Undersökningens syfte är att ta reda på vad pedagoger anser vara kvalitativ undervisning och hur pedagoger ser på bildämnets betydelse för barns språkutveckling och inlärning och hur detta speglar sig i skolan. Undersökningen fokuserar på åldrarna 9-12 år. De genomförda intervjuerna gjordes på sex pedagoger på två grundskolor i Skåne. De besvarade frågor utifrån sin syn på bildämnets betydelse för språkutveckling, vad kvalitativ undervisning var för dem och hur de använde bilden i ämnesövergripande arbetsmetoder. Resultatet av intervjuerna visade att pedagogerna ansåg att bilden var betydelsefull för barns språkutveckling för att få ett sammanhang och kvalité i undervisningen. Pedagogerna anser att kvalitativ undervisning är när de ger eleverna en helhet att arbeta tematiskt och ämnesintegrerat, pedagogerna använder olika metoder, för att individanpassa. Slutsatsen av arbetet är att det finns både för- och nackdelar med att integrera bilden och skapandet i undervisningen. Det beror helt på vilka elever som man undervisar, alla metoder är inte för alla elever, en individanpassad och varierad undervisning främjar språkutveckling.

Under 2000-talets första hälft bytte flertalet svenska dagstidningar format – från fullformat till det mindre tabloidformatet. Tidigare studier visar att bilderna tar upp en större del av tidningens satsyta i det nyare formatet. Bilderna blev alltså inte mindre till storleken trots att tidningens sidor blev det. Syftet med vår studie är att ta reda på hur bildanvändningen och bilderna har förändrats sedan formatbytet. Studien är koncentrerad till tre årtal: 1992, 2002 och 2012 samt till två dagstidningar: Dagens Nyheter (DN) och Upsala Nya Tidning (UNT). I undersökningen ingår en kvantitativ analys av 1796 bilder och 2792 artiklar samt en samtalsintervjustudie med bildcheferna på de två tidningarna. Resultatet av vår studie visar att drygt hälften av DN:s och UNT:s alla artiklar var bildsatta år 2012. Det är en stor ökning från år 1992 och år 2002. I dag är de flesta bilderna tagna av tidningarnas egna fotografer men det har också blivit mycket vanligare att publicera bilder från bildbyråer. För 20 år sedan användes tecknade illustrationer i mycket större utsträckning än vad det görs i dag. Det vanligaste motivet alla undersökta årtal var exempelpersoner, vilket i vår studie är ett begrepp för vanliga människor, vardagsmänniskor. Enligt bildcheferna är anledningen till detta att tidningarna vill att läsarna ska identifiera sig med personerna på bilderna. Studien visar att det största antalet bilder i dag finns i tidningarnas sportdel. På 20 år har det skett en ökning med i snitt 4,3 bilder per sportsida.

Syftet med arbetet är att belysa möjligheter och metoder för ett ämnesövergripande arbetssätt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen såsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sätt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. Utgångspunkten är att studien ska besvara hur lärarna arbetar ämnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhåller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. Frågan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehåll ska också få svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av området, men de är alla lärare, lärarutbildare eller workshopsledare. Resultatet är belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs. Skillnader och likheter i pedagogers förhållningssätt har synliggjorts och vilken plats gatukonst kan ha i ett skolsammanhang. Synen på Bild och textilslöjd, som i samhället kan motsvaras av konst och hantverk, står inför en förändring och får en ny plats i en samtida kulturkontext.

Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori. Studien visar att trots att de två pedagogerna har ett gemensamt intresse för konst - och bilder gestaltas detta i deras respektive undervisning på två helt olika sätt. De arbetar med två mycket olika pedagogiska praktiker och måste förhålla sig till mycket olika ramar och strukturer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att den nya kursplanen, Lgr11, har en ny struktur och en ny betygsskala. I textanalysen framkommer det att områden har tillkommit, tagits bort och lyfts fram. Lärarnas uppfattning är att kursplanen har blivit tydligare och mer strukturerad. Lärarna har blandade känslor inför det nya betygssystemet men är överens om att betygsskalan med flera steg är bättre än vad den var innan. Man är även överens om att den nya kursplanen fokuserar mer på att bild är ett kommunikationsämne samt att bildhantering med hjälp av digitala tekniker har fått mer plats. Samtliga lärare i studie har på något sätt behövt strukturerar om sin undervisning i och med införandet av den nya kursplanen, Lgr11.

No description available.

No description available.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2009

Detta arbete handlar om hur lärare kan uppfatta hur elever inom grundskolan lär och vad de kan lära genom att göra egna filmer. Arbetet beskriver lärares syften med att låta elever skapa film i skolan och vad som krävs av lärare och elever för att arbetet ska fungera och svara upp mot läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Undersökningen består dels av en litteratursökning och dels resultatet från en kvalitativ intervju av lärare. Lärarna som intervjuats berättar att det är ett arbetssätt som fungerar mycket bra för dem. Eleverna är ofta väl motiverade och många skolämnen kan integreras. Dock kan inte all undervisning ske på detta sätt eftersom arbetet tar mycket tid och kan orsaka stress. En del av arbetet sker dessutom på lärarnas egen fritid. Elever lär sig att skapa berättelser som kan filmatiseras. Det finns även intention om att elever som arbetar med film genom sina erfarenheter att berätta och få fram sitt budskap ska kunna bli mer kritiska gentemot det mediala utbudet.

No description available.