Bakgrund: Idag är det inte enbart stora och internationellt etablerade företag som verkar globalt. Fler och fler små och medelstora företag internationaliseras och är numera av stor betydelse för tillväxten i många länder. Dessa företag har visat förmåga att etablera sig internationellt, trots att tillgången till framförallt finansiella resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocess. Snabbväxande företag finns inom alla sektorer, men givetvis finns en förhållandevis större andel tillväxtföretag i branscher och sektorer där marknaden och efterfrågan växer snabbt. Roxtec AB är ett snabbväxande industriföretag som vänder sig till industriella köpare inom tre stora sektorer, telekom, marin & offshore och industri. Företagets produkt bygger på en ny idé om tätningar som används där extrem täthet behövs. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva etableringsprocessen och förklara de strategiska beslut som ligger bakom, då ett snabbväxande tillverkningsföretag ska etablera sig på en ny marknad. Genomförande: Data till den här uppsatsen samlades in genom intervjuer med fyra personer. De intervjuade var nyckelpersoner inblandade inom internationaliseringsprocessen, framförallt när det gäller strategifrågor och själva etableringsprocessen, speciellt i Latinamerika men även i Spanien och Portugal. Resultat: Det visade sig att ett litet, teknikbaserat företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade ekonomiska resurser. Företagets storlek påverkar inte snabbheten i internationaliseringsprocessen. Snabbheten berodde främst på företagets interna resurser i form av humankapital och organisatoriska resurser samt ledningens entreprenörskap. Liten hemmamarknad, starkt nischad och standard produkt samt viljan att etablera sig över hela världen var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering. Ett litet industriföretag kan uppnå en snabb internationaliseringsprocess om ledningen har bred erfarenhet i internationell marknadsföring. Roxtecs ledning hade erfarenhet när det gällde marknader som var psykiskt avlägsna, dessa utvecklades med hjälp av personer som kunde språk, affärskultur, samt hade marknadskännedom och kontakter.I Spanien, Portugal och Latinamerika använde Roxtec flera marknadskanaler samtidigt för att få en större marknadstäckning. Ett litet tillverkningsföretag med begränsade finansiella resurser behöver få lönsamhet så snabbt som möjligt för att kunna finansiera sin internationaliseringsprocess.

<p>Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.</p><p>Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.</p><p>I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen.</p><p>Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav <em>relationsresurser</em> och <em>kunskapsresurser</em> har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.</p>

This thesis investigates the factors influencing the internationalization of firms through a multi-layered analysis grounded in international business. It addresses the following questions. First, in what ways does the institutional environment facilitate or hinder the growth of start-ups? And in what ways does institutional diversity across countries affect internationalizing firms? Second, in light of the variety of internationalization patterns, what modifications are necessary to the theories of internationalization? Third, how do rapidly internationalizing firms explore and exploit capabilities? And in what ways does capability development differ between firms that realize early, rapid internationalization and those firms that do not? Answering the first set of questions involves recasting the comparative institutional analysis of national political economies. This thesis demonstrates that: 1) when national institutions are in transition, business entrepreneurs can bring about institutional change, or else act to avoid or adapt specific institutions for their own use; and 2) international institutional diversity seems to be less influential in determining the expansion pattern of rapidly internationalizing firms. Next, to address the second question, this thesis examines the factors influencing the speed of internationalization. The proposed models point to a larger role of entrepreneurs’ perception and the relevance of the resources factor, and better accommodate a wider variety of internationalization paths. In order to answer the third set of questions, this thesis investigates the early stage development of firm-level capabilities among internationalizing firms. The result points to: 1) the faster transformation of individual capabilities to firm-level routines; 2) a wider variety of routines for exploring external capabilities; and 3) a higher ability to exploit ordinary routines, among more rapidly internationalizing firms. Finally, this thesis discusses how each of the three levels of analysis relates to the other levels. The overall analysis demonstrates the value of multi-layered approach in investigating the firm’s internationalization.

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.

Denna uppsats grundar sig i att undersöka hur turbulens på marknader påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknader samt val av etableringsstrategier. I mån om att forska kring denna problematik har vi definierat ett huvudproblem; Hur har turbulens på marknader påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategi? Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt en abduktiv forskningsansats, detta för att besvara uppsatsens huvudproblem på lämpligast vis. Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring strategi samt internationalisering: den inkrementella internationaliseringsteorin, nätverksteorin, resursbaserade teorin, teori kring Born Globals företag och teori kring etableringsstrategier. Detta för att skapa en teoretisk plattform som i sin tur bidrar till ett större djup i uppsatsens analys. Den empiriska referensramen är baserad från fyra fallföretag; Luma Metall AB, Norden Machinery AB, Trebema AB samt Trelleborg Automotive Kalmar AB, där insamling av data skett via kvalitativa intervjuer. I uppsatsens analytiska kapitel syftar vi att besvara uppsatsens delproblem, genom den teoretiska referensramen tillsammans med den insamlade empirin. Detta utgör grunden för uppsatsens analys. Vi kommer i slutsatsen sammanställa hur turbulens på marknaden påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknad samt val av etableringsstrategi.Vidare kommer vi att belysa uppsatsens begränsningar samt ge förslag till vidare forskning.

In a scope where continuous innovations are seen each day, the cyberspace can be seen as the tech-entrepreneurs’ playground for delivering new solutions to customers. Digital start-ups who interact through the cyberspace operate with little to no restriction despite having limiting resource. In 2008 a man named Satoshi Nakamoto developed a new technology called blockchain. The new breed of firms providing blockchain solutions have been painted to live in a borderless world with little technical restrictions. Exploring the effects that blockchain brings to their internationalisation has brought our attention to study the early internationalisation of blockchain born globals and their business ecosystem. The deductive and qualitative approach gave the results from four different companies that were involved in blockchain technology. By using previous theory on internationalisation and a deductive approach a conceptual synthesis was developed. The synthesis was later applied in the case-companies to observe the results. The findings have shown that the firms implementing blockchain in the core offering has resulted in an accelerated internationalisation. The major factors contributing to this quick internationalisations is the spread of knowledge between buyers and sellers, trough the cyberspace. However, the authors were unable to find a relationship between the accelerated internationalisation and to the extent in which a firm has implemented blockchain in its core offering. The finding has given the authors prominent answers to the research question and has highlighted the complexity of the subject. The, authors conclude the thesis by displaying the importance of cyberspace in the business ecosystem; how it attracts customers and the importance of the company’s business model. Blockchain technology proved to have effects on the process of internationalisation due to superior technological performance, but also its hype.

Submitted by Rubens Bonon Filho (rubensbonon@globo.com) on 2016-03-30T15:24:15Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Rubens Bonon Filho.pdf: 338169 bytes, checksum: 1785df26ce138c196ec6243a8ebe94f9 (MD5) / Approved for entry into archive by Pamela Beltran Tonsa (pamela.tonsa@fgv.br) on 2016-03-30T16:08:52Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Rubens Bonon Filho.pdf: 338169 bytes, checksum: 1785df26ce138c196ec6243a8ebe94f9 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-03-30T16:21:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação Rubens Bonon Filho.pdf: 338169 bytes, checksum: 1785df26ce138c196ec6243a8ebe94f9 (MD5) Previous issue date: 2016-03-03 / The early adoption of internationalization used by companies to achieve the international markets is a growing phenomenon that has been challenging the Multinational Enterprise Theory. Many studies have been developed with high technology companies in Brazil taking into consideration the Born Global phenomenon including entrepreneur and firmlevel effects like the presence of technological advantages, innovation and networks among others. The aim of this study is to investigate the role and influence of the venture capital investor (VC Investor) in this process using the Resource-Based View theory. Using case studies, the intention is to contribute to better understanding of the VC Investor influence in the internalization process of Brazilian high echnology companies, to investigate the contributionsr regarding the origin of these investors and finally the role of the Top Management Team in this process. This study found strong evidence dentifying the VC Investor as a rare and valuable resource for the development of the companies, aligned with the Resource-Based View theory, and as a contributor in the Internationalization process in one of the cases. The VC Investor was recognized as a source of financial and human resources, bringing legitimacy in new markets, and also as a source of knowledge and expertise in the consolidation and expansion processes faced by the companies / O processo de internacionalização acelerada pelo qual algumas empresas buscam o mercado internacional é um fenômeno crescente que vem desafiando as teorias sobre a empresa multinacional. No Brasil diversos estudos foram realizados, principalmente com empresas de base tecnológica, sobre o chamado fenômeno Born Global que considera fatores do empreendedor e da própria empresa tais como a presença de vantagens tecnológicas, inovação e o uso de parcerias, entre outros. O objetivo geral desse estudo é avaliar o papel e a influência do investidor de risco no processo de internacionalização acelerada de empresas de base tecnológica no Brasil usando como lente teórica a Visão Baseada em Recursos. Através de um estudo comparativo de casos espera-se contribuir para um melhor entendimento da influência desse stakeholder no processo de internacionalização, investigando as possíveis diferenças de contribuições decorrentes da sua origem e analisando o papel do Top Management Team nesse processo. Foram encontradas fortes evidências identificando o investidor de risco como um recurso valioso e raro para o desenvolvimento das empresas estudadas, em linha com a Teoria da Visão Baseada em Recursos, bem como contribuidor do processo de internacionalização ocorrido em uma das empresas. O investidor de risco foi identificado como fonte agregadora de recursos financeiros e humanos, capaz de trazer legitimidade às empresas investidas em novos mercados, além de conhecimento e experiência necessários para consolidação e expansão dos negócios.

Submitted by Philip Pilwarsch (philip.pilwarsch@gmail.com) on 2017-05-06T11:03:14Z No. of bitstreams: 1 PilwarschPhilip_Dissertation.docx: 2038442 bytes, checksum: 5f6dc18f2f0d6ad8f3aee9f8725b5816 (MD5) / Approved for entry into archive by Leiliane Silva (leiliane.silva@fgv.br) on 2017-05-25T12:39:38Z (GMT) No. of bitstreams: 1 PilwarschPhilip_Dissertation.docx: 2038442 bytes, checksum: 5f6dc18f2f0d6ad8f3aee9f8725b5816 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-05-30T18:21:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 PilwarschPhilip_Dissertation.docx: 2038442 bytes, checksum: 5f6dc18f2f0d6ad8f3aee9f8725b5816 (MD5) Previous issue date: 2017-03-17 / This paper tries to understand the factors that influence Brazilian software firms to pursue an accelerated internationalization strategy. A literature review gives an overview of existing theories trying to explain the born global phenomenon. Based on these theories a framework was developed, which lists the factors that have an impact on early internationalization. The factors are grouped in three different categories: internal, external, and entrepreneur factors. During interviews with three Brazilian software international ventures the relevant factors were identified. The results show that the flexibility and client-followership are important internal factors. Niche markets and foreign competition are influencing the internationalization from the external side. International experience and informal networks are important entrepreneur factors. Moreover, a difference between business-to-business and business-to-consumer firms could be found. / O presente trabalho tenta entender os fatores que influenciam empresas brasileiras de software a seguir uma estratégia de internacionalização acelerada. O estudo da literatura a respeito do tema expõe uma visão geral das teorias existentes que buscam explicar o surgimento deste fenômeno born global. Com base nessas teorias desenvolveu-se uma estrutura contendo uma relação de fatores que influenciam a internacionalização precoce. Os fatores foram classificados em três categorias: internos, externos e fatores empreendedores. Ao longo de entrevistas com três start-ups de software brasileiras que se internacionalizaram foram identificados esses fatores relevantes. Nichos de mercado e competição estrangeira estão influenciando a internacionalização do lado externo. Experiência internacional e redes de contatos informais consistem em fatores empreendedores importantes. Ademais, foi possível detectar uma diferença entre empresas que atuam no segmento business-to-business e business-to-consumer.

L'augmentation du nombre des entreprises qui s'internationalisent très tôt après leur création au travers d’un processus accéléré a attiré l'attention des chercheurs au cours des deux dernières décennies. Plusieurs explications souvent partielles ont été avancées par les chercheurs sur les raisons de l'internationalisation précoce des entreprises « nées globales ». Différents auteurs suggèrent que l'approche réseau serait plus appropriée pour décrire ce phénomène précoce de ces petites entreprises. L'objectif de notre recherche est d'étudier l'origine, la structure et le rôle des réseaux sociaux dans l'internationalisation précoce des entreprises nées globales.Nous étudierons la structure des réseaux, considérée comme un prérequis pour aborder les autres dimensions du réseau, bien que de nombreux chercheurs soient passés directement à l'étude du jeu de rôle des réseaux sans prêter attention à l’origine de ces liens. En outre, une grande partie de la littérature a relié les entreprises nées globales au secteur de la haute technologie, alors qu’il existe de nombreux exemples de sociétés mondiales issues de secteurs traditionnels. De la même façon, l’influence des divers contextes nationaux sur le processus d'internationalisation des entreprises est peu connue. Par conséquent, nous nous intéresserons également aux liens du réseau dans le cadre de plusieurs secteurs industriels d’une part, et aux différents niveaux de développement institutionnel du pays en comparant des firmes nées globales françaises et pakistanaises d’autre part.Nos résultats révèlent que es petites entreprises nées globales utilisent leurs réseaux pour surmonter les obstacles liés à l'internationalisation rapide, ce que les précédents résultats empiriques avaient pris en compte. Ils soutiennent également que l'origine des réseaux se trouve dans deux paramètres relatifs aux relations affaires et sociales ou hors activités affaires. Des liens, à la fois faibles et forts, ont un impact positif sur l'internationalisation précoce, mais leur composition diffère dans les entreprises de faible technicité et dans celles de haute technologie. Nous soutenons également que la composition des liens est animée par le secteur industriel dans lequel l’entreprise opère plus que par le niveau de développement institutionnel du pays. / Network approach is more appropriate measure to describe the early internationalization of born global firms. The focus of our research is to investigate the origin, structure and role of social networks in the early internationalization of born global firms. We intend to investigate the structure of networks which is considered pre-requisite to study the other dimensions of network ties. Many researchers directly jump to study the role networks play without paying any attention from where these ties originate. Furthermore, much of the literature has connected the born global firms with high technology sector however, there are many examples of born global firms in traditional sectors. Similarly, very little is known about how various national context influence the internationalization process of firms. Therefore, we also intend to investigate network ties in the context of different industrial sectors and different level of country’s institutional development by comparing born global firms from France and Pakistan.Our results reveal that these small born global firms use their networks to overcome the constraints to rapid internationalization which has been supported by previous empirical findings. The results also reveal that origin of ties is in both business-social or non-business social settings. Both weak and strong ties are found to have positive impact on the early internationalization; however composition of ties is different in low-tech and high-tech firms. We also argue that instead of country‘s level of institutional development, composition of ties is moderated by the industrial sector in which firm is operating.

The academic society have in the recent past addressed the current ecosystem for new and existing business as a knowledge society. An era of globalisation and advanced technologies, where tacit knowledge has become an essential commodity for all firms in all industries looking to maintain a competitive level of productivity. Consequently, a substantial number of young companies are emerging worldwide with an exogenous approach of receiving knowledge as input in their process of being innovative. They leverage externalities rather than internal research and development. A suggested way of doing this is by utilising the natural advantages and values of an area, often remote from their country of residence. In this study, we suggest that this seeking of regions dense in innovative activity gives rise to young companies performing of international operations. We presume that business is becoming increasingly borderless, and assume the perspective of companies with innate international ambitions, born global firms. We suggest that the reason for early international activity varies from seeking new foreign markets to merely gaining from the input of outside expertise in offshore areas, dense in innovative activities. Following, we use the case of a local third-party association, namely the Nordic Innovation House in Silicon Valley to partly study why and how firms leverage values in the area and further the role of the association. This is done in the context of streamlining innovative and international activity. Findings verify that seeking knowledge as input in the process of innovation is a driving force to international activities. Allowing for interesting connections between previously separated concepts. Furthermore, we account for how a firm leverages the natural advantages and values of an spatially defined area. Finally, we confirm that being able to connect with the right people and gaining relevant knowledge is done with considerably more ease and to a significantly lower cost with the help of a third-party association. Consequently, the firms exhibited accelerated and more efficient processes of innovation and internationalisation.