The footprint of urban streets have become conflict zones of interests; ranging from efficient automobile infrastructure, building restriction lines, economical interests, shy efforts to introduce nature, services, etc. How can we, as urban designers, retrieve a portion of this footprint to nature by taking advantage of the existing public parking areas and create a network of streets that speaks to the larger park network? Can a neighborhood like Adams Morgan serve as an example for a collaborative design between private and public interests to enhance the potential of blue-green infrastructure? / Master of Science / This thesis presents a way of utilizing “public parking areas” to connect the network of streets to a larger network of parks. In Washington, DC, parking areas are public spaces situated between the property line and the sidewalk. Though public, these parking areas are under the immediate care and maintenance of the owners or occupants of the premises. For the purpose of this thesis, streets in the Adams Morgan neighborhood are used to illustrate the potential of a collaborative design between private and public interests in such parking areas. The Adams Morgan neighborhood provides several key elements, including many residential streets, three DC parks (Walter Pierce, Marie H. Reed Community and Learning Center, and Kalorama Park) and four National Park Service Parks (Meridian Hill, Smithsonian National Zoological Park, Rock Creek Trail and Parkway) as well as an active commercial district. Moreover, this thesis illustrates the potential benefits of using blue-green infrastructure, which integrates natural with semi-natural landscape elements, including water. Using this type of infrastructure to link streets to the park network would promote sustainability and resilience and provides an opportunity to enhance connectivity and reduce park fragmentation.

Syftet med fallstudien har varit att undersöka hur öppen dagvattenhantering och platsens användbarhet skulle kunna kombineras så det ena inte utesluter det andra. Studien utgick ifrån en hypotes om att det finns många konflikter mellan öppen dagvattenhantering och användbarhet. Motsättningarna mellan de olika perspektiven skulle därför innebära, enligt hypotesen, att det är omöjligt att planera för det ena perspektivet utan att skapa problem för det andra. Undantaget skulle vara om kombinationen varit en målsättning under förarbetet. Fallen som har studerats är Ekostaden Augustenborg i Malmö där öppen dagvattenhantering har prioriterats och Stadsparken i Borås där platsens användbarhet har varit en tidig målsättning. Fallen är goda exempel utifrån två olika perspektiv men har gemensamt att de hamnar under begreppet urban parkmiljö. Genom observation, intervjuer och textanalys har fallen studerats närmare. Hypotesen har kunnat verifieras utifrån de två fallen. För mer generella slutsatser behöver fler fall studeras. Resultatet från fallstudien presenteras i form av framtagna planeringsprinciper och förslag på vidare studier.

De aktuella klimatförändringarna skapar utmaningar för västkustens kommuner. Detta skapar möjligheter för den blå-gröna infrastrukturen att samspela med de traditionella dagvattenledningsystemen för att skapa en mer hållbar dagvattenhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Kungsbacka, Halmstads och Varbergs kommun arbetar med hållbar dagvattenhantering i praktiken för att motverka framtida översvämningar samt att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas arbete med blå-grön infrastruktur. Studien har en kvalitativ tillvägagångsmetod i form av dokumentanalys samt semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i hållbarhetsövergångsteorin Multi-level perspective har de framtagna dokumenten och intervjuerna analyserats vilket konstaterar att politikerna ofta försvårar utvecklingen av blå-grön infrastruktur. Även utmaningar som geotekniska förutsättningar och markbrist påverkar den blå-gröna infrastrukturens möjlighet att frodas. Den breda tolkningen som kommunerna har av begreppet hållbar dagvattenhantering bidrar till en vidareutveckling av den blå-gröna infrastrukturen. Även klimathändelser påverkar den blå-gröna infrastrukturens förutsättning för genomslag hos den traditionella dagvattenhanteringen. / Climate change is creating challenges for the municipalities on the West Coast. This provides opportunities for blue-green infrastructure to collaborate with traditional stormwater management systems to create more sustainable stormwater management. The purpose of this study is therefore to investigate how the municipalities of Kungsbacka, Halmstad, and Varberg are working with sustainable stormwater management to counteract future flooding, and to examine the factors that affect the municipalities' work with blue-green infrastructure. Based on the sustainability transition theory Multi-level perspective, the documents and interviews have been analyzed, which states that politicians often hinder the development of blue-green infrastructure. Challenges such as geotechnical conditions and land shortage also affect the blue-green infrastructure's ability to thrive. Municipalities' broad interpretation of sustainable stormwater management promotes the sustainable stormwater management and therefore blue-green infrastructure development. Climate events affect the conditions for breakthroughs in traditional stormwater management.

Frågan kring hållbar dagvattenhantering har fått allt större uppmärksamhet i och med de pågående klimatförändringarna. Genom att implementera dagvattenlösningar i urbana miljöer som efterliknar naturens kretslopp kan kraftiga regn fördröjas vilket avlastar ledningsnätet. Detta främjar en hållbar stadsutveckling, som idag har blivit ett allt större krav. Studiens syfte avser att lyfta kunskapsläget kring användandet av växtbäddar avsedda för dagvattenhantering i det nordiska klimatet. Detta genom att undersöka vilka faktorer som bör beaktas vid utformning av växtbäddar för att de ska fungera optimalt, samt maximera livslängden med hänsyn till ett kallt klimat. Undersökningen tar även reda på vilka åtgärder som krävs för att underhålla en sådan anläggning samt vilka kostnader detta medför. Studiens frågeställningar besvaras genom intervjuer som riktades till beställare och projektörer av växtbäddar. Detta för att skapa en uppfattning kring hur utformningen sker samt vilka underhållsinsatser som vidtas. En enkätundersökning genomfördes som var riktad till kommuner för att undersöka hur väl de upplever att arbetet med växtbäddar fungerar inom deras organisation. Studien utfördes genom att först genomföra en litteraturstudie som lade grunden till rapportens teori, för att sedan kunna utforma intervju och enkätfrågor. För att skapa en uppfattning kring kostnaderna utfördes en dokumentinsamling från kommuner för att klargöra kostnadernas storlek. Studiens resultat påvisar att växtbäddar har bra förutsättningar i det nordiska klimatet samt att det anses finnas en god kunskapsnivå kring hur anläggningarna ska utformas och skötas. Detta gäller både projektörer och beställare av anläggningarna. De fel som uppstår i anläggningsskedet tycks främst grunda sig i den stora variationen av material som växtbäddarnas uppbyggnad består av. Därtill att entreprenören saknar kunskap i hur anläggningen senare ska fungera, då denna typ av anläggning skiljer sig från hur konventionella dagvattenanläggningar anläggs. I utformnings och driftskedet är utmaningarna kopplade till faktorer som ansvarsfördelning då det är ett flertal inblandade aktörer i både projekterings och driftskedet. Den faktor som främst styr kostnaden är kopplad till de material som används i uppbyggnaden av växtbädden. / The issue of sustainable stormwater management has received increasing attention with the ongoing climate change. By implementing stormwater solutions in urban environments that mimic nature heavy rainfall can be delayed, which relieves the conventional stormwater pipeline network. This promotes sustainable urban development, which today has become an increasing requirement. The purpose of the study is to raise the state of knowledge about the use of bioretention system intended for stormwater management in the Nordic climate. This is done by examining which factors should be taken into account when designing bioretention system in order to function optimally and maximize the lifespan with regard to a cold climate. The study also finds out what measures are required to maintain such a facility and what costs this entails. The study's questions are answered through interviews aimed at clients and designers of bioretention systems. The purpose is to create an understanding of how the design takes place and what maintenance efforts are taken. A survey was conducted which was aimed at municipalities to investigate how well they feel that the work with bioretention system works within their organization. The study was carried out by first conducting a literature study that laid the foundation for the report's theory, in order to then be able to design interview and survey questions. To create an understanding of the costs, a document collection from municipalities was carried out to clarify the size of the costs. The results of the study show that bioretention systems can sustain in the Nordic climate and that it is considered that there is a good level of knowledge about how the facilities should be designed and maintained. This applies to both designers and clients of the facilities. The errors that occur during the construction phase seem to be mainly based on the large variety of materials that make up the bioretention systems. In addition, the contractor lacks knowledge of how the facility will later function, as this type of facility differs from how conventional stormwater facilities are constructed. In the design and operational phase, the challenges are linked to factors such as the division of responsibilities as there are a number of actors involved in both the design and operational phases. The factor that primarily controls the cost is linked to the materials used in the construction. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Swedish municipalities increasingly prioritize blue-green infrastructure in response to the changing climate and precipitation. This study focuses on Norrköping, Huddinge, Nyköping, and Kalmar and how urban planning develops strategies for implementing blue-green infrastructure. Through document content analysis, the municipalities recognize the importance of blue-green infrastructure for stormwater management. However, challenges with implementation remain. Clashes with higher legal and economic interests impede progress. There are issues with responsibility allocation and operation. Most of the challenges can be ascribed to the absence of a comprehensive framework for sustainable stormwater management. Each municipality has developed unique practices to handle this, which have emerged through the interviews. The strategies break down to collaborative models involving multiple stakeholders. These findings advocate for a holistic approach suggest potential for a unified framework, and a path forward in sustainable urban planning.

The ongoing urbanization leads to densification and growth of cities, which replaces natural areas with hard surfaces. Precipitation is then more likely to runoff as stormwater than to be detained locally. Also, precipitation is predicted to be increasing as an effect of climate change. Traditionally, stormwater has been handled by draining it in underground pipes. As a complement, blue-green infrastructure (BGI) can be used to take care of the increased amount of stormwater. BGI is vegetation and water-based systems that intend to restore the natural flows of water. It does, however, not only provide services for stormwater management but also other services that contribute to human welfare. These are provided for free by nature and are called ecosystem services. By illustrating the value of ecosystem services, the motivation of implementing more BGI can increase. The aim of this project was to provide guidance on how to value ecosystem services that BGI can provide at a district level. The valuation was to be semi-quantitative with the grades 1-5. To do so, ecosystem services were identified and given indicators that could illustrate the extent of the ecosystem services’ presence. Seven different BGI for stormwater management were studied, to determine which added values they can bring into urban settings. The BGI were green roofs, trees, rain gardens, swales, detention basin, detention ponds and attenuation storage tanks. Nine ecosystem services provided by these BGI were then identified. These were flood protection, water treatment, local climate regulation, air quality control, environmental noise control, erosion prevention, recreation, social relations and biodiversity.  Indicators were identified for each ecosystem service through a literature study. It was noted that to value the ecosystem service, it was not enough to only value the presence of the indicators but also necessary to estimate the demand or need for the ecosystem service. Therefore, questions were formed that could help determine the demand for the ecosystem service. The valuation was then based on how well the presence of the ecosystem service corresponded to the demand of it.  After using this valuation method on a case study, it was concluded that this type of valuation is useful for reconstruction projects in an early stage, to illustrate what functions and demands that need to be considered to obtain more ecosystem services. It can then be used for comparison of different proposals, to see which one provides the most ecosystem services. The valuation is conceptual rather than specific. It is useful as it can include any type of ecosystem service but lacks the perspective of costs. / Den pågående urbaniseringen leder till en ökad utbredning och förtätning av städer, vilket innebär att grönytor byts ut mot hårdgjorda. Detta leder till att nederbörd inte omhändertas lokalt utan avrinner istället på de hårdgjorda ytorna som dagvatten. Dessutom förutsägs nederbörden att öka i och med klimatförändringar, vilket ökar mängden dagvatten ytterligare. Traditionellt har dagvatten hanterats genom att avledas i ledningar under mark. Som ett möjligt komplement till denna infrastruktur finns blågrön infrastruktur (BGI). BGI är vegetations- och vattenbaserade system som avser att efterlikna det naturliga flödet av vatten för att minska översvämningsrisken men ger fler nyttor än så. Dessa nyttor benämns ekosystemtjänster. De ökar människors välbefinnande och förses av naturen gratis. Genom att synliggöra värdet av ekosystemtjänster kan motivation till att implementera BGI öka. Syftet med detta projekt var att sammanställa ett beslutsstöd för hur en värdering av ekosystemtjänster från BGI på stadsdelnivå kan gå till. Värderingen skulle vara semi-kvantitativ med en skala 1-5. För att möjliggöra detta identifierades först ekosystemtjänster som sedan tilldelades indikatorer som belyser i vilken utsträckning respektive ekosystemtjänst förekommer. Sju olika blågröna dagvattenlösningar studerades för att avgöra vilka mervärden i form av ekosystemtjänster dessa kan tillföra urbana miljöer. Dessa dagvattensystem var gröna tak, träd, växtbäddar, svackdiken, översvämningsytor, dagvattendammar och fördröjningsmagasin. Nio ekosystemtjänster identifierades kunna uppkomma av dessa blågröna lösningar. Dessa var översvämningsskydd, vattenrening, lokalklimatsreglering, luftrening, bullerreducering, erosionskontroll, rekreation, sociala relationer och biologisk mångfald. För att värdera i vilken utsträckning funktionerna hos ekosystemtjänsterna fanns närvarande togs indikationer fram genom en litteraturstudie. Det ansågs däremot att det inte räckte att enbart värdera förekomsten av ekosystemtjänsten för att bestämma dess värde, utan det var även nödvändigt att studera behovet av dem. Därmed inkluderades frågor som skulle besvara behovet av ekosystemtjänsterna. Värderingen av ekosystemtjänsten baserades då på hur väl förekomsten av ekosystemtjänsten svarade mot behovet. Efter att denna värdering använts på en fallstudie kunde det konstateras att denna typ av värdering är användbar i ett tidigare skede av ombyggnadsprojekt, för att belysa vilka funktioner och behov som behöver tas i beaktande för att erhålla olika ekosystemtjänster. Den kan även användas vid jämförelse av olika förslag, för att visa på vilket förslag som bidrar med mest ekosystemtjänster. Värderingen är konceptuell snarare än specifik och har fördelen att alla ekosystemtjänster kan värderas men belyser enbart nyttor och inte kostnader.

Over the past decades, the fast-changing global climate poses a significant challenge to many cities around the world to embrace resilience concepts, whereby a safe-to-fail planning approach replaces traditional fail-safe practices. The change in perspectives has seen an increase in climate-adapted infrastructural projects being integrated with the new urban planning agendas across the world. The investigation conducted was designed to understand the process of how resilience concepts travel between different cities, by investigating the actors who move policy knowledge, their roles in it, as well as the knowledge transfer process mechanism that is responsible for the movement of such policies. The investigation took advantage of a scoping study technique to answer the research questions, using mostly secondary data and an interview to verify the secondary sources. The findings and the discussion provided insights on who is involved in resilience policies and how these policies are transferred from one place to another. The investigation uncovered the influence policy mobilizers has on the movement of policy knowledge, as well as how the mobilization of policy knowledge can both be beneficial or detrimental, depending on the way it was moved or implemented. / Under de senaste decennierna utgör det snabba föränderliga globala klimatet en betydande utmaning för många städer runt om i världen med att anamma motståndskraftskoncept, där en planeringsstrategi med säkerhet att misslyckas ersätter traditionella felsäkra metoder. Förändringen i perspektiv har ökat klimatanpassade infrastrukturprojekten som integrerats med nya stadsplaneringsagendorna över hela världen. Studien genomfördes för att få en förståelse av hur motståndskraftskonceptet färdas mellan olika städer och detta genomfördes genom att undersöka de aktörer som förflyttar politisk kunskap och deras roller i den samt den kunskapsöverföringsmekanism som är ansvarig för rörelsen av sådan politik. Studien utnyttjade en scoping-studieteknik för att få svar på forskningsfrågorna, med mestadels sekundär data och en intervju för att verifiera sekundärkällorna. Resultaten och diskussionen gav insikter om vem som är inblandad i motståndskraft och hur policy överförs från en plats till en annan. Studien avslöjade även inflytande av politiskt mobilisering och kunskap som både kan vara fördelaktig eller skadlig beroende på hur den flyttades eller genomfördes.

The global mean temperature is continuously increasing despite of the Paris Agreement’s goal of keeping it from rising more than 1.5-2°C above pre-industrial levels. Cities are the main contributors to the increasing temperature as they emit more than 70% of total global CO2 emissions. Therefore, it is important to achieve net-zero emissions in cities to stop temperature from increasing further. Nature-based Solutions (NbS) have proven to be a cost-effective strategy to reduce CO2 emissions in urban environments (by up to 25%). Research needs to be conducted on how NbS should be incorporated into policy for them to have the best effects and desired outcomes. This thesis explores how NbS can be effectively implemented in environmental policies to reach set goals and achieve desired effects. It aims to explore factors in the Stockholm Royal Seaport (SRS) environmental policy that can strengthen and constrain the implementation of NbS. The intention of this thesis is also to learn how this area’s policy affects the collaboration between stakeholders, including residents, in this area. The research questions of this thesis are: (1) What are the environmental policies related to Nature-based Solutions used by Stockholm Royal Seaport to achieve climate positivity and strengthen ecosystem services? (2) What key factors in the environmental policies in Stockholm Royal Seaport can be identified as supporting or constraining the implementation of Nature-based Solutions? (3) How do the environmental policies in Stockholm Royal Seaport affect the collaboration among stakeholders in this area? A case study on SRS is conducted to answer these questions. The data is collected from this area’s latest steering document and sustainability report, and interviews. Thematic analysis is used to analyse the collected data. The results from the exploratory research are that SRS’s policies presented in goal four of the steering document, such as the promotion of blue and green infrastructure, positively affect the NbS used in this area to strengthen ecosystem services. However, these solutions are not explicitly identified as strategies to achieve climate positivity. Two key factors that support implementing NbS in SRS have been identified. The first is the requirement for developments to follow the stormwater management strategy and the Green Space Index. Second is the encouragement of collaboration between stakeholders. Three key constraining factors identified are: 1) the lack of definition and communication of the NbS strategies, and the reason for implementing them; 2) the lack of mention and explanation of NbS in the steering document; 3) limiting budgets. The policy in SRS is highly focused on, and encourages, collaboration and knowledge development between stakeholders, therefore, it is concluded that this area’s policy has a positive effect on this policy aspect and contributes to increasing collaboration.

This thesis presents a field study examining the effect of the Active, Beautiful and Clean Waters (ABC Waters) Programme in Singapore on social capital. Based on a multi-disciplinary approach and following the theoretical framework of bonding and bridging social capital developed by Robert Putnam and others, three different cases of the ABC Programme were compared, looking particularly at the level of blue-green landscape integration. The three cases comprised the ABC flagship project ‘Bishan-Ang Mo Kio Park’ with high level of blue-green integration as well as the green and the grey section of the Ulu Pandan Park Connector with medium and low level of blue-green integration, respectively. Quantitative data was obtained by counting the share of park users engaged in social interaction and by surveying 330 park users on the perceptions of social interaction and integration. In addition to the quantitative data, a total of 60 face-to-face interviews were carried out in the three park areas, providing an in-depth understanding of the perceptions of the surrounding areas. The study concludes that the ABC Waters Programme is a strong generator of social capital, offering an attractive place for social bonding and to some extent also for social bridging.

The thesis is focused on climate change impact in cities. In its first general section various nature-based adaptation solutions for urban areas are presented. Functional instances of finished implementations from city of Brno are named. The second, practical, section a particular proposal of nature-based solution for Brno by partial revitalization of Svratka river and its surrounding area is shown. The feasibility is supported by 1D and 2D numerical models. Crucial output of the work are technical drawings and flood simulation maps.