No description available.

Refugee studies often focus on the devastating effects forced migration can have on a refugee population, both mentally and physically. This research investigates the case of Saharawis living in refugee camps in south-west Algeria and the social change experienced over 30 years. The method was a case study with qualitative interviews supported with secondary data. The Saharawis went through a period of positive social change, to some a revolution, while living in the refugee camps. The empirical study identifies three theme areas; Education, Women??s rights and Democracy. These circumstances are unlike many other refugee studies, thus providing what may be a unique case of positive social change. The case demonstrates how forced migration of a population may not just be a destructive process, but instead has the potential to reconstruct a society. Theories of social change and unanticipated outcomes are explored. Utilising the theories of Bourdieu and Merton, it is proposed that the Saharawi refugee experience is the unanticipated outcome of forced migration. This thesis explores commonalities and differences between Bourdieu??s study of the Kabyle population, and whether his theory of habitus is applicable. Bourdieu??s theories, heavily criticised for being too structuralist, show their limitations when dealing with positive social change. Bourdieu??s approach can suggest that it is inevitable for refugee populations to spiral into despair. The Saharawi case challenges these presumptions and highlights that neither sociologists nor populations should exclude the possibility of unexpected outcomes. Unanticipated outcomes are an acknowledgement of social change and the fact that at its heart no one can predict the future.

What is unique to the experience of cinema that has ensured its ongoing popularity across generations of filmgoers? As both a theoretical construct and a real world practice, cinematic experience is necessarily implicated in systems of social and cultural stratification, and thus subject to the drive for symbolic distinction amongst classes. As such, practical logics grounded in specific cultural arbitraries hinder illumination of the complexities of film going, perpetuating epistemological errors based in social ignorance and therefore denying a new understanding of cinematic experience in its embodied state. By uncovering the key theoretical and methodological fallacies informing scholastic knowledge production within the discipline of film studies, the sociological program of Pierre Bourdieu allows for the systematic mapping of cinematic experience as an economy of exchange � an economy engaging specialised categories of patron recognition and appreciation in order to offer an experience of recognised social value. Whilst subject to a range of both theoretical and methodological criticisms, ultimately the deficiencies of Bourdieu�s program are outweighed by the benefits of reflexive sociology in developing the autonomy of the field of film studies, allowing for future film study fully cognizant of the mechanisms of symbolic violence and thus academic knowledge production more attentive to the destructive logic of the open market.

<p>Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter. Studien visar på att de skillnader som finns i stiluttryck mellan grupperna samt hur de iscensätter maskulinitet har att göra med vilket värde de ger dessa två faktorer. Medan utseendet hos killarna från handbollsprofilen värderas högt på olika sätt diskuteras det knappt hos den andra gruppen. En liknande skillnad i värde finns det i vikten och inställningen till skolan där killarna från Naturkunskap och matematikprofilen värdesätter skolan utifrån deras tro på utbildning så anser den andra gruppen att skolan mer eller mindre är ett hinder för deras utövande av handboll. Det visar sig att det finns skillnader i hemmiljöerna mellan de två grupperna som bland annat kan ses som en förklaring till den skillnad som vi får se i uppsatsen.</p>

Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter. Studien visar på att de skillnader som finns i stiluttryck mellan grupperna samt hur de iscensätter maskulinitet har att göra med vilket värde de ger dessa två faktorer. Medan utseendet hos killarna från handbollsprofilen värderas högt på olika sätt diskuteras det knappt hos den andra gruppen. En liknande skillnad i värde finns det i vikten och inställningen till skolan där killarna från Naturkunskap och matematikprofilen värdesätter skolan utifrån deras tro på utbildning så anser den andra gruppen att skolan mer eller mindre är ett hinder för deras utövande av handboll. Det visar sig att det finns skillnader i hemmiljöerna mellan de två grupperna som bland annat kan ses som en förklaring till den skillnad som vi får se i uppsatsen.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet. Flickor har i materialet ett högt kulturellt kapital jämfört med pojkar, något som stämmer med tidigare forskning. Det visar sig att flickor läser och skriver mer än pojkar samt att de mer utförligt tar sig an den skrivuppgift som ligger till grund för denna studie. Elever med lågt kulturellt kapital anger i högre utsträckning att de inte läser och skriver på fritiden samt väljer i högre grad att inte delta i skrivuppgiften alternativt skriva kort. Ett samband går att urskilja mellan kulturellt kapital och högstadieelevers inställning till den enskilda skrivuppgiften i undersökningen.

Slavoj Zizek is a contemporary political philosopher widely recognized for his aphoristic style. Contrary to many forms of more traditional theory, Zizek does not forward his arguments as a series of well-argued, logically flowing propositions, but rather as a cacophony of diagnoses running the gamut of social science and culture studies while nevertheless always slipping from one position to another, occupying at times the position of the orthodox Marxist in the face of post-modernism’s excesses, and at other times doing quite the opposite. This study proposes a reading methodology that takes aphorism and hyperbole as key elements of writing; more specifically, this study understands writing as a political intervention, and reads Zizek’s recent works in this light. Arguing that Zizek occupies a multitude of positions against a multitude of interlocutors on the post-Marxist scene, this thesis claims that it is precisely his ability to navigate between two distinct scenes which constitutes his novelty. Zizek combats conventional forms of leftism in order to open up a space for a new theoretical position, denying the coordinates of both post-Marxism and postmodernism.

Slavoj Zizek is a contemporary political philosopher widely recognized for his aphoristic style. Contrary to many forms of more traditional theory, Zizek does not forward his arguments as a series of well-argued, logically flowing propositions, but rather as a cacophony of diagnoses running the gamut of social science and culture studies while nevertheless always slipping from one position to another, occupying at times the position of the orthodox Marxist in the face of post-modernism’s excesses, and at other times doing quite the opposite. This study proposes a reading methodology that takes aphorism and hyperbole as key elements of writing; more specifically, this study understands writing as a political intervention, and reads Zizek’s recent works in this light. Arguing that Zizek occupies a multitude of positions against a multitude of interlocutors on the post-Marxist scene, this thesis claims that it is precisely his ability to navigate between two distinct scenes which constitutes his novelty. Zizek combats conventional forms of leftism in order to open up a space for a new theoretical position, denying the coordinates of both post-Marxism and postmodernism.

Uppsatsen undersöker med hjälp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv.

A change has occurred in terms of recruitment to teacher education. From having been an educationof high status and reputation, a reduced application rate has led to lower admission requirementsand thus that students with much lower educational qualifications entering, which in turn means thatthe education status and reputation have been reduced significantly. Mathematics, on the other hand,has always been a topic of high status and reputation. Although there are few students who chooseto study to be a mathematics teacher. By conducting a survey of students on teacher educationtoday, both with mathematics and other approaches, I wanted to get answers to my questions aboutwhat influences students' choice of education: who are the students studying to be teachers inmathematics? Do they distinguish themselves from the student teachers who studies to be teachersin other subject specializations? Pierre Bourdieu's sociological ideas about cultural capitaltransmitted from parent to child constitute the theoretical framework of the study. Early in the study, I noticed that there is a difference between students studying to be a teacher inpreschool, primary or middle school and them studying to be a teacher in secondary and highschool, especially in terms of the mathematics student teachers. The result shows agreed withBourdieu and earlier studies regarding a kind of elite group that could be distinguished amongmathematics student teachers specializing in secondary school and high school, where the highestproportion of them among all student teachers came from homes with higher education (culturecapital) and careers in the higher classes, had higher average grades from high school, had highereducational qualifications and so on. These students were found to be more devoted to education,research notwithstanding. They spent more time on their studies, both on weekdays and weekends,they wanted more compulsory education, more textbooks and seemed in general to be moreinterested in the subject they will actually teach: mathematics.