Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad. Förändringar har också skett genom den teknologiska revolution som pågått en längre tid. Revolutionen har medfört att företag mer effektivt kan använda information, kommunikation, tillverkning och transport i arbetet med att anpassa sina produkter till utländska marknader. De företag som är mest anpassningsbara på internationella marknader är små och medelstora företag (SMF). Genom sin flexibilitet är de skickliga på att hitta nya internationella affärsmöjligheter. Dessa SMFs är ofta fokuserade på nischmarknader med specifika produkter som därigenom skapar efterfrågan runt om i världen. För små och medelstora företag är den internationella marknaden oerhört viktig och i Sverige har en av fyra SMFs internationella aktiviteter. Vårt syfte med denna studie har varit att identifiera och förstå SMFs internationaliseringsbeteende genom att besvara frågan: Hur har internationaliseringsprocessen gått till för tillverkande små och medelstora företag? I vår slutsats kom vi fram till att båda fallföretagen internationaliserat sig genom export och att de sedan investerat i dotterbolag på utvalda marknader. Företagen har till största del gått utomlands genom proaktiva motiv i strävan mot en högre lönsamhet. Enligt vår mening gick det inte att enhetligt beskriva fallföretagens utlandsetablering genom någon av internationaliseringsmodellerna. Vi förklarar istället processen genom att sammanlänka delar av dessa teorier till olika aspekter i deras internationalisering. Något som visade sig vara relevant i vår undersökning var betydelsen av nätverk i verksamheten och att entreprenörens roll i företaget hade stor betydelse för internationaliseringsprocessens utseende. Anledningen till att internationaliseringen skett på olika sätt har till stor del berott på den kunskap och erfarenhet som entreprenören och företaget besuttit vid dess utlandsetablering.

<p>The purpose of this study is to identify a successful way of expanding a business on a global market, focusing on innovation products. An analysis was also made to see how internationalization theories are useful in businesses with innovation products. Four companies have been interviewed where two of them have innovation products (Proline AB and Q-Med AB) and the others are widely successful in exporting to a global market (Safegate Group and Weda Poolcleaners AB). Furthermore four interviews have been made with support organizations that have great experience in helping companies in this area (Svenska Uppfinnareföreningen, Almi Företagspartner AB, Exportrådet and The Swedish-American Chambers of Commerce).</p><p>One of the results that can be identified is the diverse view and will to expand the business. The inventor often has a born global strategy in mind whereas the helping organizations rather expand step by step and only to one country at a time. Hence a cleft arises and the inventor does not get the right support to launch the innovation. Moreover, successful strategies for inventors to establish a market position abroad have been identified. Depending on the monetary strength and the will to cooperate with others and then loose control over the company, the inventor can choose exporting, licensing or joint venture agreements. Common for all of the forms is the importance of building a network, which is a useful source for information and experience on a new market.</p>

Traditionella internationaliseringsmodeller, såsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnår en utländsk försäljningsvolym på minst 25% inom företagets första tre år. Dock beskrivs tillvägagångssättet som mer individuellt än i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte är att studera Born Global-fenomenet baserat på en fallstudie av Wrapp, där det tillvägagångssätt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartläggs samt utreds för graden av överensstämmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstämmer i hög utsträckning med de teoretiska förutsägelserna, med undantag för några avvikelser såsom synen på "first-mover advantages" samt tillvägagångssättets tämligen opportunistiska karaktär. Vidare belyses att nätverket, den tekniska kompetensen samt kopplingen till riskkapitalisterna varit av väsentlig betydelse. Slutligen ger studien teoretiska insikter, praktiska implikationer samt underlag för framtida forskning.

As a result of the rapid globalization process and growth of competition, companies are fostered to expand in the international markets in order to maintain competitive advantages and keep on growing. The thesis focuses on the concepts of networking and environments which are perceived to be major factors for the internationalization process. The aim of this study is to examine the significance of networking and environmental issues for the internationalization process in the Lithuanian market. The study is carried out in the context of Born Global companies. The theoretical framework of this thesis focuses on three main points. The first approach considered within the literature review is the internationalization process. The following one is networking, considering formal and informal networks in particular. The last approach of importance for the thesis involves environmental factors regarding a particular country’s market. This theoretical framework guides the reader through the collection and analysis of empirical data, as well as concluding thoughts for the study. The single case study of the selected company from Halmstad was carried out by employing a qualitative research method. Semi-structured personal interviews enabled the author to collect the empirical data which was supplemented with the secondary data received by using web sites, documentation and scientific articles. The results of the case study indicate that networking and environmental issues influence to a considerable extent the internationalization processes. Moreover, the significance of informal networks was emphasized in particular. However, the study has not shown the obvious evidence that environmental factors affect a company’s performance within the Lithuanian market considerably. The single case study enabled me to give practical implications for a real case, considering the introduction of a particular product into the Lithuanian market.

The purpose of this study is to identify a successful way of expanding a business on a global market, focusing on innovation products. An analysis was also made to see how internationalization theories are useful in businesses with innovation products. Four companies have been interviewed where two of them have innovation products (Proline AB and Q-Med AB) and the others are widely successful in exporting to a global market (Safegate Group and Weda Poolcleaners AB). Furthermore four interviews have been made with support organizations that have great experience in helping companies in this area (Svenska Uppfinnareföreningen, Almi Företagspartner AB, Exportrådet and The Swedish-American Chambers of Commerce). One of the results that can be identified is the diverse view and will to expand the business. The inventor often has a born global strategy in mind whereas the helping organizations rather expand step by step and only to one country at a time. Hence a cleft arises and the inventor does not get the right support to launch the innovation. Moreover, successful strategies for inventors to establish a market position abroad have been identified. Depending on the monetary strength and the will to cooperate with others and then loose control over the company, the inventor can choose exporting, licensing or joint venture agreements. Common for all of the forms is the importance of building a network, which is a useful source for information and experience on a new market.

Nya förutsättningar på marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen benämns som Born Globals, och karaktäriseras av små och medelstora företag som expanderar på den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-företag ökat genom åren. Det beror på problem i form av oanpassat stöd, brist på kommunikation och förståelse för nyetablerade företag vid en tidig internationell expansion. Syftet med denna studie är att undersöka hur förekomsten och användningen av exportstöd påverkat etableringen av svenska Born Global-företag utomlands samt hur de redan etablerade Born Global-företagen upplevt sin expansion utomlands. Resultaten för vår undersökning baseras på en enkätundersökning där etablerade svenska Born Globals deltagit. Vissa etablerade svenska Born Globals anser att svenska institutioner måste mer aktivt stödja och främja små och medelstora företag att söka inhemskt exportstöd. Svenska institutioner erbjuder flera olika stöd men på grund av brist på förståelse har de inte förstått att kapitalstöd är den typ av exportstöd som svenska Born Global-företag helst velat erhålla. Förekomsten av exportstöd har inte påverkat svenska Born Globals att expandera utomlands, då majoriteten har lyckats utan exportstöd.

Syftet med studien är att skapa en djupare insikt om Born Globals-företags kunskapsanskaffning inför en snabb internationalisering. Studien avser även att undersöka hur internationaliseringen skiljer sig från tidigare modeller. För att nå syftet med studien har en huvudfråga formulerats med utredande delfrågor, huvudfrågan lyder; hur införskaffar Born Globals-företag kunskap inför deras internationaliseringsprocess? För att kunna besvara vår forskningsfråga och uppfylla syftet med undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi har intervjuat tre nyckelpersoner i tre Born Globals-företag om anskaffningen av kunskap inför internationaliseringen. Resultatet som framkommit av intervjuerna visar att de olika kunskapskällorna samt kunskapsinnehållet har varit av varierande betydelse för företagens internationella expansion, där den direkta erfarenheten huvudsakligen erhållen av grundarna uppmärksammas. Även grundarnas nätverk och färdigheter visar sig vara betydande inför internationaliseringen. Vidare visar även resultatet att internationaliseringsprocessen i Born Globals är mer individfokuserad, det är grundarnas och andra individers erfarenheter, färdigheter, kunnande och nätverk som ligger till grund för internationaliseringen. Medan processen i Uppsalamodellen är mer organisatoriskt förankrad och tidskrävande.

Cette thèse aborde la thématique de l’internationalisation des petites et moyennes entreprises (PME) globalisées dès leur naissance ou peu de temps après, et nommées dans la littérature anglosaxonne « Born Globals ». Plus spécifiquement, notre recherche est focalisée sur l’approche décrivant les relations des « Born Globals » avec le réseau d'influence développé sur le territoire d’implantation des entreprises. Au delà des formes multiples de réseaux accompagnant les entreprises dans leur démarche d’internationalisation (relationnels, informels, personnels et territoriaux), nous pensons que le réseau d'influence joue un rôle dans l’internationalisation de ces PME. « Quel est le rôle du réseau d’influence dans l’internationalisation des « Born Globals » ?» Pour répondre à cette question, nous avons réalisé une étude auprès des « Born Globals » implantées dans la région de Kalouga en Russie.Les résultats de notre recherche nous permettent de définir les principales caractéristiques du réseau d’influence (les acteurs, les liens entre eux et les ressources qu’ils partagent avec les entreprises) dans l'internationalisation des « Born Globals », de cartographier ce réseau afin d'apprécier le rôle de chacun et de définir les étapes de l'intégration des « Born Globals » par le prisme de ce réseau sur un territoire donné. Ces éléments peuvent être exploités aussi bien par les théoriciens du point de vue des différentes étapes mises en évidence, que par les dirigeants des « Born Globals » lors de leur internationalisation dans d'autres pays et enfin par les pouvoirs publics qui cherchent à attirer des investisseurs étrangers et améliorer leurs prestations. / The main topic of this thesis is the small and medium entreprises (SMEs) that go international from their inception or shortly after. These business organizations were named in the Anglo-Saxon literature "Born Globals". More specifically, our research is focused on the approach describing the relationships of the "Born Globals" with the influence network developed in the area of their currrent location. Beyond the multiple forms of networks supporting companies in their internationalization process (relational, informal, personal and territorial), we think that the influence network plays the most important role in the internationalization of SMEs. "What is the role of the influence network in the internationalization of "Born Globals"?" To answer this question, we conducted a survey about "Born Globals" located in the Kaluga region in Russia.The results of our research allow us to describe the main characteristics of the influence network (players, links between themselves and the resources they share with companies) in the internationalization of "Born Globals" and to elaborate the network map and to define the different integration phases of "Born Globals" in the local network. Our results can be used by academic researchers, managers and leaders of "Born Globals" in their internationalization process and finally by the government seeking to attract foreign investments and improve their performances.

E-handeln är en teknologisk utveckling som har underlättat internationaliseringsprocessen för företag. Likväl existerar alltjämt barriärer som kan försvåra born globals internationaliseringsprocess. Liability of foreignness är ett fenomen som beskriver de extra kostnader som företag kan stöta på vid en internationalisering. Syftet med studien är att undersöka hur risker relaterade till liability of foreignness utspelar sig hos born globals vars internationalisering sker via e-handeln. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre e-handelsföretag. Det empiriska underlaget indikerar att risker kopplade till liability of foreignness har förändrats. Brist på erfarenhet och kunskap om värdlandet framgår inte längre som hinder. Genom nätverk, det mest uppenbara hindret, kan born globals inhämta kunskap om kunder och skapa sig legitimitet på den utländska marknaden. Vidare utgör regleringar fortsatt ett hinder. Företagen efterfrågar därtill fler fysiska interaktioner med intressenter, men inget tyder på att virtuality trap i dagsläget utgör ett hinder.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede där flera framgångsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals även fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men där deras tekniska grund tillåter deatt ha en global marknadsnärvaro. Men att göra dess marknadsnärvaro till enmarknadsandel är en process som kräver mycket mer än att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer måste fylla en stor roll när det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, där entreprenören även måste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgångsrika globalt.Den teoretiska referensramen som används för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, Nätverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. Där man även kan hitta underrubriker under några teorier.I analysen har vi analyserar vår teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna få en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och våra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det är viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nätverk för att kunna lyckasinternationellt. Men där även relationen med investerarna är otroligt viktig för attkomma åt dessa nätverk och resurser.