Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor över hela världen. De som drabbas av bröstcancer har olika förutsättningar att hantera sin situation. Många av kvinnorna upplever en emotionell kris i samband med diagnosen och med hjälp av stöd från sjukvården kan patienten finna mening i sin situation. Syfte Syftet är att sammanställa aktuell forskning om bröstcancerdrabbade kvinnors effekter av stöd under diagnosperioden. Metod En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat I resultatet framkom att kvinnorna behöver ett stöd i form av kommunikation, information samt ett emotionellt stöd från vårdpersonal. Stödet ska utformas efter patientens unika situation och när sjukvården är tillgänglig för patienterna minskas deras stress. Patienterna upplevde stöd under diagnosperioden då sjuksköterskan erhöll god förmåga att bemöta och kommunicera på ett adekvat sätt. Slutsats Studien visar att det krävs en god relation mellan bröstcancer drabbade kvinnor och vårdaren för att kvinnorna ska känna stöd. / Background Breast cancer is the most common type of cancer in women worldwide. Those who get breast cancer have different conditions to deal with their situation. Many of the women experiencing an emotional crisis in connection with the diagnosis and with the support of health care, the patient may find meaning in their situation. Aim The aim is to assemble current research on women with breast cancer effects of support during the diagnosis period. Methods A literature review that compiles the latest research in the chosen field of nursing care. Results The result shows that the women need support in form of communication, information and emotional support from health professionals. The aid will be tailored to the patient's unique situation and when medical care is available to patients reduce their stress. Patients experienced support during the diagnosis period, when the nurse received a good ability to meet and communicate adequately. Conclusion The study shows that a good relationship between the breast cancer affected women and their keeper makes the women feel supported.

Bakgrund: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i världen, minst var tredje person kommer någon gång under sin livstid att drabbas. Att få bröstcancer påverkar inte bara den drabbade utan även de närstående. Personen står inför olika behandlingar som följd av sjukdomen, vilket medför kroppslig och känslomässig påverkan Att som sjuksköterska kunna bemöta och stödja personen är av allra störst vikt för att personen ska kunna återgå till den normala vardagen. Syfte: Att beskriva hanteringen av att leva med bröstcancer utifrån copingstrategier. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tretton kvalitativa artiklar har inkluderats i resultatet. Fribergs trestegsmodell har används för att granska, bearbeta och analysera artiklarna. Resultat: Huvudkategorierna är problemfokuserad coping och emotionell coping. Underkategorierna som bildades var information/kunskap, användning av religiös tro, socialt stöd, aktiviteter, förnekelse/bortträngning och användning av positivt tänkande. Slutsats: Copingstrategier som personerna använde sig av var att söka information på olika sätt. Användning av trosuppfattning var förekommande. Stöd från bland annat närstående och vänner var av betydelse. Får att komma på andra tankar än sjukdomen, höll personerna sig upptagna genom olika aktiviteter. Andra typer av copingstrategier var att distansera sig från miljöer som påminde dem om cancer och att upprätthålla en positiv livssyn genom att ta vara på det som var av betydelse. / Titel: A persons way to manage how to live with breast cancer. Background: Breastcancer is the second most common type of cancer in the world, every third person will be afflicted during their lifetime. To develop cancer does not only affect the afflicted person, but also those who are related.  The person is standing in front of many different treatments as a consequence of the disease, which brings physical and emotional impact. The ability as a nurse to be able to meet and support the person is of the greatest importance so that the person is able to return to the everyday life. Purpose: Describe how to cope when living with breastcancer by using different coping strategies. Method: A literature review has been done where thirten qualitative  articles  have been included in the result. Fribergs threestepmodel has been used to review, process and analyse the articles. Result: The main catergories of coping strategies are problemfocused coping and emotional coping. The subcategories that were formed were; information/knowledge, using religious faith, social support, activities, denial/displacement and the use of positive thinking. Conclusion: People looked up information on how to cope with this disease. The use of different beliefs was a common practice. Support from relatives and friends was important. The ability to think about other things than the disease, kept people busy using different activities. Other types of coping strategies were to distance themselves from environments that reminded them about the cancer and to maintain a positive view on life, by taking care of things that are important.

Bakgrund: Varje år drabbas tusentals kvinnor av bröstcancer i Sverige. Sjukdomen förändrar livet på olika sätt för kvinnorna. Diagnosen ger upphov till olika känslor såsom oro, ångest och rädsla. Behandlingen medför olika biverkningar som kan ge känslan av att tappa sin identitet. Dessa erfarenheter kräver att sjuksköterskan har kunskap för att kunna ge rätt stöd, vård och bemötande för att lindra lidande och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer Metod: En kvalitativ innehållsanalys av modellen beskriven av Lundman och Hällgren Granheim (2014) baserad på fem självbiografier. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier; Rädsla för framtiden, Mista sin kvinnliga identitet, behov av samverkan samt förändrad livssyn med åtta underkategorier. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de psykiska och fysiska förändringarna som sker i samband med bröstcancer hos kvinnorna. Genom att sjuksköterkan är medveten om kvinnornas erfarenheter och upplevelser ökar kunskapen för individanpassad vård. Slutsats: Kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever med en ständig rädsla, ångest och oro. Stöd av personer i samma situation och sjuksköterskor har en viktig inverkan på kvinnornas hälsa och minskar deras lidande. / Background: Every year thousands of women are affected with breast cancer in Sweden. The disease changes the womens life in different ways. The diagnosis gives them different emotions like worry, anxiety and fear. The treatment involves different side effects that can give the feeling of losing your identity. These experiences require that the nurse have the right knowledge to give support, care and treatment to relive the suffering and promote health. Aim: The aim was to illustrate women's experiences of living with breast cancer. Method: Five autobiographies was chosen and analyzed with a qualitative content analysis described by Lundman and Hällgren Graneheim (2014). Results: Four categories emerged from the analysis; Fear of the future, Lose her female identity, The need for interaction and Altered outlook, with eight subcategories. Discussion: It is important that the nurse has knowledge of the psychological and physical changes that occur in women with breast cancer. If the nurse is aware of women's knowledge and experience the knowledge for individualized care increases. Conclusion: Women with breast cancer live with a constant fear, anxiety and worry. Support from people in the same situation and nurses have an important impact on women's health and helps to reduce their suffering.

ZUSAMMENFASSUNG Dissertation zur Erlangung des akademischen Grades Dr. med. Titel: Kosmetisches Ergebnis und Lebensqualität nach brusterhaltender Operation und unterschiedlicher Bestrahlung des Mammakarzinoms eingereicht von Katharina Schirm angefertigt an der Universitätsklinik für Strahlentherapie und Radioonkologie, Leipzig betreut von Prof. Dr. med. R.-D. Kortmann eingereicht im April 2013 Das Mammakarzinom ist die häufigste Krebserkrankung der Frau. Die Therapie des lokal begrenzten Mammakarzinoms hat in den letzten 30 Jahren enorme Fortschritte gemacht. Die 10-Jahres-Überlebenswahrscheinlichkeit beträgt heute bei günstiger Tumorkonstellation (pT1 N0 M0) mehr als 90% [1]. Bei immer besser werdenden Heilungschancen erreichen daher eine gute Therapieverträglichkeit, das kosmetische Ergebnis und die Lebensqualität einen immer größeren Stellenwert. In dieser Untersuchung wurden 65 brusterhaltend operierte, rezidivfreie Mammakarzinompatientinnen mit einem mittleren Alter von 65 Jahren zum Untersuchungszeitpunkt und einem medianen follow up von 59,1 Monaten hinsichtlich 2er Hypothesen untersucht. Hypothese 1: „Das kosmetische Ergebnis nach brusterhaltender Mammakarzinomtherapie wird von der adjuvanten Bestrahlungstechnik (WBI ohne Boost, WBI mit 10,0 Gy percutanem Boost, WBI mit 16,0 Gy percutanem Boost, WBI mit interstitiellem Boost und alleinige interstitielle PBI) beeinflusst.“ Hypothese 2: „Die Lebensqualität nach brusterhaltender Mammakarzinomtherapie wird vom kosmetischen Ergebnis beeinflusst.“ Das kosmetische Ergebnis wurde auf einer 4 Punkte-Skala von „sehr gut“, „gut“, „zufriedenstellend, ordentlich“ bis „unzufrieden, schlecht“ von den Patientinnen selbst und dem untersuchenden Arzt bewertet. Zusätzlich wurden von jeder Patientin 3 standardisierte Fotos angefertigt. Diese wurden von 4 weiblichen und 4 männlichen Ratern aus unterschiedlichen Berufsgruppen beurteilt. Erstmals konnte neben der Interraterübereinstimmung (Fleiss Kappa) auch die Rangfolge der Kosmetikbewertungen beachtet werden (Konkordanzkoeffzient Kendall´s W). So wurden Abweichungen von „sehr gut“ zu „gut“ zwischen den Ratern weniger gravierend als die Abweichung von „sehr gut“ zu „unzufrieden“ gewertet. Die Erfassung der subjektiven Lebensqualität erfolgte mit Hilfe der EORTC QLQ-C30 und BR-23 [30] Fragebögen. Zum Vergleich dienten die Lebensqualitätsreferenzdaten gesunder Frauen im Alter von 16-92 Jahre (n=968) bzw. im Alter von 60-69 Jahren (n=197) aus dem Leipziger Raum [35]. Die subjektive Bewertung des kosmetischen Ergebnisses durch die Patientinnen fiel überwiegend sehr gut bis gut aus (44,6% sehr gut, 41,5% gut). Die ärztliche Kosmetikbewertung war insgesamt etwas schlechter als die der Patientinnen (21,5% sehr gut, 36,9% gut). Die Interrater-Übereinstimmung war schwach (κ=0,145). Auch die 8 Betrachter sowie die 8 Betrachter und der Arzt zeigten nur eine schwache Interrater-Übereinstimmung (mκ=0,24 - 0,25). Unter der Berücksichtigung der Rangfolge der Kosmetikbewertunegn (Konkordanzkoeffizeint Kendall´s W) konnte allerdings eine hohe Übereinstimmung der 8 Rater und des Arztes ermittelt werden (W=0,699). Hinsichtlich des kosmetischen Ergebnisses wurden Patientinnen mit alleiniger interstitieller Teilbrustbestrahlung (PBI) am besten bewertet (83,3% sehr gut – gut, p=0,048). Dabei ist kritisch zu erwähnen, dass diese Patientengruppe nur kleine Tumoren und keinen Lymphknotenbefall (11 x T1, 1 x T2, 12x N0) hatte. Eine percutane Boostbestrahlung führt zu signifikant (p=0,030) höheren (Grad III-IV) akute Nebenwirkungen (10 Gy pBoost 4 von 10), 16 Gy pBoost (2 von 9). Signifikant (p=0,040) mehr Fibrosen und Narbenveränderungen I.-III. Grades nach LENT-SOMA traten nach percutaner Bestrahlung der gesamten Brust und anschließender interstitieller Boostbestrahlung auf (20 von 24). Für das kosmetische Ergebnis spielen die Tumorgröße, die Anzahl der befallen Lymphknoten und das Operationsausmaß eine entscheidende Rolle. Die 5 verglichenen Bestrahlungskonzepte waren in dieser Untersuchung kritisch betrachtet hinsichtlich des kosmetischen Ergebnisses gleichwertig, die Hypothese „Das kosmetische Ergebnis nach brusterhaltender Mammakarzinomtherapie wird von der adjuvanten Bestrahlungstechnik (WBI ohne Boost, WBI mit 10,0 Gy percutanem Boost, WBI mit 16,0 Gy percutanem Boost, WBI mit interstitiellem Boost und alleinige interstitielle PBI) beeinflusst“ hat sich nicht bestätigt. Die Globaleinschätzung der Gesundheit und Lebensqualität fiel im untersuchten Kollektiv nach abgeschlossener Mammakarzinomtherapie durchschnittlich gut aus (MW 66,0 ± 22,4) und zeigte im Vergleich zu gleichaltrig gesunden Frauen kaum Unterschiede. Auch die Funktionsskalen und Symptomskalen wurden mit ausgezeichnet bis gut bewertet, zeigten im Vergleich zu gleichaltrigen gesunden Frauen (60-69 Jahre) aber signifikant schlechtere Bewertungen der Rollenfunktion / Arbeitsfähigkeit (p=0,017), sozialen Funktion (p=0,018), Schlafstörungen (p=0,035) und Kurzatmigkeit (p=0,016). Ein signifikanter Zusammenhang zwischen der Lebensqualität und dem kosmetischen Ergebnis fand sich nur bei der ärztlichen Kosmetikbeurteilung und dem Lebensqualitätsteilbereich Sexualfunktion. Die Hypothese „Die Lebensqualität nach brusterhaltender Mammakarzinomtherapie wird vom kosmetischen Ergebnis beeinflusst“ kann somit nur im Teilbereich Sexualfunktion und auch nur in der kosmetischen Bewertung durch den Arzt bestätigt werden. Für die objektive Erfassung des kosmetischen Ergebnisses ist eine weitere Entwicklung und Etablierung objektiver, einheitlicher und durchgängig anwendbarer Messverfahren notwendig. Dabei sollten auch präoperative Bewertungen und Fotodokumentationen mit einbezogen werden. Letztlich spielen aber die Heilung, die Zufriedenheit und das Wohlbefinden der Patientinnen die entscheide Rolle. Die Erfassung der Nebenwirkungen und subjektiven Lebensqualität spielt daher im klinischen Alltag eine wichtige Rolle.

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad kroppsuppfattning.   Syfte Syftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi.   Metod En systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema.   Resultat Analysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet.   Slutsats     Försämrad livskvalitet, dålig kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi. Det är därför viktigt att vårdpersonal ökar sina kunskaper och förståelse för individens behov för att kunna ge rätt stöd och erbjuda olika anpassade insatser i syftet att minska den psykiska påverkan och öka kvinnornas livskvalité. / Introduction Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden. For non- metastasized cancer, the treatment is always surgery where part or the entire breast is surgically removed combined with radiation therapy, hormonal and chemotherapy. It can be very difficult for women to accept breast loss and mastectomy is often experienced by women as a trauma and gives a diminished body image.   Aim Purpose was to describe women's quality of life and psychosocial condition after mastectomy. Ethical considerations have been made.   Method Method vas a systematic literature study based on 14 quantitative articles and one qualitative article. The articles were reviewed for quality, analyzed and discussed and the results summarized in different themes.   Results The analysis resulted in two main categories: Quality of life and psychosocial consequences. The psychosocial consequences after the mastectomy was described in three sub-categories namely: poor body image, decreased sexual desire, as well as anxiety and depression, which in turn led to reduced quality of life.   Conclusion Reduced quality of life, poor body image and psychological problems such as depression, anxiety and impaired sexual life was found in the majority of women who underwent mastectomy. It is therefore important that health professionals look to the individual's needs and increase their knowledge and understanding to provide the right support and offer various proper services with the aim to reduce psychological stress and increase quality of life.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete, sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats: Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women in Sweden and worldwide. Treatment for breast cancer is usually a surgical procedure where parts of the breast or the entire breast are removed, a so-called mastectomy. Breasts are seen as a symbol of femininity, and if removed, the woman's self-image is affected negatively. Previous research has shown that the operation affects a woman's psychosocial health negatively, and beside the woman’s own coping skills, social environment does have a central part in the woman’s psychological health. Aim: The aim of this study was to describe the psychosocial health after a mastectomy in women with breastcancer. Method: This study is a study based on ten qualitative, scientific articles. All articles are analyzed and presented under main- and subcategories. Results: Five major categories and nine sub-categories emerged from the analysis, the main categories are: personal development, work, activities and economics, female identity, mental illhealth and social network. Conclusion: Women's psychosocial health is affected after a mastectomy, but the experience can vary based on their age and how they cope with their feelings. Mastectomized women need individualized care. Clinical significance: Nurses must have a good and individualized care towards these women. This literature study will help nurses to get more knowledge of women with breast cancer experience and psychosocial health after mastectomy.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten. De kunde även uppleva otrygghet, bristande stöd samt att de inte blev sedda. Detta benämndes icke-vårdande möten. Diskussion: Vikten av reflektion i det dagliga arbetet för att få till de vårdande mötena med patienten diskuterades. Även vikten av att tydliggöra sjuksköterskans ansvarsområden i utbildningen lyftes fram. Slutsats: Det finns ett fortsatt behov av att sprida kunskapen om kvinnors upplevelser av mötet med sjuksköterskan. Den förståelse för patientens situation som studien ger bör appliceras på alla patienter oavsett sjukdom, vilket kan leda till vårdande möten i alla vårdsituationer. / Background: Each year approximately 7000 people is diagnosed with breast cancer in Sweden, which means that 15-20 women a day get a breast cancer diagnosis and that one out of ten women develop breast cancer during their lifetime. The meetings between these women and the nurse will be important for the experience of the entire course of the disease. Aim: The aim was to highlight how women with breast cancer experience the meeting with the nurse. Method: The study was a literature review that was based on a systematic selection of scholarly articles, in which eleven articles have been quality reviewed and analyzed. Results: The results showed that women with breast cancer experienced security, support and being seen, which was categorized as caring encounters. The women also experienced insecurity, not being supported and not being seen. This was categorized as uncaring encounters. Discussion: The importance of reflection on a daily basis to get to the caring encounters with the patient was discussed. The importance of clarifying the responsibilities of the nurse in the education was also highlighted. Conclusion: There is a further need to raise awareness of women's experiences of the meeting with the nurse. The understanding of the patient's situation that this study gives should be applied to all patients regardless of disease, which can lead to caring encounters in all care settings.

No description available.

Bakgrund: Ett behandlingsalternativ vid bröstcancer kan vara mastektomi som innebär borttagning av hela bröstet. Kvinnan har en dynamisk och personlig uppfattning om sin kropp som omfattar tre olika komponenter, kroppens verkliga utseende, kroppens ideal och kroppens presentation. Kroppsuppfattningen förändras vid hälsa såväl som vid sjukdom eller skada. Misslyckande i någon av komponenterna kan resultera i att personen upplever sig få en förvriden kroppsbild relaterat till sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser med bröstcancer som genomgått mastektomi med fokus på kroppsuppfattningen. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar som både var kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier: Kvinnornas visuella syn på sig själva, som handlar om hur kvinnorna ser sin kropp och dess förändringar samt hur detta påverkar dem. Kvinnornas emotionella upplevelser, som beskriver kvinnornas känslor runt mastektomi. Kvinnornas upplevelser av en förändrad kvinnlighet som tar upp hur mastektomi har påverkat deras känsla av kvinnlighet. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde ofta en förändrad kroppsuppfattning. Över lag upplevde kvinnorna negativa känslor kring självbilden. Det visade även att brister i kommunikationen mellan patient och sjuksköterska hade en inverkan på kvinnornas upplevelser av vården. / Background: One treatment option for breast cancer is mastectomy, removing the whole breast .Women have a dynamic and personal perception of their bodies that can be divided in to three different components, real appearance of the body,ideal of the body and the presentation of the body. Body perception changes by health as well by sickness or injury. Failure in one of the components can lead to a changed body perception related to sickness. Aim: The aim was to describe women’s experiences with breast cancer who had undergone mastectomy with focus on their body perception. Method: It was carried out as a systematic literature review and was based on eleven qualitative and quantitative articles. Results: The analysis formed three categories, Women’s visual sight on themselves: how women look at the changed body and how it affects them.Women’s emotional experiences: the women’s feelings about the mastectomy and Women’s experience of a changed femininity: how mastectomy affects the femininity. Conclusion: Women that underwent mastectomy often experienced a change body perception. Overall the women experienced negative thoughts about their self-image. It also showed that lack of communication between patient and nurse had an impact on the women’s experiences around their healthcare.