa has the highest proportion.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att studera hur barnets bästa framställs i förvaltningsrättens domar av upphörande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, samt att analysera hur socialnämnd, förvaltningsrätt, föräldrar och barnet själv argumenterar för barnets bästa. Studien syftar även till att undersöka hur föräldraförmåga sätts i relation till barnets bästa. I vår studie har 43 domar granskats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit barndomssociologi samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att barnets bästa inte framställs begreppsligt, utan i relation till den goda barndomen och det goda föräldraskapet. Den goda barndomen innefattar i det här sammanhanget att barn ska växa upp under trygga förhållanden som präglas av stabilitet, kontinuitet och känslomässig omsorg. Det goda föräldraskapet kännetecknas av insikt, samarbete och mottaglighet för förändring. Ett gott föräldraskap kännetecknas också av föräldrar som har förmågan att tillgodose barnets behov och kan sätta barnets behov i första hand. Föräldrar i domarna konstrueras av socialnämnd och förvaltningsrätt som föräldrar som saknar föräldraförmåga, och därmed inte har förmåga att tillgodose barnets bästa. Föräldrar argumenterar ifrån att föräldrarna själva erhåller ett gott föräldraskap. Både barn och föräldrar påtalar återföreningsprincipen och framför vikten av att barnet bor med sin biologiska familj. Barnets uppfattning av vad som är bäst för barnet kopplas till känslor av trygghet till barnets omsorgspersoner.

Denna kvalitativa dokumentstudie syftar till att undersöka på vilket sätt tingsrätten, utifrån Föräldrabalken 6 kap. 2 a §, beaktar barnets behov av skydd från våld och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar i umgängesfrågan i vårdnadsmål där uppgifter om våld förekommer. Detta har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys av nio tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende- och umgänge. Socialkonstruktionism och barndomssociologi utgör studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar en tendens där tingsrätten tillmäter barnets behov av kontakt med den våldsutövande föräldern större vikt än behovet av skydd från våld. Behovet av kontakt tycks ses som givet för barnet medan behovet av skydd från våld bedöms från fall till fall. Vidare finner studien en distinktion mellan våld riktat direkt mot barn och våld riktat mot förälder i tingsrättsdomarna där förälders utsatthet mer sällan betraktas som en risk för barnet. I tingsrättens bedömning om umgänge tenderar uppgifter om våld redovisade i föräldrarnas sakframställan att bortses från. Att tingsrätten inte beaktar uppgifter om våld i riskbedömningen får direkta konsekvenser för barnet som riskerar att bli kvar i våldsamma miljöer. Sammantaget innebär detta att våld inte tillmäts tillräcklig betydelse i riskbedömningen. Studiens resultat reser frågor om i vilken mån tingsrätten efterlever sitt uppdrag att skydda barn från våld.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys. Den valda analysmetoden bygger på Laclau och Mouffes diskursteori. Vi har sedan vidare analyserat vårt resultat utifrån teorier om makt samt med hjälp av tidigare forskning. Vi har utifrån vårt material identifierat tre stycken nodalpunkter, kring vilka diskursen centreras. Detta har vi kunnat göra genom att vi samlat alla utsagor, brutit ner dessa och hittat gemensamma nämnare som i sin tur hjälpt oss att identifiera nodalpunkterna. De funna nodalpunkterna är barnet i fokus, barns perspektiv samt vuxnas ansvar för barns bästa. Nodalpunkterna visar tydligt på vad som anses vara viktigt och därmed hur utredarna talar kring barnperspektivet och dess innehåll. Vi har även sett att utredarna skiljer på begreppen barns bästa respektive barns vilja och att barns vilja ses som en del av barns bästa. De funna nodalpunkterna kan även säga något om både utredarnas syn samt arbete med barns bästa och barns vilja.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet” genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet”. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.</p><p>Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ”riktig” familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa. Diskursen ”det goda adoptivföräldraskapet” uppnås genom aktivt medlemskap i adoptionsorganisationen AC. Begreppet ”barnets bästa” har visat sig vara en flytande signifikant för att konstituera olika diskurser som alla handlar om att etablera eller upprätthålla AC som organisation. Genom barnets bästa har AC fått möjlighet att legitimera sina egna verksamhetsområden, styra över vem som är lämplig förälder, vem som får bilda familj och vika barn som är tillgängliga för adoption. Ytterligare resultat har visat på att AC under perioden fått ökad makt genom att förmedlingen av adoptivbarn har övergått till adoptivorganisationerna. Således har statens makt och inflytande fördelats över ytterligare en instans.</p> / <p>Abstract</p><p>This essay is a critical discourse analysis on AC’s (Adoption Centre Organisation, Sweden) magazine for members during three periods; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Our main question is how discursive statements are made on “the good adoptive parenthood” in this magazine? What possible changeable meanings and truths are given by the discourses? Our aim is to understand the discourse “the good adoptive parenthood”. The theoretical framework consists of knowledge of social constructivism, post structural perspective and philosophy of language.</p><p>Our main results are that AC constitutes discourses that produce and reproduce a number of assumptions about parenthood, family and individuals as normative and influenced by social constructed assumptions about what is; a “real” family, a good parenthood or “the child’s best interest”. The discourse of “the good adoptive parenthood” is gained through membership in the adoption organisation AC. The claim of “the child’s best interest” has in this essay being found as a fluent significant to constitute a variety of discourses, which all aim to establish and maintain the organisation. Through the principle of “the child’s best interest”, AC has found a way to legitimate their own fields, to decide who is a suitable parent, who shall form a family, and which child will be available for adoption. Further result shows that AC during the studied period has gained increased legal and governmental power in the field of adoption. As a result, the governmental power and influence in the adoption field has been divided through additional authorities.</p>

The aim of this study was to investigate how family law caseworkers in Sweden handle the mediation process in child custody disputes. Three themes were emphasized: the child’s best interest, strategies to maintain the child’s best interest and family conflicts and high-conflict families. To get an understanding of how these themes relate to child custody disputes, I conducted semi-structured interviews with family law caseworkers, since working with custody cases is part of their daily work. I chose a qualitative method because I was striving for diverse and comprehensive responses about family caseworkers’ practical experience in dealing with custody disputes. When asked about the definition of the child’s best interest, all respondents agreed that it is an open concept, implying that the definition depends on the specific circumstances surrounding the case. Generally, the respondents were of the opinion that the child’s best interest is synonymous with joint custody. The respondents stated that they employ different strategies to ensure that the child’s best interest is maintained, which is a result of their relatively high discretion. They stressed that while their primary focus is on dialogue with the parents, they use child testimonies as an additional guidance when determining what constitutes the child’s best in the case at hand. However, they also pointed out that a child’s wishes do not always coincide with the child’s best interest. When it comes to high-conflict families, the respondents concluded that the term has not been established in practice, although the problems associated with such families were recognized. After I presented the formal definition outlined in American research, the respondents agreed that the definition is useful in practice.