Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vid omfattande tumörväxt utförs mastektomi. Hela bröstet inklusive all lymfkörtelvävnad i axillen tas bort. Att få beskedet om att bröstet skall tas bort är en chock och upplevs av många som en livskris. Brösten är en central del i både det fysiska och det psykiska jaget hos de flesta kvinnor. Syfte: Att beskriva upplevelse hos kvinnor i fertil ålder som har genomgått mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fem teman: Inverkan på kroppsuppfattning, förändringar i sexuella livet, inverkan på psykiska tillstånd, behov av stöd för att bidra till bra livskvalitet och positiva upplevelser efter cancerbehandlingar. Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde negativa förändringar i sin kroppsuppfattning som påverkade flera aspekter i livet såsom sexualitet, partnerskap, föräldraskap och relationer i arbetslivet. Kliniska implikationer: Sjuksköterskans lyhördhet till kvinnor och förståelse av deras kroppsliga och psykosociala förändringar är förutsättningarna för att lindra kvinnornas lidande och främja välbefinnande trots bröstcancersjukdomen och mastektomin. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women. At extensive tumor growth a mastectomy is performed. The entire breast including all the lymph node tissue in in the armpit is removed. Getting the news that the breast has to be removed is a shock and is perceived by many as a life crisis. The breasts are a central part of both the physical and the mental self of most women. Aim: To describe women of reproductive age experience of having undergone mastectomy. Methods: A qualitative literature study based on eleven articles with qualitative approach was made. Results: The result shows five themes: Influence of body image, changes in sexual life, influence on mental conditions, the need for assistance to obtain a good quality of life and positive experiences after cancer treatments. Women who underwent mastectomy experienced negative changes in their body image that affected many aspects of life such as sexuality, partnership, parenthood and relationships in their professional life. Clinical implications: The nurse's responsiveness to women and understanding of their physical and psychosocial changes are prerequisites to alleviate women's suffering and promote well-being in spite of breast disease and mastectomy.

Studien syftar till att belysa gastric by-pass opererade personers upplevelser före och efter operationen. Studien är utformad efter en fenomenologisk ansats och fokus ligger mot fenomenet som är upplevelserna av en gastric by-pass. De medverkande avgränsades till kvinnor och ett inklusionskriterium för att medverka i studien var att de hade genomgått en gastric bypass operation. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi har eftersträvat att få våra intervjuer till ett samtal, där vi som intervjuar är aktiva lyssnare. Bearbetningen av materialet fokuserade på de teman vi fann; Socialt isolerad och rädslan för varaktiga relationer, förväntningar och en svårighet att se skillnad, smärta och värk- operationen som en sista utväg, vården och komplikationer, jag ångrar mig inte och jag är lyckligare idag, den sociala omgivningen samt kroppslig förändring. Studiens resultat visar att det finns upplevelser av en gastric by-pass operation som har inverkan på den psykosociala hälsan. Med stöd av resultatet kan vi dra slutsatsen om att en gastric by-pass operation bidrar till att kvinnorna anser att dem lever ett lyckligare liv. Kvinnorna lever ett lyckligare liv bland annat eftersom dem har en känsla av att passa in i samhället, men operationen kan bidra till en del fysiska komplikationer, som kvinnorna redogör för. / The study aims to highlight the gastric bypass surgery people's experiences before and after surgery. The study is designed with a phenomenological approach and our focus is on our phenomenon, the experience of a gastric by-pass. The participants were limited to women and an inclusion criterion to participate in the study was that they had undergone a gastric by-pass operation. Data collection was done using qualitative interviews. We have strived to make our interviews to a conversation where we are active listeners. The processing of the material focused on the themes we found; Socially isolated and the fear of relationships, expectations and an inability to see the difference, pain and surgery as a last resort, treatment and complications, I don’t regret it and I'm happier today, the social environment and physical change of body. We have found that there are experiences of a gastric by-pass surgery that have impact on the psychosocial health. With the support of the results we can conclude that gastric by-pass surgery helps participants live a happier life with a feeling of fitting into the society, but that the surgery may contribute to complications that woman in the study are telling us about.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar ca 8 000 personer varje år och är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en behandlingsform där hela bröstkörteln avlägsnas. Denna operationsmetod påverkar kvinnans självkänsla, synen på sin kvinnlighet och kroppsbild. Det är en omtumlande situation som kräver sjuksköterskans stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien består av 14 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats genom innehållsanalys. Sökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet av analysen sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier: en förändrad kroppsbild, en utmaning av den kvinnliga identiteten och en förändrad livssituation. Att ha genomgått en mastektomi väckte många tankar och känslor, som kunde innebära en upplevelse av förlorad identitet, kvinnlighet och sexualitet. Många kvinnor valde att dölja bröstförlusten med kläder, proteser eller rekonstruktiv operation. Konklusion: Att ha genomgått en mastektomi innebär en förändrad kroppsbild, som kan vara svår att hantera. Genom den ökade förståelsen och kunskapen som studien ger kan sjuksköterskor i vården bemöta dessa kvinnor på ett bättre sätt. / Background: Breast cancer affects about 8 000 people each year and is the most common cancer affecting women in Sweden. Mastectomy is a form of treatment in which the entire mammary gland is removed. This surgery method affects a woman's self-esteem, perception of her femininity and body image. This shattering situation requires nurses support. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences who have undergone a mastectomy due to breast cancer. Methods: This literature study consists of 14 qualitative articles who were reviewed and analyzed through content analysis. The search was conducted in CINAHL and PubMed. The results of the analysis were compiled into categories and subcategories. Results: The results showed three categories: an altered body image, a challenge of the female identity and a changed life situation. To have undergone a mastectomy raised many thoughts and feelings, which may imply a sense of loss of identity, femininity and sexuality. Many women wanted to hide the breast loss by clothing, prostheses or reconstructive surgery. Conclusion: An altered body image due to mastectomy can be difficult to manage. By the knowledge and understanding this study provides, nurses can give these women an optimal care.

Thesis (MPhil)--Stellenbosch University, 2008. / ENGLISH ABSTRACT: This study explores the performative construction and appropriations of heteronormative masculinities by heterosexual and homosexual men respectively. My interest in masculinity as a culturally constructed fantasy is extended to imply a desire for the masculine. The idea of masculine desire is further developed by indicating a possible (homo)sexual desire for the heteronormative representation of masculinity. In highlighting the artificial and material qualities of the assumed stable phallus, the impassable structure of hegemonic masculinities, such as manifested in the cowboy and bodybuilder, is turned into the penetrable penis as object of the male gaze. I will concentrate on the fetishization of heterosexual masculine signifiers in physique photography in order to demonstrate this shift in the male gaze. Masculinity as a (de)attachable component allows the de-subjectification and thus, depowering of heteronormative masculinity by the possible appropriation thereof by gay men. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Hierdie navorsing ondersoek die performatiewe konstruksie en apropriasie van heteronormatiewe manlikhede deur onderskydelik heteroseksuele en homoseksuele mans. My belangstelling in manlikheid as ‘n kultureel gestruktureerde fantasie word uitgebrei om ‘n begeerte vir manlikheid te impliseer. Die idee van manlike begeerte word verder ontwikkel deur ‘n moontlike (homo)seksuele begeerte vir die heteronormatiewe uitbeelding van manlikheid aan te dui. Deur die artifisiële en materiële kwaliteite van die veronderstelde stabiele fallus te beklemtoon, word die ondeurdringbare hegemonie van manlike strukture, soos dit voorkom in die cowboy en liggamsbouer, verander in die penetreerbare penis as objek van die manlike (male) ‘gaze’. Ek konsentreer op die fetisering van heteroseksuele manlike tekens in ‘physique’ fotografie ten einde hierdie skuiwing in die manlike ‘gaze’ te demonstreer. Manlikheid as ‘n (ont)hegbare komponent veronderstel die de-subjektivisering, en dus ontmagtiging van heteronormatiewe manlikheid deur die moontlike appropriasie daarvan deur gay mans.

published_or_final_version / Community Medicine / Doctoral / Doctor of Philosophy

published_or_final_version / Mental Health / Master / Master of Social Sciences

This research, based on a random sample of undergraduates at the University of Arizona, is an exploration of the relationships between normative conformity, self-perception, and eating behavior. The goal of this study was to examine how norms governing appearance and sex roles contribute to a view of self that may result in serious eating problems. Three dimensions of self were included in the study: body image, control, and orientation to others. Specifically, it was hypothesized that overconformity would contribute to a self-concept defined in terms of negative body image, including a high degree of weight consciousness, strong need to exercise self-constraint, and high degree of orientation to others. In turn, this negative self image is likely to be associated with eating behavior which may be described as "weight obsessed," although not necessarily meeting clinical criteria for eating disorders. One of the major purposes of this research was to examine gender differences in the processes contributing to disturbances in eating behavior. It was hypothesized that definitions of the female and male self would have different outcomes in terms of eating behavior. It was also hypothesized that conformity to norms would be a more salient issue for females than for males. Findings of this research indicate that females experience more disturbed eating than males; that societal standards of appearance do affect eating behavior of both females and males, although this effect is greater for females; and that a self-concept defined in terms of negative body image, high weight consciousness, need for constraint, and feelings of failure/inadequacy contribute to problematic eating among females. These results imply that solutions to the problem of disordered eating must be examined in terms of social causes: specifically, current definitions of femininity, attractiveness, and self-concept.

No description available.

Bakgrund: Stomi innebär att genom kirurgiskt ingrepp anlägga en öppning genom bukväggen för att avleda tarminnehåll. Många stomiopererade kan ha svårigheter att hantera den nya situationen. Syfte: Att beskriva upplevelser kring hur det är att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Att leva med tarmstomi medförde en förändrad livssituation, som för många var svår att hantera. Den nya situationen orsakade fysiska och psykiska problem. Rädsla för lukt, läckage och gaser hade en negativ inverkan på vardagen och det sociala livet. Diskussion: Sjuksköterskan kan oavsett arbetsplats möta människor med tarmstomi. Då många stomiopererade upplever det svårt att hantera sin nya livssituation är det av stor vikt att belysa dessa människors upplevelser. För att kunna utföra god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om de problem som kan uppstå. För att minska upplevelsen av problem relaterade till stomin samt underlätta anpassningen till den nya livssituationen med tarmstomi bör mer information och stöd ges både pre- och postoperativt. / Background: Having an ostomy means that through surgical construction through the abdominal wall, having an opening to divert the bowel contents. Many who had surgery to a stoma find it difficult to manage the new situation. Aim: To describe experiences of living with an ostomy. Method: This study was designed as a literature review contending ten scientific articles with qualitative or quantitative approach. Result: Living with an ostomy result in an altered situation of life, of many hard to handle. The new situations in life lead to physical and psychological problems. Concerns about odor, leakage and emissions had a negative impact on everyday life and social life. Discussion: The nurse can regardless of where she works meet people with an ostomy. Many people find it difficult to handle found problems, therefore it is important to illuminate these people´s experiences of living with an ostomy, in order of giving good care. It is important that the nurse is conscious of the problems that may arise. To reduce the perception of problems related to the stoma and facilitate adaption to the new situation with an ostomy, more support and information should be given, pre and post- surgery.

Problem kring den egna kroppen och dess utseende är något som historiskt sett varit något typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 åren har män i allt större utsträckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur män uppfattar kroppsuppfattningens påverkar kroppssjälvkänslan. Urvalet var biologiskt födda män. De valda informanterna var i åldern 22-32 år. Intervjuerna genomfördes i informanternas hem samt i ett biblioteks privata grupprum. Metoden för att undersöka detta var en semi-strukturerad intervju, som genomfördes med intervjuguide, samt ett kroppsschema för att mäta aktuell och ideal hos informanterna. Resultatet visar att kroppen är mer än något estetiskt eller praktiskt, utan är även en symbol för manlighet och en del av den egna identiteten. Vad det är som påverkar kroppsuppfattningen tycks vara skönhetsideal och internalisering av dessa samt kommentarer om den egna kroppens utseende. Slutsatsen blev att kroppsuppfattningen kan påverka självkänsla, självförtroende och säkerhet inför den egna identiteten. Om en uppfyller skönhetsidealen, de sociala konstruktionerna, när det kommer till kroppens utseende minskar risken för en negativ kroppsuppfattning. / Problems concerning the body and its appearance are difficulties more common occurring among women historically, even though it is more and more frequent among men since the past 20-30 years. The purpose of this study was to enlighten and problematize how men perceive that body image influences their body-esteem. The sample of the study was biological born men, and those participating were 22-32 years old. The method used was a semi-structured interview, containing an interview guide and a body scale. The body scale was used as a tool to measure actual and ideal body of the participants. The interviews took place at the participant’s homes of in private rooms of one library. The results indicate that the male body is more than its function and esthetics; it is also a symbol of manhood and a significant part of one’s identity. What may impact on one’s body image and body esteem seems to be body ideals, the internalizations of these and others commentary of one’s own body appearance. The conclusion was that body image may influence self-esteem, self-confidence and the security of one’s identity. If one’s body correlates with the body ideals, the social constructions, the risk of a negative body image decreases.