Detta arbete behandlar frågan om en betraktares syn på vad som anses vara en ”bra bild” förändrats över tid. Ett antal olika prisbelönta bilder från tre olika tidsperioder analyseras för att utröna om bedömningen har förändrats över tid. Analyserna berör i första nyhets- och reportagebilder eftersom det är sådana som oftast utsetts till årets bild. Men resultatet torde vara allmängiltiga även för andra typer av fotografier. Arbetet tar också upp utvecklingen med att fler och fler bilder idag publiceras på sociala medier och därmed får ett annat syfte än tidigare fotograferande. Detta kopplas till den tekniska utvecklingen av fotograferandet.

No description available.

Detta är en läromedelsanalys som ämnar att redovisa om och hur levd religion förmedlas i läroböcker som används inom religionskunskapsämnet. Syftet med detta var att undersöka om läroböcker bär ansvaret för elevers uppfattning om att någon förmedling av den levda religionen helt saknas inom ämnet, en uppfattning som även tidigare forskning har upptäckt. Jag vill därför ta reda på hur levd religion förmedlas inom läroböckerna samtidigt som de uppfyller kraven inom GY11. Läroböckerna analyseras utifrån 7 teman av levd religion för att skapa förståelse och synliggöra var levd religion förmedlas i läroböckerna samt även Robert Jacksons tolkande ansats för att visa på vikten av att förmedla mångfalden inom religionerna. Det jag fann genom analysen av läroböckerna var att läroböcker har en ypperlig förmåga att förmedla levd religion på ett effektivt sätt även om förmedlingen ibland kan vara något svår att uppfatta i texten. Därför anser jag att läroböcker inte ensamt kan bära ansvaret för avsaknaden av levd religion inom religionsämnet och att denna brist kan i stället bero på hur lärare väljer att använda läroböckerna i sin undervisning. Detta arbete har dock endast utgått ifrån en väldigt liten del av de läroböcker som finns tillgängliga inom religionsämnet och har även gjorts utan någon koppling till hur böckerna faktiskt används i klassrummet. Jag skulle därför anse att ytterligare forskning krävs för att vi ska kunna få en bättre förståelse av hur man kan förmedla levd religion på ett effektivt sätt till elever.

Studien undersöker hur genus representeras och illustreras genom text och bild i tidsskriften Electronic Games Magazine med en utgångspunkt i innan, under och efter spelmarknadskraschen 1983. Utifrån Hirdmans genusteori och Mulveys The Male Gaze undersöker studien hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras under 80-talet och 90-talet samt hur representationerna förändras över tid. Resultatet visar att manliga karaktärer är mer reprenterade än kvinnliga karaktärer. Kvinnliga karaktärer tenderar att sexualiseras mer vilket är en antydan på att spelen är gjorda utifrån ett manliga synsätt. Manliga karaktärer är ofta illustrerade som muskulösa, orädda och sjävsäkra. De är också oftare illustrerade som huvudkaraktär i spelen. Studien visar även på hur relationen mellan olika karaktärskategorier kan ge en alternativ sanning gentemot illustraionerna och genus.

Today the quality control of inserts at Sandvik is done manually by looking at their crosssections through a microscope. The purpose of this project was to automate the quality control of inserts by exploring machine Learning technique to automatically detect structural faults in microscopic images of the insert. To detect these faults an image processing program was first created to extractevery possible fault feature, and then a convolutional neural network (CNN) wasimplemented and applied to the verification of the faults. The error rate (ER) ofextracting the correct faults in the Image Processing was 11% and from thesepossible faults extracted the CNN could then with a 4% ER identify the actualfaults. The dataset was limited in size and had a lack of systematic consistency inhow the images were taken. As a consequence, the model could not be trainedeffectively and therefore, the system did not perform adequate enough for directimplementation. However, the system shows great potential in automating thequality control, considering that the dataset can be improved by standardizing the way for taking the images and the amount of data can be increased with the time.

Mjölk är en råvara som länge funnits med i svenska hushåll. Till kaffet, i skolmatsalen eller som självklar dryck till bullarna. Det faktum att mjölk dessutom ofta placeras längst in i matbutiken tyder på dess självklarhet för svenska konsumenter. På senare år har konsumtionen av mjölk minskat och samtidigt fått nya konkurrenter. Dessutom krävs mer av marknadsförare för att fånga och förtjäna uppmärksamhet i ett allt mer reklamtrött samhälle. Studien ställer sig därför frågan huruvida dessa aspekter påverkar kommunikationen av mjölk. Studiens syfte är att analysera Arlas kampanj Bara mjölk smakar mjölk utifrån bildanalytisk teori. Detta för att ta reda på vilka verktyg som kan användas i reklam för att väcka uppmärksamhet till en råvara som inte är ny på en förändrad marknad. Med en grund i bildanalysens denotativa och konnotativa delar visar denna studie flera exempel på hur retoriska verktyg bygger upp reklamfilmens budskap. Genom att anpassa reklamfilmens innehåll efter sin målgrupp ökas chanserna för att förmedla historier som målgruppen både kan relatera till och underhållas av. Studien visar hur storytelling genom humoristisk tonalitet och stereotypisk porträttering förankrade i kulturen kan utgöra fördelaktiga verktyg för företag att använda i reklam om de har en produkt som inte är ny. Detta då dessa verktyg kan användas för att väcka uppmärksamhet, skapa köpintention och ändra attityder till en produkt som glömts bort. Som tidigare forskning påvisat, präglar kulturen vårt sätt att vara, tänka och handla. I enlighet med tidigare teori och forskning visar studien att reklam bör anpassas efter rådande kultur för att vara effektiv samtidigt som reklam utgör ett kraftfullt verktyg för att ändra den. / Milk has been a part of the Swedish society for generations and is thus strongly associated with Swedish culture. Furthermore, the fact that milk is often placed at the far end of the grocery store indicates that it is an obvious purchase for Swedish customers. In recent years, the consumption of milk has decreased and new actors have presented themselves on the milk market. In addition, the competition amongst marketers to attain and preserve the attention of customers has increased in today’s advertising-driven society. This study therefore raises attention to the question whether these aspects affect the communication of milk in the media landscape. The purpose of this study is to analyze Arla's campaign Milk is milk based on image analytic theory in order to find out which and how rhetorical tools can be used in advertising to draw attention to a product that is not new in a changing market. This study has its foundation in the denotative and connotative parts of image analysis. Additionally, this study shows several examples of how rhetorical tools can be used in order to build an advertising message. By adapting the content of the advertising to its target audience, the chances of communicating stories that the target audience can both relate to and be entertained by, are increased. Further more, the study shows how storytelling through humorous tonality and stereotypical portrayals rooted in culture can be beneficial tools for companies to use in advertising if they have a product that is not new. These tools can be used to attain attention, create buying intent and change attitudes towards a forgotten product. As previous research demonstrates, the culture plays a crucial part in our way of being, thinking and acting. In accordance with previous theories and research, this study shows that advertising should be adapted to the prevailing culture in order to be effective at the same time as advertising can be a powerful tool for changing the culture.

I detta examensarbete undersöks frågan: Hur påverkar den grafiska stilen den specifika atmosfären/auran i en scen och blir spelets atmosfär igenkännbart i en stillbild efter en remediering? Frågeställningen besvarades med hjälp av ett projektarbete där två spel undersöktes, spelen som undersökts var The Last of Us (2020) och Stardew valley (2016). Från spelen skapades remedieringar utifrån en scen från respektive spel. Remedieringarna var skapade i en stiliserad stil som skiljer sig från originalstilarna och dessa jämfördes sedan med varandra i en enkätstudie för att besvara frågeställningen. Resultatet visar på att den grafiska stilen har en påverkan för atmosfären i bilder men att den går även att behålla till viss del vid en remediering. Detta arbetet bidrar till att få en förståelse för vilka generella element som är viktiga för en remediering när något ska återskapas i ett nytt medium.

Studien undersöker och jämför hur Dagens Nyheter och Aftonbladet skrivit om damfotboll kontra herrfotboll, säsongerna 2015/16 och 2020/21. Utgångspunkten för studien har varit att undersöka Champions League. Studien har en kvantitativ del, en kvalitativ del och även en kortare del där intervjuer gjorts. Syftet med den kvantitativa delen har varit att i siffror och diagram kunna se på hur mycket det skrivits om de två könen inom Champions League och ta fram skillnader mellan Dagens Nyheter och Aftonbladet. Den kvalitativa delen har i stället använts för att besvara frågor kring hur det skrivs om manliga kontra kvinnliga spelare i Champions League. Intervjudelen har haft som syfte att få två aktiva journalister att ge sin syn på de frågor vi ställt och bidra med andra perspektiv. Vårt teoretiska ramverk är uppbyggt på teorier som gestaltningsteorin, genusteorin, bildanalys och kommersialiseringsteorin. De fyra teorier har vi valt ut för att på bästa sätt kunna besvara våra frågor på ett djupgående sätt. Resultatet i den kvantitativa delen var att det både skrivs mer av och om män än vad det skrivs av eller om kvinnor. Vi kunde se en ökning under säsongen 2020/21 jämfört med säsongen 2015/16 i antalet artiklar om damfotboll. Däremot kunde vi också se att det både i Dagens Nyheter och Aftonbladet skrevs fler artiklar av kvinnor säsongen 2015/16 än vad det gjordes 2020/21. I vår kvalitativa del blev resultatet att det inte skiljer sig speciellt mycket i hur det skrivs om kvinnliga fotbollsspelare jämfört med manliga, men att typen av artiklar skiljer sig. Intervjuerna förstärker de resultat vi i vår studie fått fram där båda intervjupersonerna nämner att det under deras tid som journalister skett en förbättring.

No description available.

Uppsatsens syfte är att synliggöra genusaspekter i ett valt läromedel för gymnasieskolan, boken En människa, tusen världar av Robert Tuveson. Gleerups, 2015. Metoden är bildanalys ur ett genusperspektiv som identifierar och analyserar visuella representationer av kön. I studiens avgränsning ingår endast bilder från de fem världsreligionerna för att begränsa analysmaterialets omfång. Utifrån frågeställningarna analyseras visuella representationer i de valda kapitlen, för att urskilja vilka genus som förekommer och huruvida könsmaktsordningen bryts eller befästs. Tidigare forskning visar att bilder i läromedel ofta inte korrelerar med tillhörande text som det är tänkt och att det näst intill aldrig samtalas kring bilderna i läromedlen i utbildningssyfte. Bilders didaktiska syfte ifrågasätts därför av flera forskare då bilderna för det mesta inte lyckas med att vara neutrala utan befäster värderingar. Eftersom bilder består av en mängd tolkningsbara symboler som sätts samman till en helhet har W. J. T Mitchells bildtolkningsteori tillämpats som bildanalysmetod i studien. Den innebär att betydelser av bildens delar lyfts fram för helhetstolkningen och mottagarens perception av det betraktade. Mot bakgrund av detta analyserades de valda materialet och den utförda analysen visade att de olika könen representeras i lika stor utsträckning i de visuella representationerna. Däremot var bilder av män överrepresenterade i situationer som är knutna till religionsutövning och kvinnor oftast förekommer i situationer som rör hushållssysslor, omsorger och i poserande porträtt. Således befästs den rådande könsmaktsordning vilket kan ha betydelse för hur religionsutövning uppfattas och som även går emot skolans värdegrund som ska verka för jämställdhet mellan män och kvinnor.