<p>C-uppsats 15 hp. Lärarexamen</p>

Bakgrund: I dag examineras ca 6000 nya ekonomer i Sverige varje år. Det finns närmare 26 skolor i Sverige idag som ger ekonomiutbildningar. Även om personen är nyexaminerad ekonom, arbetslös eller söker en ny tjänst, så är personen arbetssökande och försöker finna ett arbete. Det kan finnas många faktorer som arbetsgivaren tittar på under ansökningsprocessen innan de gör sitt urval av vilka det är som går vidare till en anställningsintervju. Hur görs urvalet vad är det som gör att han/hon väljs ut till en intervju? En av faktorerna kan vara skolbetygen. Syfte: Syftet är att undersöka rekryteringsprocessen med fokus på högskole-/universitetsbetygens betydelse vid rekrytering av ekonomiassistenter. Metod: Uppsatsen är baserad på kvalitativ data i form av djupintervjuer med nio rekryterare på fyra olika bemannings- och rekryteringsföretag i Stockholm. Teori: Uppsatsen kommer att luta sig mot beslutsteori och Human Reseurs Management med en mindre jämförelse av tidigare studier inom ämnet. Resultat: Genom min undersökning har jag kommit fram till att bemanningsföretagens rekryteringsprocess inte skiljer sig så mycket åt, de arbetar efter likande grunder och gör sina kandidaturval på likande premisser. Högskole-/universitets betyg har heller inte något större inflyttande på hur de gör sina urval av kandidater. Det finns andra meriter som är mer betydande för att kandidaten ska kunna få ett arbete hos dem eller via dem.

Det finns olika sorters motivation för lärande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrån individen själv och handlar om ett personligt intresse av att hålla på med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrån och används för att uppfylla ett mål till exempel att hålla på med en aktivitet för att få beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen är att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att eftersträva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever från att eftersträva höga betyg. Genom att ta reda på vad som motiverar elever är förhoppningen att som lärare kunna hjälpa elever att nå dit de strävar utifrån deras egna önskemål. Studien ska även ta reda på hur elevers betygsambitioner påverkas av föräldrars utbildningsbakgrund, kön, intressen, framtidsdrömmar och skolans placering, samt om strävan efter höga betyg främst beror på inre eller yttre motivation. De frågor som ställts är: Vad motiverar elever som eftersträvar höga betyg (A-B) i textilslöjd, jämfört med elever som eftersträvar C-E i textilslöjd? Hur påverkas elevers betygsambitioner av föräldrars utbildningsbakgrund, kön, intressen, framtidsdrömmar och skolans placering? Hur styrs elevers strävan efter höga betyg av inre motivation och yttre motivation?Undersökningen bygger på en enkätundersökning i Stockholms län där fyra skolor har medverkat, samt litteraturstudier. Elevers motivation att eftersträva höga betyg (A-B) i textilslöjd varierar mellan individer. I den här undersökningen har eleverna angett att det som motiverar dem mest att eftersträva höga betyg är för att komma in på en speciell utbildning, en vilja att lära sig mer om ämnet, visa för sig själva att de kan och få beröm från föräldrar. Det som hindrar elever från att eftersträva höga betyg (A-B) är främst att de inte är intresserade av ämnet, att de inte har tid, inte orkar eller tror att de inte kan. Undersökningen har visat att ett betygsambitionen både har samband med intresse för ämnet och framtida yrkesplaner.

This essay has it purpose to view the assessment and grading in physical education in the Swedish school. Recently published reports from skolverket prove that boys have higher grades in the physical education than girls. Some mean that the reason of this is that the teachers don´t follow the curriculum. The problems we chose to examine are how much do teachers know how to use and connect the curriculum to their teaching? How much of the information and criterion in the curriculum do the teachers use to grade their pupils? And most importantly we wanted to examine why boys gets higher grades then girls, when the curriculum doesn’t seem to suit boys any better than girls. We have interviewed teachers in a certain district and our study shows that the teachers have good knowledge about the curriculum. The curriculum leaves big room for the teacher’s valuation of how to teach. The gender perspective of the physical education needs a development and research. Only one of these schools has equal grades between boys and girls. The result shows how all examined schools think about the gender problems in physical education, and how they work with gender in the teaching and grading.

The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay. This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven’t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils’ are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues. Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles.

No description available.

Likvärdig betygssättning är en förutsättning för elevers rättssäkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. Därav arbetar det svenska skolväsendet med att höja likvärdigheten vid betygssättning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvärdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frågan de senaste åren, och har lokaliserat ett spretigt, nästan ostädat sammanhang. Resurser läggs för att höja likvärdigheten i betygssättning, men utan att veta hur konjunkturen för likvärdig betygssättning ser ut i Sverige. Vägen till insyn från stat och skolmyndigheter görs genom de nationella proven, som inte utgör en reglerad del av betygsunderlaget, vilket kanske innebär att alternativa insynsmöjligheter bör diskuteras.

I följande arbete har jag studerat betyg och bedömning i den svenska dagspressen mellan åren 2000-2008. Till arbetet har jag valt cirka 100 tidningsartiklar från den svenska dagspressen. Syftet med arbetet var att undersöka olika uppfattningar om betyg och bedömning som kommer till tals i dagspressen. Jag har ett stort intresse av att lägga fokus på debatten kring betyg och bedömning i den samhälliga diskussionen i dagstidningarna som sällan beskrivits så omfattande i den formella politiken i regeringen eller riksdagen. I arbetet har jag kommit fram till att det förekommer olika uppfattningar om betyg och bedömning. Dessa åsikter är viktiga att belysa för att se på frågan ur olika infallsvinklar. Förutom en analys av debattartiklar i dagspressen har jag studerat litteratur om betygsfrågan. I litteraturen har jag använt mig av teorier om betyg och bedömning som pedagoger och betygsexperter beskrivit utförligt. En del betygsteoretiker har visat brister i skolan och givit förslag för att åtgärda de brister som finns i dagens betygssystem.

No description available.

Betyg och bedömning är en stor del av lärarnas vardag. Det diskuteras ofta av lärare och elever. Vårt syfte är att kartlägga elev- och lärarperspektivet då det gäller betyg och deras likvärdighet. Vi har också att undersökt eleverna och lärarnas förslag på möjliga förändringar i betygssystemet. Vi har gjort en kvantitativ studie där en enkät med öppna frågor legat till grund för våra resultat. 34 elever i år nio samt nio av de lärare som satte deras betyg ingår i studien. Vi har funnit att lärarnas och elevernas uppfattningar om betyg och deras likvärdighet stämmer ganska väl överens med varandra. Vårt resultat tyder också på att eleverna inte fullt ut förstår betygssystemet och att det kan förklara mycket av de orättvisor som eleverna upplever. Lärarna upplever att betygen blir mer rättvisa och likvärdiga ju längre tid de har haft eleverna och de lärare som tycker sig ha svårast är de som har ämnen där de träffar eleverna under korta perioder.