This thesis contributes to the ongoing conversation on at-risk youth intervention programs as a site of struggle for, resistance to, and negotiation of the cultural politics of youth. Thinking with Pierre Bourdieu’s theory of practice, particularly his concepts of doxa and field, I pose new questions that trouble youth as truth to suggest an alternate way of imagining youth as a struggle. A case study of one at-risk youth intervention program serves to make visible the ways in which historical and political narratives of youth(s) and truth(s) inform, pressure, constrain, shape at-risk youth intervention programs by implicitly defining and redefining the problem, prescribing the solution, recommending best practice, and works to draw connections between youth(s), truth(s), and social space.

This thesis contributes to the ongoing conversation on at-risk youth intervention programs as a site of struggle for, resistance to, and negotiation of the cultural politics of youth. Thinking with Pierre Bourdieu’s theory of practice, particularly his concepts of doxa and field, I pose new questions that trouble youth as truth to suggest an alternate way of imagining youth as a struggle. A case study of one at-risk youth intervention program serves to make visible the ways in which historical and political narratives of youth(s) and truth(s) inform, pressure, constrain, shape at-risk youth intervention programs by implicitly defining and redefining the problem, prescribing the solution, recommending best practice, and works to draw connections between youth(s), truth(s), and social space.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar. Frågeställningar: Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11? Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment. Både de som examinerades för runt 40 år sedan och de som examinerades runt millennieskiftet var överens om att det hade blivit mer fokus på hälsa och att en del av deras hälsokunskaper kom från annat håll. De kände att de flesta elever visste vad som var bra för hälsan, men att de inte alltid levde som de lärt sig. Dåliga kostvanor var vanligt. Negativ påverkan hemifrån sågs som en svårighet. Undersökningsdeltagarna ansåg att fokuseringen på begrepp var största förändringen i LGR11, men att de i övrigt inte behövde ändra så mycket i undervisningen. De kände att det rådde tidsbrist och försökte baka in teorin i det praktiska eller lägga det som hemuppgifter. Alla arbetade med någon form av träningsdagbok för att hjälpa eleverna att sätta upp hälsomål. Deras egen bakgrund och fritidsvanor var det de upplevde påverkade deras möjligheter mest till att förmedla Hälsa och livsstil. Däremot kände de att det fanns en del kvar att arbeta med för att alla elever skulle ta till sig detta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie ämnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrån elevernas egna berättelser om framtid och inställning till vidare studier på Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever på varje program i det tredje och sista året på gymnasiet visar studien bland annat på att elever som valt att studera på det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrån att de vill läsa ett program som underlättar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever på Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder på en medvetenhet hos samtliga elever utifrån varje elevs förutsättningar och utbildningskapital från tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de någon gång i framtiden kommer att studera vidare på Högskola eller Universitet. Elever från det Naturvetenskapliga programmet kommer från mer studievana hem där minst en av föräldrarna har en examen från Högskola eller Universitet. Synen på pengar och karriär skiljer sig mellan programmen då detta är av mer relevans hos eleverna på det Naturvetenskapliga programmet än hos eleverna på Barn- och fritidsprogrammet.

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten. Spänningar kan undvikas om kulturaktören känner till och värnar om sitt kapital, detta resulterar i bättre samarbeten för både näringslivet och kulturaktören.

The aim of this study is, using the Swedish expression “kulturtant” (cultured lady) as starting point, to understand how and why women consume the products of the culture industry more eagerly than men. The study is using the concepts put forward by Pierre Bourdieu; fields, capital and habitus. It is a qualitative study based on discussions in focus groups, interviews and material gathered through Google Alerts. In the literature this gap between the sexes with regard to the higher consumption on behalf of women has been referred to as the “puzzle” of women´s cultural consumption. The empirical results show that the women in the study are well aware of what they want to gain by participating in cultural activities like reading, going to concerts, watching plays or going to the movies. There are three main results: The first result is that the women in the study want to participate in activities with peers that respect them. The second result is that the women are eager that their cultural activities should give them durable experiences. The third result can be described as a wish of the women that taking part in cultural activities will help them to develop as human beings, to become better persons. The women have made what can be called a culture journey that in analogy with a class journey may be argued to be non-reversible.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogers uppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling. Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället som det sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksamma dramapedagoger som fältets agenter. Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger. Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fått höjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vad dramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inom verksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogiken ursprungligen kom till i Sverige. Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus

Många människor i Sverige utövar idag olika former av fysisk aktivitet på sin fritid, och utbudet på motionsformer ökar stadigt. Många träningsverksamheter formar sitt utbud efter trender och efterfrågan. I det allt större utbudet av motionsformer måste individer göra olika val. Dessa val kan vara olika beroende på en individs tidigare erfarenheter av eller smak för motionsform. Det övergripande syftet är att belysa motionsutövares träningsvillkor på en träningsanläggning, utifrån framträdande handlingsmönster. Genom att synliggöra motionsutövares handlingsmönster under träning ges kunskap om och möjliggör för förståelsen, vilka träningsvillkor en motionsutövare har för sitt deltagande och de olika val som görs i en träningsmiljö. Resultatet visar bland annat på att motionsutövares olika handlingar ofta kan vara både medvetna och omedvetna, men ändå möjliggöra för deltagandet. Exempel på handlingar som framkommit efter analys och tolkning var motionsutövares sätt att synas eller inte synas i ett träningssammanhang. Slutsatsen handlar om att synliggöra dessa dolda handlingar som kan ge motionsutövare ökat handlingsutrymme och skapa en hållbar livsstilsförändring, som både gynnar individen och samhället.

Dissertation--München--Ludwig-Maximilians-Universität, 2005. / Bibliogr. p. 203-210.

Improved success of paediatric cardiac transplantation has resulted in increased survival of recipients into young adulthood (19 to 29 years of age). Young adults who received a heart transplant during childhood have experienced multiple life sustaining procedures. As survival and longevity increase, it is clear that transplant recipients experience negative physiological, psychological and social sequelae. With heart transplant offering individuals a chance to extend life into young adulthood, recipients need lifelong care and at age 18 they will transition from paediatric to adult healthcare facilities. The study addressed young adults circumstances of existence and their competing interests within various social environments. This research project applied Pierre Bourdieu’s theoretical concepts of habitus, field and capital, to conceptualize and engage with empirical knowledge production about young adults who have received a heart transplant during childhood. Using visual methodology, focused open-ended interviews were conducted with 12 young adults who had a heart transplant during childhood. Bourdieu’s work provided a theoretical framework to investigate transplant recipients’ identities and social repositioning in relation to dominant discourses of organ transplant and shifting relationships with health services providers. This study involved an iterative process to identify recipients’ encounters and new compositions in relation with others, in order to answer the research objective. These findings highlight that young adult transplant recipients struggle with relational dispositions that excludes them from various fields of social engagement; their struggle and exclusion from various fields is symbolic and is embedded in the structure of the dominant social order of the field from where they become excluded; the social order is taken up and embodied, leading young transplant recipients to practices of accommodation and “normalization”. Changes in healthcare practices, attuned to person implications and peer relationships can begin to address young transplant recipients’ contradictory social positions. Such an approach can potentially lead to improvement in ongoing care and services for young adults who require a lifetime of care. At the same time, it will allow nurses to better prepare and counsel young individuals who are preparing for a heart transplant.