Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad i vad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi har tittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hur socialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlunda framtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi har också intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då. Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmar beroende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få så olika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växt upp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att det finns en tydlig skillnad.

Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen. Resultatet visar en förändring i högstadiets biologiläromedel från att ha presenterat biologiska processer på ett faktaspäckat och naturvetenskapligt sätt till ett mera vardagligt och sammanhängande sätt. Gymnasiets läromedel i biologi kurs A bygger från början på en helhetssyn, och genomgår inte samma förändring mot vardag och förenkling som visat sig i högstadiets läromedel.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar. I projektet har jag inventerat kommunägda skogsbestånd i Sala, som avverkats före och efter att certifieringen infördes samt gallringar som gjorts efter certifieringen. Det visar sig att certifieringen har påverkat, man har blivit mer medveten om de biologiska värdena i skogen. I brukandet av skogen skapar man högstubbar, lämnar torrträd och naturvärdesträd i en större utsträckning än tidigare. I och med arbetet med att uppfylla certifieringskraven medverkar man även till att uppfylla två av delmålen i miljömålet Levande Skogar.

Abstract   The purpose of this work is to investigate children’s perception of Swedish birds. Through qualitative questions there were twelve children interviewed. I showed the pictures for the children of different animals that we discussed but with focus on birds. The children could partly distinguish which of the pictures that represented birds and who did not. But they could not distinguish a particular species of birds they only saw similarities in the birds shape and color. Overall, had the children their own ideas what ecology is like what the birds eat seeds, bread and fish they sound like pipip and that the bird in the winter travel to a warmer place or are hiding in their nest.       Keywords: Ecology, biological phenomena, pre-school, knowledge

När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa. Genom intervjuer baserade på vinjetter med fem familjehemssekreterare och en familjehemsgruppschef verksamma på två olika socialkontor ämnade denna studie att finna diskurser om umgänge. Resultaten visar två diskurser rörande umgänge: diskursen om umgänge som en självklarhet och diskursen om umgänge utifrån barnets behov. Empirin analyserades med stöd av anknytningsteorin och teorin om handlingsutrymme.

This study looked at local concern and knowledge about and commitment to climate change in the municipality of Örnsköldsvik, Sweden. The purpose of the study was to explore the difference in knowledge and the levels of concern shown, relating to climate change amongst genders and differing age brackets. The theoretical roots of the study are to be found within a WWFs survey from 2017 and survey from the Swedish Society for Nature Conservation conducted (Naturskyddsverket) in 2015. The data collection from this study was undertaken within the local population and consisted of 426 individuals across a diverse range of ages over 16 years old. The result of the study found that a majority of participants showed a high level of awareness when it came to the topic of climate change. However female respondents showed a higher level of knowledge and interest in the subject matter compared to the male respondents. The study also shows that most people believe they have personally experienced the effects of global warming, yet know little about the work being done to address the issue of climate change and global warming by local authorities.

No description available.

Att vatten blir brunare, så kallad brunifiering är en trend som har pågått de senaste decennierna och har uppmärksammats mer och mer. Vad som gör ett vatten brunt är koncentrationen av vattenlösligt organiskt kol (DOC). Problemet med brunifiering är de många negativa konsekvenserna som brunifieringen orsakar. Orsakerna till brunifieringen är flera men de centrala är klimatförändring med förändrade vädermönster, minskat surt regn, typ av marktäckning och ändrad markanvändning. Syftet med den här studien var att undersöka vad som kan ligga bakom de höga färgtalen i ett av sjön Bolmens tillrinnande vattendrag, Murån. Vattenprover togs i tio diken som rinner in i Murån. För dessa diken togs bredd- och djupmått samt flödesmått. Utöver dikesprover, togs tio prover längs Murån i en spatial gradient från källa till utlopp.Resultaten visar att det inte finns samband mellan dikesbredd, vattendjup för DOC eller absorbans. Flöde kan däremot förklara skillnader i färgen på vattnet mellan diken. Resultaten från studien gör det tydligt att diken med ett stilla vatten har högre koncentrationer av DOC och absorbans (420 nm) än ett dike med flöde. Murån blir inte statistiskt brunare längs en spatial gradient mot utloppet. Detta skiljer sig mot de diken som rinner in i Murån som är brunare i Muråns nedre del, dvs närmare utloppet.Denna studie kan ligga till grund för framtida naturvårdsinsatser och fortsatt forskning av orsakerna till brunifieringen till en av Sveriges viktigaste råvattentäkter. Framtida studier kan förhoppningsvis fylla kunskapsluckan som finns för att kunna mildra effekten av den markanvändning som påverkar brunifieringen. / The fact that water turns browner, so-called brownification is a trend during the last decades that has received more and more attention. Causing the brown color is the increase in concentration of soluble organic material. The problem is not only that the water turns browner, but the negative effects that come with it. The causes of brownification are several but the main reasons are climate change and weather patterns, acid rain, land cover and land use. The purpose of this study was to investigate the reason behind the high watercolor in one of Lake Bolmens tributaries Murån. Water samples were collected in ten ditches that discharge into Murån. Additionally, width-, depth-, and flow measurements were noted. Ten water samples along a spatial gradient in Murån were also collected.The results of this study show that there was no correlation between width- or depth measurements and watercolor. Flow could explain the differences in watercolor between ditches, where a ditch with a slower flow had higher concentrations of dissolved organic carbon and watercolor. Murån does not have a darker watercolor following a spatial gradient towards the outflow. This differs from the findings from the ditches which are darker in the downstream part of Murån i.e., closer to the outflow.This study could form the basis for future research of the cause of brownification for one of Sweden’s most important drinking water sources and guide future work of conservation. Questions of interest for future studies would be what is causing the differences in watercolor between ditches in a watershed to create an understanding that can be put in use to mitigate further brownification.

No description available.

Cryptosporidium spp. is an intracellular parasite that can cause cryptosporidiosis, a disease involving diarrhea and pain. Immunocompromised patients are more likely to suffer from complications and severe dehydration, and there is no medication with proven clinical efficacy for treatment. Cryptosporidium outbreaks are commonly caused by contaminated water. At the Swedish Veterinary Agency (SVA), a method to detect Cryptosporidium spp. in stool samples through Magnetic Capture Hybridization (MCH) followed by qPCR has been developed. The aim of this study was to test the MCH-PCR method for detecting Cryptosporidium in water samples as well. At the Swedish Food Agency (SLV), Cryptosporidium is detected in water by filtration through a cartridge filter, followed by immunomagnetic separation and microscopic analysis. By combining the method used at SLV with the method used at SVA, MCH-PCR was performed directly on the filtration eluate. The preliminary results showed that the SVA method can be used to detect Cryptosporidium in water, and that a combination of the filtration and MCH-PCR yield similar results as to when MCH-PCR is performed alone. The results are promising but much work is needed to establish a robust and standardized method. For future studies, the method has to be performed on several water types, the sensitivity of the analysis has to be determined and improved, and the probes used may need revision.