Improved success of paediatric cardiac transplantation has resulted in increased survival of recipients into young adulthood (19 to 29 years of age). Young adults who received a heart transplant during childhood have experienced multiple life sustaining procedures. As survival and longevity increase, it is clear that transplant recipients experience negative physiological, psychological and social sequelae. With heart transplant offering individuals a chance to extend life into young adulthood, recipients need lifelong care and at age 18 they will transition from paediatric to adult healthcare facilities. The study addressed young adults circumstances of existence and their competing interests within various social environments. This research project applied Pierre Bourdieu’s theoretical concepts of habitus, field and capital, to conceptualize and engage with empirical knowledge production about young adults who have received a heart transplant during childhood. Using visual methodology, focused open-ended interviews were conducted with 12 young adults who had a heart transplant during childhood. Bourdieu’s work provided a theoretical framework to investigate transplant recipients’ identities and social repositioning in relation to dominant discourses of organ transplant and shifting relationships with health services providers. This study involved an iterative process to identify recipients’ encounters and new compositions in relation with others, in order to answer the research objective. These findings highlight that young adult transplant recipients struggle with relational dispositions that excludes them from various fields of social engagement; their struggle and exclusion from various fields is symbolic and is embedded in the structure of the dominant social order of the field from where they become excluded; the social order is taken up and embodied, leading young transplant recipients to practices of accommodation and “normalization”. Changes in healthcare practices, attuned to person implications and peer relationships can begin to address young transplant recipients’ contradictory social positions. Such an approach can potentially lead to improvement in ongoing care and services for young adults who require a lifetime of care. At the same time, it will allow nurses to better prepare and counsel young individuals who are preparing for a heart transplant.

Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd. Syftet är också att förstå hur dessa skillnader mellan eleverna kan förklaras medhjälp av Bourdieus begrepp kapital och habitus mot bakgrund av utbildningsnivån i respektivekommun.Resultatet visar att det finns tydliga skillnader i attityderna till högskolestudier mellaneleverna i Heby och Uppsala. Eleverna i Uppsala uppvisar mer positiva attityder tillhögskolestudier jämfört med eleverna i Heby. Med hjälp av Bourdieus resonemang om olikatillgång till kapital går det att koppla elevernas attityder till utbildningsnivån i respektivekommun. Eleverna i Uppsala känner högre förväntningar på framtida högskolestudier än vadeleverna i Heby gör. Det kan också konstateras att eleverna från Uppsala känner högreförväntningar, främst från föräldrar/vårdnadshavare, på framtida högskolestudier än eleverna i Heby.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval. Det studien vill sätta ljuset på är hur elev och förälder samspelar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval samt att belysa vilka faktorer som möjligen kan påverka elevens gymnasieval. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bourdieus teoriramverk, med utgångspunkt i hans teori om utbildningsfältet.

In this thesis project I explore economically disadvantaged young women's responses to notions of ideal and deviant femininity circulating within contemporary mass media. Specifically, I examine six young women's expressed accounts and critiques of particular forms of femininity in relation to their own experiences of social exclusion. Additionally, and drawing upon an experimental adaptation of Walter Benjamin's montage method, I assess the symbolic links between mass media representations of femininity and exclusion along classed and gendered lines. I use this adaptation of Benjamin's technique to historicize and contextualize dominant notions of ideal (deviant) femininity circulating in the contemporary moment and to engage in a "reflexive" (Bourdieu & Wacquant, 1992) analysis of my own entanglement with the norms and values which proliferate within mass media. The foundational thinking which directs my aims throughout this thesis explores the analytical possibilities of joining the complementary theoretical work of Hannah Arendt and Pierre Bourdieu within an interdisciplinary theoretical and methodological framework.

This study used Pierre Bourdieu’s theory of practice and analyzed African Americans’ under-representation at parks and in outdoor recreation. It focused on Cedar Hill State Park (CHSP) located in Cedar Hill, Texas and investigated local African Americans’ non-visitation to the park. The study also explored how fear of racism impacts middle class African Americans’ travel choices and how they negotiate constraints associated with racism. This study is guided by four research questions: (1) What factors prevent local African Americans’ visitation to CHSP? (2) How does Bourdieu’s concepts and theory explain African Americans’ non-visitation to CHSP and other outdoor recreation sites? (3) How does racism impact middle class African Americans’ travel choices? and (4) How do they negotiate fear of racism when they travel? A qualitative research approach was employed in this study. Archival method, site visits, and fact-to-face interview with 13 local African Americans were conducted. Data collection was implemented from October 2012 to March 2013. The collected data provided rich information related to the phenomenon under investigation. First, racism was interwoven with the history of local community and Texas state parks. There has been a rapid increase of Black populations and white flight at cities around CHSP. Many incidents of racial discrimination were found in the history of the community and Texas state parks. Second, this study identified that (1) lack of information and encouragement, (2) lack of interest/cultural irrelevance, (3) lack of attraction, and (4) fear of racism were four main reasons African Americans do not visit CHSP or other state and national parks. These four reasons were closely interrelated with each other and commonly held racism as an underlying theme. The findings illustrated that racism is a foundation of the under-representation issue.

The findings in this thesis represent research that was undertaken at the University of Canterbury on the topic of participation in tertiary education by students from low decile backgrounds. This work focuses on students from low decile backgrounds participating in university education. In addition to a review of the relevant literature and policies, interviews were conducted with 13 students who were enrolled at the University at the time of the interview, one University staff member employed in a position responsible for fostering greater participation by students at four low decile schools in Christchurch, and interviews with three career staff at the low decile schools in Christchurch. The focus was placed on low decile students due to the use of school decile as a proxy for social class due to the difficulty of sorting participants by social class. The interviews were conducted during 2005 and 2006, while enrolment statistics were gathered from the University of Canterbury and the Ministry of Education for the period of 1999 to 2004. This information is represented in the study to help highlight the inequalities in participation rates based on students attending different decile schools. The interviews in particular identified themes in the experiences of the students when they were talking about their decision to attend university and their school life. The literature review as well as the use of Bourdieu's theory regarding the influence of social, cultural and economic capital was important in the development of this work. The thesis uses the theory and literature as a starting point, and a reference point that locates it within the field of sociology and education. In particular Nash's work in the New Zealand context offers useful connections between his findings and this current work while also providing at times mediation between the theory of Bourdieu and the findings in the research. This research has found a number of areas where students had very similar experiences and these are reflected in the four findings chapters of policy, schools and career teachers, family and peer groups. There is a clear understanding by students and staff alike about educational outcomes, and the commonly accepted outcome of class based inequalities in education. The implications of the findings in this study broadly include concerns over the way participation is counted, access to financial assistance while studying, and the quality of advice being given by career teachers. There remain also ongoing concerns about the impact that culture and class have on the decisions made by individuals. Out of the findings of the research a number of recommendations for future study were generated. It is hoped these will encourage further work in the area of participation in education, particularly in regard to the policy areas of the way student enrolments are counted, the government financial assistance that is offered, and the approach of schools towards careers education. The final aim of any further work however should be to move the field of education research closer towards finding a way to equalise the participation rates between the different social classes.

No description available.

I Sverige är föräldrar och<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> elever sedan början på nittiotalet fria att själva välja vilken skola de vill. I vilken utsträckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samhällsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar hög socioekonomisk status och utbildningsnivå vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande. Denna studie undersökte huvudsakligen sambanden mellan strukturer, personliga egenskaper och skolval, framförallt kapitaltillgångars korrelation med skolvalsdeltagande. Därutöver undersöktes andra skolfrågor såsom attityder gentemot skolvalet, informationssökande och val av kommunal eller fristående skola. Den teoretiska referensramen återfanns i Bourdieus sociologi och verktygslådan innehöll begrepp såsom kapital, habitus, strategier och fält. Data insamlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och bestod av svaren från 126 vårdnadshavare med barn på förskolor i norra och östra Uppsala. Studiens resultat visade på ett positivt samband mellan hushållets kulturella kapital och deltagande i skolvalet. Dock erhölls inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan vare sig ekonomiskt kapital eller utbildningskapital och skolvalsdeltagande. Därutöver påvisade resultaten skillnader i vad vårdnadshavare ansåg vara viktigast vid val av skola, vilken typ av skola de planerade att välja och hur mycket information<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> om skolvalet som erhållits. Slutsatsen var att skolvalsdeltagande till<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> viss mån går att förstå utifrån en strukturalistisk förklaring och att individen inte är obegränsad i sina handlingsalternativ.

Studiens syfte var att undersöka svenska studenters upplevelse av att studera i Los Angeles med fokus på vad de ansåg prioriterades inom högskoleundervisningen. Studien undersökte också de fördelar och nackdelar studenterna ansåg att utlandsstudier innebar samt av vilka skäl de valde att studera i USA. I studien ingick 10 kvinnliga studenter från Sverige som studerade eller hade studerat i Los Angeles. Alla intervjufrågor besvarades ur den intervjuguide som konstruerades för studien och de data som samlades in analyserades utifrån en bourdieuinspirerad ansats med fokus på habitus. Resultatet visade att studenter som väljer att studera utomlands har liknande kulturell bakgrund. Utlandsstudier är också ett sätt för svenska studenter att efter hemkomsten till Sverige förflytta sig i de sociala fälten till nya positioner som tidigare varit svåra för dem att nå. Utlandsstudier bidrog även till sociala förmågor och interkulturell förståelse som inte hade varit möjligt att lära sig vid studier i Sverige. Undersökningen visade även att studenter i Los Angeles lärde sig att lösa problem genom användandet av sociala nätverk, strategiskt planerande, och kommunikation. Resultatet stämde överens med tidigare forskning om utlandsstudier.

In this thesis project I explore economically disadvantaged young women's responses to notions of ideal and deviant femininity circulating within contemporary mass media. Specifically, I examine six young women's expressed accounts and critiques of particular forms of femininity in relation to their own experiences of social exclusion. Additionally, and drawing upon an experimental adaptation of Walter Benjamin's montage method, I assess the symbolic links between mass media representations of femininity and exclusion along classed and gendered lines. I use this adaptation of Benjamin's technique to historicize and contextualize dominant notions of ideal (deviant) femininity circulating in the contemporary moment and to engage in a "reflexive" (Bourdieu & Wacquant, 1992) analysis of my own entanglement with the norms and values which proliferate within mass media. The foundational thinking which directs my aims throughout this thesis explores the analytical possibilities of joining the complementary theoretical work of Hannah Arendt and Pierre Bourdieu within an interdisciplinary theoretical and methodological framework.