Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud. Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser. Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.

This dissertation is a missiological evaluation of the challenges presented to Christian faith by reincarnation. Owing to the far-reaching theological implications of reincarnation, I have made use of an analytical grid to structure the research. It consists of seven sections, namely God, anthropology, ethics, hamartiology, soteriology, theodicy and history. This grid has been used to examine reincarnation as espoused in the Bhagavad-Gita (chapter 2) , as propounded by the well-known Hindu Swamis Vivekananda and Prabhupada (chapter 3) , and in the responses of four Christian theologians (Geddes MacGregor, John Hick, Vishal Mangalwadi and Edmond Robillard) to reincarnation (chapter 4) . There are many individuals within Western society who are attracted to reincarnation. My concern is to evaluate whether the Christian church can incorporate reincarnation in its religious worldview. In chapter 5, I give an evaluation of this question from a Reformed theological perspective. / Hierdie verhandeling is 'n missiologiese beoordeling van die uitdagings wat die leerstelling van reinkarnasie aan die Christelike geloof hied. As gevolg van die verreikende implikasies van reinkarnasie, gebruik ek 'n analitiese raamwerk om vorm te gee aan die· ondersoek. Hierdie raamwerk bestaan uit sewe onderafdelings, naamlik die beskouings oor God, mens, etiek, sonde, verlossing, teodisee en geskiedenis. Hierdie raamwerk word gebruik om die leerstelling van n!inkarnasie te ondersoek soos wat dit aan die orde kom in die Bhagavad-Gita (hoofstuk 2), in die geskrifte van die twee bekende Swamis Vivekananda en Prabhupada (hoofstuk 3) , en in die reaksies van vier Christenteoloe (Geddes MacGregor, John Hick, Vishal Mangalwadi en Edmond Robillard) op reinkarnasie (hoofstuk 4). Daar is heelwat mense in die Westerse samelewing wat aangetrokke is tot reinkarnasie. My vraagstelling is om te evalueer of die Christelike kerk re'inkarnasie in sy godsdienstige wereldbeeld kan opneem. In hoqfstuk 5, gee ek 'n beoordeling van hierdie vraag uit 'n Gereformeerde teologiese gesigspunt. / Christian,Spirituality, Church History and Missiology / M.Th. (Missiology)

A word or word group lifted from its context incurs the grave danger of a misunderstanding ranging from the greatest excess of analytical dismemberment to an overgenerous and all-inclusive synthesis which tends to rob it of any specific identity or meaning. Considered not only from within the body of textual material which may frame a particular word, but from the ground of these physical, mental and cultural needs which give it birth as well as the motivating force or forces which seem to endanger it, it may be possible to develop a better understanding of its varying harmonic nuances of meaning and its possible correlation or differences relative to other concepts or expressions.